Martin

I november fick vi veta från metropoliten Hilarion av Volokolamsk att kyrkan, ortodoxa kyrkan i Ryssland, har öppnat i genomsnitt tre nya kyrkor varje dag sedan 1988. Det är alltså, vad är det nu, 3 000 kyrkor och sånt där, sedan muren föll.

Han menar också då på att det här gör kristendomens utveckling. under den här perioden i Ryssland är världshistoriskt unik. Inte ens under de mest intensiva dagarna under andra århundraden eller något sånt där så hade man en tillväxt i kristendomen som kan jämföras med det här. Och jag sa fel siffror naturligtvis, det är inte 3 000 utan 35 000 kyrkor.

29 000 av dem har öppnats under de senaste 28 åren. 1000 kyrkor om året eller 3 om dagen. Det är inte något som hände bara under 2016 men jag tror att det är en väldigt betydelsefull utveckling som det kommer att pratas om länge. Det kommer att ha väldigt stora konsekvenser.

Boris

Det tror jag också. Men jag tror också att det är ett tecken på att man inte ska tro att det är att plötsligt har människor blivit mer religiösa i tiden. Ryssland utan att den där religiositeten har alltid funnits där sen de omvände sig för väldigt länge sedan. Men nu är det mycket lättare för den att ta sig.

Trots allt så har man i Putin-Ryssland friheten att uttrycka sin tro och det nyttjar folk helt enkelt. Ingar har någonsin lyckats utplåna ryska folkets religiösitet, inte Stalin heller. Han blev till och med tvungen att luta sig mot den under andra världskriget. Den har alltid funnits där.

Martin

Jag tycker inte minst att det är ett intressant inlägg i diskussioner om hurvida det är möjligt att återorientera samhället i riktning mot andlighet och kristendom. Det är ett dilemma som många av oss ser. att världen har sekulariserats på ett sätt som på många sätt är farligt och destruktivt.

När den traditionella religionen försvinner, den kristna kyrkans roll marginaliseras i samhället så ersätts den omedelbart av någonting annat. Och vad det beror på, man kan spekulera på det, men det finns, det uppstår i alla fall ett sort vakuum. Människor har ett behov av andliga uppfattningar och religiös organisering. Varsågod man inte kan ändra på den saken. Så om man tar bort kristendomen så leder det oundvikligen till att den ersätts av någonting annat.

I vår tid så vet vi ju att det handlar om staten. Staten och välfärdsstaten, den demokratiska ideologin. När man istället dyrkar människan, mänskligheten och demokratiska gemenskaper. Demokratin blir i hög utsträckning den nya guden. Man får en modern värdegrund. som inte är det minsta lilla mindre religiös än vad kristendomen var.

Den är precis lika religiös och den har sina dygder och synder och sakrament och den har sina messianska uppfattningar, den har sin idé om apokalypsen. Alla, alla komponenter man kan tänka sig av en religion har den moderna värdegrunden, den modernistiska filosofin. Men det är en långt mycket mer destruktiv religion än vad kristendomen någonsin var.

Boris

Och det finns en viktig skillnad här som man inte ska glömma bort om man just pratar Ryssland-Sverige. Ryssland är ju till alla avseenden sedan länge ett kristnat land. Men vit utbredd religiositet, alltså ner i vardagen, ner i den enskilda individens beteende. Och då ska man komma ihåg att... Den lyckas man inte utplåna ens med monumentala och modiska atheistiska kampanjer från 1917 och framåt.

Det gick inte. Beviset är att den lever kvar. Skillnader. Att det är så lätt att implementera. Och där lyckas man inte implementera någon ny jävla leninistisk värdegrund, minns han. Att det går så lätt att implementera en ny värdegrund i Sverige. Det beror på, tror jag, att Sverige aldrig har varit ett kristet land. Det är en väsentlig skillnad. Den kristna kultur har funnits som en fenissa.

Men vi pratade i förra avsnittet av Årskrönikan om Stanley Schöberg. Jag tror han har alldeles rätt när han säger att Sverige aldrig blev riktigt kristet. Vi har aldrig haft mer än kanske 20% av befolkningen som i verklig mening varit kristna. Omfattat kristendomen med allt vad den innebär. Och det gör i sin tur att det är alldeles för lätt att implementera helt nya värdegrunder som då blir en ny religion som vi ser i Sverige idag.

Så en del länder tror jag inte behöver återföras till den rätta vägen, eller det är lite läskigt med det, men låta kulturarvet blomma ut. För det har alltid funnits där oavsett förtryck i andra länder. än finns det inte det kristna momentet och ditt hörsvärde tror jag tyvärr.

Martin

Jag tror att det ligger mycket i den analysen, så att för ett land som Sverige som kanske egentligen aldrig har blivit kristet så är det någonting annat man måste titta på, någon annan potentiell väg framåt. Om det ens finns en väg framåt. Men så är det till exempel i min personliga bakgrund. Jag kommer från ett ateistiskt hem och mina föräldrar kommer också från sådana hem.

tredje generationens atgist, om man ser till min bakgrund. Inte mina uppfattningar idag, men till min bakgrund. Så att det är fullt möjligt att växa upp i Sverige utan att ha någon kontakt alls med kristendomen, utan att ens höra talas om om religion som det var för mig. Jag hörde talas om att religion ens existerade första gången jag var sju, åtta år och sånt där.

Och då är det lite sent. och påkommet att bli kristen när man inte har fått någon som helst religiös indoktrinering. Och samma sak gäller förstås för ett helt land. Att det är lite sent påkommet kanske att vända sig till kyrkan och ha kristendomen som en genuin andlig bas för en befolkning när man är så sent ute med den saken.

Men, Den övergripande situationen här, den kontext som vi sätter där i, är inte Sverige. Sverige är ett oviktigt litet pluttland. Även om du, Boris, sa igår att du tycker att Sverige har varit en stormakt och sånt där, så spelar det inte så stor roll vad som händer i Sverige. Därför att det är den västliga civilisationen i stort som befinner sig i kris. Den europeiska civilisationen med dess avledningar på den amerikanska kontinenten framför allt.

Frågan är om Europa kan samla sig. och vända sig bort från den modernistiska nihilismen och hitta en andlig bas för att bygga en civilisation igen. Ser man till Europa som helhet så har ändå kristendomen en oerhört stark ställning. Det gäller även i nordiska, germanska länder som till exempel Tyskland.

På ett sätt har de också mycket av ett sorts hedniskt arv. Men kristendomen är väldigt stark i hela Tyskland, inte bara i södra Tyskland där de är katoliker. Det är där jag känner att du har en väldigt bra poäng i att Ryssland, Ryssland har alltid varit väldigt kristet och blev aldrig avkristnad. Men där gör utvecklingen i Ryssland att jag känner ett visst hopp. Därför att det är liksom ett existensbevis av att det är inte nödvändigtvis så att kristendomen och religionen bara måste gå bakåt hela tiden.

För att vi lever i den era vi lever i. Utan man kan bygga 29 000 kyrkor på 28 år. Och då kanske även resten av Europa, även om det inte är byggers 9000 ortodoxa kyrkor, så kanske även resten av Europa kan göra någonting som ökar vår motståndskraft mot hotet som i vår tid kommer från islam.

Boris

Oh ja, det är ju kulturkretsar vi talar om så att finns det... Starka kristna länder skapar en sfär omkring sig helt enkelt och påverkar kulturen även i omkringliggande länder och i Västerlandet. Så det spelar en jättestor roll.