Martin

Svenska hushålls konsumtionslån ökade med 6,6 på årstakt i januari, upp från 5,8 månaden innan. Jag har tidigare rapporterat om det svenska folket som belånar sig till taknocken i termer av lån för bostäder. Då rapporterade vi också om ökningen av penningmängden. Nu har SCB reviderat de här siffrorna.

Man skriver att tillväxttakten för det breda penningmängdsmåttet M3 ökade med 7,3 –i december till 9 i januari. För det smala penningmängdsspottet M1– –uppgick siffran till 9,6 i januari. Det är en ökning jämfört med december på 8,8 Det vi ser här är att ökningstakten– –i nya kreditpengar i omlopp– –ökar mer i januari än i december.

Med en österrikisk definition på inflation. –visar att inflationen i Sverige ligger på 9-9,6 I alla fall uttryckt i M1 och M3. Resultatet av inflationen är prisökningar. Det ser vi tydligt i speciellt bostäder. Det är i den sektorn där de nya pengarna kommer in först.

Där stiger priserna först innan de sprids i övriga ekonomin. Den här gången handlar siffrorna från SEB specifikt om– –om konsumtionslån. Hushållens konsumtionslån hade en tillväxttakt på 6,6 i januari. Det är en ökning jämfört med december, då den var 5,8 Tillväxttakten för lån med övriga säkerheter låg på 4,8 i januari.

Det betyder att det var en oförändrad takt jämfört med månaden innan. Vad är då konsumtionslån för nånting? Man brukar skilja på... Låntagare tar lån som har säkerhet. Om du lånar pengar till en bostad kräver banken- att du sätter bostadsrätten i pant. Eftersom banken har nåt i säkerhet- får den en lägre ränta jämfört med andra lån.

Konsumtionslån är när du smsar låna- eller om du köper en tv på avtalning. Det är den typen av konsumtionslån som har en tillväxttakt på 6,6 per år. Relaterat till det här kan vi ta upp en artikel- som Svenska Dagbladet hade.

De rapporterar om de så kallade blankolånen. Det är ett lån utan säkerhet. Blankolån är en populär term för... Om du skulle köpa en bostadsrätt för 1 miljon kronor. Nu går det inte att hitta nån bostadsrätt för 1 miljon knappt i Sverige. Då kräver banken att... Du får bara låna till 85 av den här en miljonen.

Du måste komma med 150 000 kronor i insats. Det vi ser nu är en trend där priserna är så höga- –att låntagare, speciellt förstagångsköpare- –inte har råd med den här insatsen. Då belånar man även den delen. Då tar man ett så kallat blankolån.

Det lånet har en betydligt högre ränta än det övriga bostadslånet. I januari 2015 var tillväxttakten på Blanco-lån 3,7 per år. Nu är det 6,7 per år, enligt Svenska Dagbladet. Med andra ord fortsätter svenska folket att belåna sig. Nu i ännu större grad utan säkerhet jämfört med tidigare.

Vi ser också att... Kronofogden får fler och fler ärenden på sitt bord– –där människor inte kan betala lånen. Det är framför allt Blanco-lån och konsumtionskrediter– –som är på tapeten. Svenska Dagblad rapporterar om ett bolag, Collector– –som förra året skickade in 27 000 ärenden till Kronofogden. Det är en fördubbling jämfört med 2015. Hur smart är det att låna pengar till...

Johnny

Resan till Mallorca. Det är ett nytt begrepp för mig. Jag känner till bostadslån. Men konsumtionslån låter för mig... Det låter oerhört märkligt.

Jag har lånat pengar en gång i hela mitt liv. Men att låna pengar för att köpa en... Sade du att man orkar det? Ja. Och tv, sa du? Ja. Jag är helt ställd. Det är något som är främmande för mig. Jag vet inte om jag... Jag har aldrig gjort det, men jag vet inte om jag känner nån som har gjort det. Kan du kasta dig till ljus över det här fenomenet?

Martin

Det enda jag kan säga är att det uppenbarligen är en ökande trend- –och ett värre och värre problem. Det här är fullständigt världsfrånvänt- –om man skulle prata med vår föräldrageneration. Den generationen hade rejäl vonda över att ens ta ett bostadslån. Våra farfar... Den generationen skulle aldrig drömma om att låna pengar till en villa. Det förekom naturligtvis, men det var mycket mer ovanligt. Du sa att du inte kände nån som hade tagit konsumtionslån. Statistiskt sett gör du det.

