Martin

Kritiker och författare utser de 20 senaste årens viktigaste litterära verk. The Road of Cormac McCarthy, Infinite Jest av David Foster Wallace och The Known World av Edward P. Jones delar på segeln. Det är en intressant länkbord som han knyter till det ämne som vi pratade om alldeles nyss, apropå en artikel av Anton Stigermark om vänster-höger i kulturen. Vad tycker du som är litteraturintresserad och kunnig om den här listan?

Boris

Den har ju rätt många... Dels blir jag lite sorsen när jag ser listan. Jag tänker på hur mycket skit de skriver sig av nu för tiden. Dels blir jag... Jag har inte läst alls, inte ens jag har gjort det, men... Märkligt mycket har jag upptäckt. Men det intressanta är egentligen de tre som hamnar i topp.

De fascinerar mig och de åskådegör egentligen lite grann det här med järnkramandet. För i topp kommer då bland annat min gamla förlit Cormac McCarty. Men han hamnar i topp med sin bok The Roads som är en ganska tråkig sådan här. Dystopisk skildring, far och hans son i nästan en slags zombielandskap efter en icke-definierad katastrof, alltså utan hopp, utan räddning.

Och stilistiskt sätter den heller inte, tematiskt sätter den inte speciellt intressant, stilistiskt inte heller. Däremot så kunde de lika gärna tagit hans cowboy-trilogi som kom, sista delen kom ut i det här spannet då, han kom 1998. Cities on the Plain hette den väl. Hela trilogin handlar just om människor i en brytningstid i USA som försöker hålla fast i de gamla idealen.

Och med hedersbegrepp, moralbegrepp, sätt att leva och allting bara mosa sönder. Och hur de faktiskt vet att det jag gör nu och det jag står för det leder mig åt helvete. Men de gör det i alla fall. Alltså det är i storslag en väldigt vacker litteratur. Tack till elever och personal vid Hela Trilogin. Hans bok innan detta om Blood Meridian och hur det är modernt i USA skapas.

Blod, våld, tortyr, våldtäkter, man ska ha stark mage för den boken. Men det är intressant att när han skriver de här första böckerna. Det finns några intressanta intervjuer med honom där han berättar hur han verkligen svalt helt enkelt. Han kunde inte ens bilda familj förrän långt upp i åren. Men han visste att det jag skriver är bra och jag skiter om att jag går hungrig i tio dagar.