Martin

Brian McClanahan, Samtida amerikanska utlandskrig för att befria folk i Mellanöstern har paralleller med Nordstaternas kuvande av Sydstaterna. där man intervenerar i andra länders angelägenheter under förevändning om att sprida frihet och jämlikhet och demokrati och så vidare.

Det är inte ett helt nytt fenomen, även om vi kanske tenderar att tänka på det som någonting som har pågått under efterkrigstiden. Om vi förknippar det med neokonservativ politik i USA och sånt där. Men han gör den intressanta observationen att Samma retorik som man använder idag för att motivera till exempel invasionen av Irak 2003, invasionen av Libyen eller vad det nu är för någonting.

Precis samma typ av argumentation användes redan på 1860-talet, när nordstaterna och det republikanska partiet gick loss på sydstaterna som ville bryta sig ut ur unionen. Och jag tycker det är en ganska intressant död tråd i historien. Tror du att den är korrekt, Boris?

Boris

Jag är bra omvärderad av USAs historia just i linje med vad den här författaren gör. Därför att tittar man på och ser att det är samma utvecklingsincidenser, inte bara i USA. i retoriken utan i praktiken. När nordstaterna besegrar tyvärr sydstaterna. Så är den brända jordens taktik, alltså inte bara när de i inledningen till de avgörandeslagen bränner och härjar och beter sig som en jävligt brutal ockupationsmakt utan alltså årtiondena efteråt så är det så att de håller alltså de krossar infrastrukturen, de krossar de politiska strukturerna och sen bedriver de ett maktspel i sydstaten att ibland så låter de Kyrkogryckslan, vita rasister, gamla plantaget, ägare, göra som de vill.

Och ibland så stöttar de de svarta. Och ibland så går de in och liksom bara lägger en dåtida bombatta över det hela. Alltså de upprätthåller en spänning, en strategi i sydstaten. Det blir ingen ordning, ingen reda. Och det blir årtionden av ekonomisk misär och ett lågintensivt inbördeskrig faktiskt. Och folk flyr från sydstaten.

Det är då vi har den första vågen med svart emigration upp till nordstaterna. Som taxatalsmotor för att de behöver arbetskraft. Och tittar man på vad de gör i västasen idag så är det precis samma sak. Massiv ockupation, bombmatter, slå ut infrastrukturen, skapa inga vettiga politiska strukturer utan uppehållen spänning och strategi. Så att både i retorik och i praktisk politik så menar jag att det imperium som etableras i USA med den starka federala staten och med nordstaternas tyngd och dominans där grundläggs både praktik och teori för vad som sprids över världen sedan. Så att den har väldigt många poäng i den här artikeln.

Martin

Jag tycker det är superintressant, men jag gör en reflektion, eller jag vet inte om jag ska säga en invändning mot artikeln, men en fundering som jag har. Jag brukar också ha en liknande fundering när man hör folk prata om den amerikanska konstitutionen. Och att vi måste gå tillbaka till den amerikanska konstitutionen som var sund och styrde upp saker och ting i början av USAs historia. Här verkar tanken vara att vi måste tillbaka i tiden innan inbördeskriget, innan man höll på med sådana här saker.

Men jag undrar bara... Men de började inte de här sakerna tidigare än så. Man tar en sån som Thomas Jefferson till exempel, som jag ofta har sett som en stor förbild. En person som jag verkligen uppskattat och läste och varit intresserad av. Även han, som var en sån som frihetshjälte, hade väldigt skumma imperialistiska idéer. När han blev president i USA, Precis som alla andra presidenter så blev han ganska annorlunda när han blev president jämfört med hur retoriken och filosofin var innan.

Men på den tiden så var USA ett väldigt litet land till ytan. Det var bara en liten, liten remsa längs Atlantkusten egentligen med runt 13 ursprungliga delstaterna. Så de hade ju en oerhört stark ambition att expandera USA. Thomas Jefferson inte minst var ju en sån person som översåg den här processen. Han såg till att man... att man köpte Louisiana.

Han hotade Spanien med krig för att kapa åt sig Florida. Och hade en ideologisk, imperialistisk idé om att man skulle sprida de här frihetliga idealen. Och jag vet inte om han någonsin satt en gräns för hur långt det här skulle gå geografiskt. Men jag tycker mig spåra en koppling. Ännu längre baks än vad den här artikeln. påvisar?