Johnny

Det har jag säkert. Jag har inte haft ett samtal. Det kanske är nåt man pratar tyst om.

Martin

Jag tror att det är ett större stigma att låna pengar till en tv- –än till en bostad. Bostadslån är snarare nåt man skryter om i Stockholm. Men jag tycker nog att det är ganska vanligt... Vi tog TVN på avbetalning. Det var 0 ränta. Om man tittar på elektronikkedjor och även Ikea... Ikeas business är till stor del i Kanabanken. Där finansierar man köpet av soffan via sin egen bank.

Det här är ett ökande fenomen uppenbart. Tillväxttakten är snabb och konsekvensen blir att fler hamnar hos kronofogden. Det är ju nånting sjukt i ekonomin- –när folk belånar sig för att konsumera nåt så onödigt som en tv- –eller åka på en envecka semester till Mallorca med kidsen.

Det är nånting skevt. När jag var liten, när mina föräldrar inte hade kids... Jag hade råd med utlandssemester. Då tog vi tältet och åkte runt i Sverige. Det är en alldeles utmärkt semester för övrigt. Någonting jag varmt kan rekommendera. Men det är ju någonting... Det är nästan psykologiskt sjukt med det här fenomenet. Hur kan man komma på tanken? I min värld är det helt främmande.

Johnny

Det finns många problem med det. En sak är bara den osäkerhet, den risk som man får in i sitt liv. Jag har personligen ganska höga tankar om min egen produktivitet– –och min egen intjäningsförmåga över tid. Även om allt jag håller på med nu kraschar och försvinner– –så kommer jag att kunna hitta ett nytt jobb och jag kommer att... –och kunna försörja mig. Det kommer säkert att gå ganska bra för mig.

Men jag skulle ändå vara livrädd för att om det skulle hända nånting– –och man skulle behöva en omställningsperiod, då man inte har så mycket inkomster– –att då sitta med en avbetalning på en plasma-tv– –som säger att jag inte kan betala en månad. Då åker jag på någon straffränta och det funkar som om jag inte har gjort det här. Men jag antar att det blir en väldig risk om man inte kan göra avbetalningarna på de här lånen.

Det finns ju ett stort psykologiskt värde i att arbeta hårt, spara pengar för att sen... För att få tillfredsställelsen, den uppskjutna tillfredsställelsen, av att få köpa tvn eller Mallorca-resan eller vad man nu. Jag kanske skulle ha andra saker som jag sätter upp som mål. Pris köpte hemmagymmet här som står bredvid oss.

Otroligt, otroligt tillfredsställande för mig. Men det skulle jag ha förtagit väldigt mycket av njutningen att ha den här gymmetrustningen hemma om jag visste att det bara förknippat med skuld. Att jag nu är bara skyldig av pengar och måste betala varje månad för att ha det. Istället för att jag helt enkelt äger den här skivstången som jag vet kommer att hålla i 30, 40 eller 100 år.

Men hela den glädjen av att spara ihop pengarna och göra det här förtas ju av att man lever på det märkliga sättet. Men jag undrar, det blir lite spekulativt, men det finns ju en del saker som vi libertarianer som inte har. Vi har en del som vi som kommuner anser måste vara tillåtna av grundläggande principiella skäl.

Men som vi kanske ändå inte öppnar för. Det vi önskar oss ska få så stor spridning som möjligt i samhället. Ett vanligt exempel är till exempel droger. Av principiella skäl så kan man inte ha droger olagliga. i långa loppet, för det är en allvarlig rättighetsinskränkning att säga att man får stoppa in i sin kropp och så vidare. Samtidigt så är ju jag och jag tror nästan alla libertarianer tror inte att det är oproblematiskt.

Samtidigt som man vill att droger ska vara tillåtna att ta så hoppas man att folk ska välja att inte göra det i särskilt hög utsträckning. Jag antar att det kan vara lite likadant med den här typen av lån. Det finns i samhället för annars får vi ett kontroll- och förbudssamhälle. Men det låter för mig som en ganska onaturlig sak. Där man hoppas att människor ska finna i sig själva att avstå från de här möjligheterna även om de finns.

Och att det är ganska sorgligt att det finns en stor marknad för missbrukskokain. Så är det sorgligt att det finns en stor marknad för de här så kallade konsumtionslådorna.

