Martin

2015, året då tidigare obskyra internetbaserade alt-right-rörelsen tagit fart, korrelerar med Trumps framgång identitetspolitikens utbredning. Det här är en intressant artikel från Buzzfeed om en parallell politisk utveckling som det pratas oerhört lite om i Sverige. Men det är någonting som har hänt. Man har pratat om att 2015 är identitetspolitikens år.

Att identitetsvänstern, den så kallade, har tagit fart i det här året och fått mycket uppmärksamhet framför allt. Men parallellt med det här så händer det någonting annat. För att om man säger att identitetsvänstern, man kan ifrågasätta det i brevet, men låt oss använda det för att förklara. Det är en variation eller en utbrytning eller en reaktion på den gamla vänstern, den gamla marxistiska klassorienterade vänstern.

Så kan man säga att den alternativhögen, eller om man ska kalla den på svenska, alt-right, de är en sorts reaktion och ett alternativ till den traditionella konservativa rörelsen, inte minst i USA, men i Sverige. I alla länder i Sverige har vi ingen konservativ rörelse. Det är väl svårt att prata om Moderaterna eller Kristdemokraterna som är konservativa.

Men just därför, eftersom det inte finns någon riktig konservatism, så har det skapat en motreaktion och ett försök att skapa en ny höger. En höger som verkligen är alternativ, som inte är bara totalt mainstream och anpassade till konservativ rörelse. flyktiga trender i tiden, som de som kallar sig konservativa, tenderar att vara.

Man kan säga att det är en sorts ohelig allians mellan å ena sidan en mer otäckt typ av rörelse som man känner till under namn som white supremacy och det som drar kanske åt och åt lite mer rasism och det man ibland kallar för med tråkiga termer extremhöger.

Från ett amerikanskt perspektiv så kan man säga att det här är en mer europeisk tendens. Och det här är när artikeln är skriven just från ett amerikanskt perspektiv. Men det finns också mer sofistikerade intellektuella rötter i den här rörelsen. Bland annat, någon som nämns i den här artikeln, det finns ju fler, men någon som nämns i den här artikeln är dels en filosof som heter Nick Land, som har skrivit om de här frågorna, inte minst om demokrati.