Boris

Ja, alltså det... Jag kan bara instämma. Det är för att det ingår nu, jag håller på att säga min egen omvärdering också. Jag blir numera lite trött på det här att man tror, att människor tror att, nej men vad fan, om bara alla har hållit sig till konstitutionen och vill lusläsa den, och vi alla anammar den korrekta tolkningen av vad det nu är, så kommer allting att bli bra. Alltså, tillåt mig att tvivla. Och tillåt mig också att säga att det vore väl jävligt fattigt?

Om man idag inte kan orientera sig i politiken och tala om vad som är rätt och fel, inrikespolitiskt för den personliga delen eller utrikespolitiskt utan att leta upp på originaldokumentet och läsa och försöka förstå vad grundlagshäderna tyckte och tänkte då ska man kanske inte ägna sig åt att delta i samhällslivet.

Det är lite klientbevänt, det är ett underligt mantra det här. med den amerikanska konstitutionen. Och dessutom, alltså hela det där gänget, alltså den där glorien som som för guds skull, även jag har liksom prisat många av dem där. Men då på grund av att jag tyckte att de var sådana föredömmas personer i sin gärning och sina liv som Jefferson och Franklin.

Och till och med Adams, de förkroppsliga är ju för mig ett fantastiskt ideal. Alltså intellektuella som också är praktiskt inriktade, som uppfinner saker, som gör saker. Det är ju så man ska vara. Men tittar man på deras politik sen, så är ju den småsnuskig och ganska sjavy faktiskt.

Martin

Om man kan hitta någon tidpunkt där det gick fel i USA, där det började urarta. Så i alla fall jag har kommit att tänka på senaste år att den punkten ligger en bra bit innan landet grundades. Man måste gräva djupare för att hitta rötterna till problemen. De fanns redan med The Founding Fathers, de blev inkorporerade i själva konstitutionen. Det är förstås ingen ny insikt, men Lysander Spooner, den stora amerikanska anarchistiska tänkaren, han påpekade redan på 1800-talet att konstitutionen inte var giltig och bindande utifrån ett frihetligt perspektiv och att det fanns stora problem redan där.

Jag tycker bara att det är intressant, inte desto mindre, att steg för steg ta sig bakåt i historien för att blottlägga de här sakerna och så småningom kanske vi hittar fram till en riktigt koherent analys som jag tror framförallt kommer handla om saker som händer på 1600-talet.

Boris

Ja, alltså vi måste definitivt backa förbi de här... Antiker undan diskussionerna som är allt vanligare man diskuterar i USA. Alltså att man glorifierar konstitutionen. Eller därför att jag tycker det är intressant att prata med Andrew Jackson. Jag tror att han är på gång att bli nästa kultfigur va. Och det är samma sak med honom. Han skapar ju det moderna klientsystemet i USA. Och ganska problematiskt trots att han var folkets representant.

Och jag tycker också att man ska gå tillbaka i. Man måste bort. Dels tillbaka i tiden och sedan bort från de saker som överheten vill att vi ska diskutera med USA. Jag tycker det finns andra former av vitt inträngande på den amerikanska kontinenten som är mycket mer sympatiska på alla sätt.

De franska bosättningarna visar på en annan form av vitt inträngande. och kolonisation som jag finner vidare mer sympatisk. Och framförallt de ryska bosättningarna i Kalifornien som spred sig ända ner till San Francisco och tycker jag var föredömliga i sin sätt att kolonisera och samverka med de som bodde där.

Så det finns jättemycket att diskutera. Och vi står inför ofta en förenklad historieskrivning där man trollar bort. Verkliga viktiga skeden och vi har länge berört just där med nord och syd stater. Det tycker jag ett bra exempel på vilka märkliga historier skriver som trummas in i huvudet på oss. Vilka som var goda, vilka som ont och så vidare.

Det är vi kvar i dag där folk reflexmässigt på sätt tar ställning för Hillary Clinton mot Donald Trump därför att det bara är så. Det finns ingenting som svenskar älskar att diskutera så mycket som. amerikansk politik och historia och så lite de har begripet av den.