Martin

Jag håller med. Det finns inget i konsumtionslånens existens- som går emot lebitranska principer. Men på ett personligt plan är det beklämmande- att folk belånar sig för nåt som inte höjer deras produktivitet. Man kanske möjligtvis kan göra ett argument- att man kan behöva en tv för att lära sig nåt.

Men om du tar ett konsumtionslån, bland kollegor- –för att gå en utbildning. På så sätt kan du öka din produktivitet– –och attraktivitet på arbetsmarknaden. Det är snarare nåt rationellt– –och nåt som på lång sikt kommer att betala sig. Men det är inte fallet med konsumtionslånen i Sverige.

Här handlar det om att få tillgång till– En överhettad bostadsmarknad som har blivit så absurd att folk inte ens har råd med insatsen. Det handlar om... –konsumtion av lyxvaror, sällanköpsvaror och resor. Det kan också vara ett socialt tryck. I grannskapet skryter man om sina fina resor till utlandet.

Inte för att jag är en familj som inte har det lika bra ställt– –känner att de blir tvungna att belåna sig för att säga att man åkt till Mallorca. Det är ännu mer tragiskt. Det är ju... Folk har ju ansvar för sina egna beslut. Men den här nyheten känns som om hela Sverige– –håller på att bli som tv-programmet i TV3– –eller vad det är, där man får skuldsanering– –av ekonomiexperterna. Jag glömde vad programmet heter.

Johnny

Om man ska vara filosofisk– –så finns det olika sidor av myntet– –när man pratar om frihet. Vi pratar ofta om– –formella friheter. med personlig frihet, fria marknader och så vidare. Men den andra sidan av det myntet är att alla de här institutionerna, som är lite abstrakta och sådär, men de förutsätter i praktiken vissa värden, vissa mer subtila värden, till exempel självständighet och personligt ansvarstagande, som är oskillbart från frågan om principiell övergripande frihet.

Och en annan sak som anknyter till ett, Det är ett österrikiskt ekonomiskt tänkande i frågan om långa och korta tidspreferenser. Där en stor del av förklaringen av hur ekonomi funkar och framförallt hur värdeskapande över långa tidsperioder funkar är att man skjuter upp behov tillfredsställelse och säger att jag kan ta min belöning för det jag gör.

längre fram i framtiden. Och då får jag desto mer, för då får jag ränta. Så det här är också en, om man så vill kan man säga, en ganska fundamental del av libertariansk tänkande. Om än inte det principiella, utan mer den praktiska, psykologiska motsvarigheten. Och omvänt, om man i ett samhälle luckrar upp den formella Om man orienterar om ett samhälle som inte längre bygger på att folk får göra vad de vill, utan att de ska bli omhändertagna och styra i olika riktningar, så finns det inte längre så starka skäl att vara ansvarstagande, att tänka långsiktigt, att försöka utveckla självdisciplin, att skjuta upp behovstillfredsställelserna och såna här saker.

Där finns det även kopplingen åt andra hållet. Sverige är ju ett av de mest... reglerade och sönderdaltade länder som finns. Varför skulle svenskarna? –har ett intresse för personligt ansvar och ekonomisk självständighet.

Martin

Nej, precis. Helt klart. Om staten inte skulle ta hand om dig från vaggan till graven– –så skulle du per automatik få ett större ansvarskänsla– –och en större koppling mellan handling och konsekvens. Ju billigare de här konsumtionslånen är, d.v.s. ju lägre räntorna är– –desto större blir ju locket sen. –att konsumera mer i närtid på bekostnad av framtiden.

Hade det varit en fri marknad på räntesättning– –hade det varit ett möte mellan konsumtionslånetagare– –och sparare, där man gör en bedömning. Martin vill köpa en plasma-tv för 10 000 kronor. Jag har 10 000. Då gör man bedömningen. Vad är rimligt att du kan betala tillbaka?

Vad är rimligt att du betalar i ränta? Det blir ett möte mellan låntagare och långivare- -...på en fri marknad som sätter räntan. Om det vore så att sparare börjar tycka att det är bizarrt- -...att folk bara lånar till plasma-tv-apparater till höger och vänster- -...då skulle de dra bort sina pengar från lånecirkusen.

Det skulle göra att räntorna stiger och konsumtionsräntorna stiger. –när räntan på konsumtionslån skulle stiga– –varpå incitamenten att ta lånen skulle minska. Det här är ytterligare en sak som ger en effekt– –av statens priskontroll– –över den absolut viktigaste prismekanismen i en frimarknad– –det vill säga räntor.