Martin

SL stoppar annonser i taket i tunnelbanan. Aktivister kan skada sig klättrandes på rulltrapporna när de vandaliserar. När man inte trodde att Sverige och samtiden kunde bli mer skruvad och surrealistisk. När man inte trodde att verkligheten kunde överträffa dikten. När man inte trodde att ironi och satir kunde bli mer överflödiga.

Så släpper SL den här pärlan, den här presenten till alla oss som gör... Libertarianska nyhetskommentar i radio. Det är en närmast förstummande sak som har hänt här. Men SL har fått ta väldigt mycket kritik. De lät ett visst politiskt parti sätta upp en reklamkampanj i tunnelbanan. Och häromdagen var det en jättestor demonstration.

En demonstration mot en reklamkampanj. De tyckte att kampanjen inte fick tillräckligt uppmärksamhet- Vi håller en stor demonstration utanför tunnelbanestationen för att se till att... att ingen i Sverige och kanske ingen i världen ska kunna ha missat den här kampanjen och dess budskap. Efter demonstrationen så urartade saker och ting. Det är oerhört otippat. Vem kunde ha trott att en samling vänsterligister skulle på något sätt urarta att göra något annat än det som stod på agendan.

Så de rusade in ett par hundra personer i tunnelbanan och stod och skanderade sina vänstergrejer, sånt som de håller på med. Och sen förstås började de riva ner reklamkampanjerna. Och det finns bilder... bilder och video för den som är intresserad. En av de mer intressanta videoklippen kommer från Jean Frick på Nyheter idag som befann sig där mitt i smeten.

Han stod på en av spärrarna och filmade eländet. Var på folk upptäcker, ser att han filmar, de känner igen honom och de börjar rycka igenom och till slut då med att han han blir misshandlad, han blir neddragen och slagen och hans videokamera släpps. slås under mot golvet. Och de är allmänt otrevliga, spottar hans ljudassistent i ansiktet.

Boris

Och polisen och andra journalister på plats reagerar inte ens, fast han typ skriker efter hjälp när han dras ner från spärren.

Martin

Nej, journalister som dokumenterar vandalism har man inte någon sympati för. Vare sig, som du säger, polis eller andra journalister Men den som man däremot har väldigt mycket sympati för, den som statsmakten och polisen och Stockholms lokaltrafik verkligen ömmar för, det är ju de så kallade aktivisterna. De är ömtåliga blommor som det är väldigt synd om och som vi måste hjälpa på alla olika sätt.

Och nu har vi ju upptäckt genom den här händelsen att det kan innebära en stor risk för aktivisterna. att rycka ner saker som sitter i taket. Så när de kommer och måste plocka ner de här sakerna så måste de ställa sig på den här lutande balustraden mellan rulltrapporna. Och då kan man ju halka och göra illa sig och sånt. Så därför har SL bestämt av omtanke av aktivisternas väl och ve att sluta ha reklam i taket. För det kommer ju bara leda till att de skadar sig helt enkelt när de måste ta ner dem.

Boris

Det kanske också är så att de ömmar för partiet. som annonserar. Då kanske Ingerstine vill ge tillbaka pengarna för den här kampanjen så att det var en ren vinstaffär. Det kanske redan är i och för sig.

Martin

Ja, det skulle ju vara lite en anomali om det fanns någon part i den här berättelsen som inte stod på partiets sida och gjorde sitt bästa för att ge dem maximal uppmärksamhet genom hela den här affären. Så att rimligen så ska vi tolka även SLs agerande i det ljuset. Men man kan ju undra, och som många kommer att undra... har frågat sig sedan den här nyheten kom igår. Så kan man ju undra varför man nöjer sig med att förbjuda reklam i taket. Det finns ju många andra saker som kan vara farliga för vänsterligisterna.

Boris

Visst. Per Gudmundsson skrev också en annan artikel om en konstnär som har med sandblästring gjort kommunistisk konst. skrivit upp noterna till kommunistisk kampmusik på väggen i en tunnelbanestation. Ett konstverk som är tre meter högt och 300 meter långt ungefär.

Martin

Ja, Siri Derkerts fantastiska väggutmyckningar på Östermalms tunnelbana. Det man ser när man kommer ner efter den här politiska kampanjen som vi pratade om.

Boris

Precis. Och då kan man ju undra, är det inte en större fara egentligen att kliva runt på tunnelbanespåret?

Martin

Ja, men det där tycker jag är ett så konstigt argument. För det förstår ju alla, att det finns ingen som vill vandalisera Siri Derkerts fantastiska, solidariska, jämlika, på alla sätt korrekta väggutsmyckning. Däremot så händer det ju att till exempel politiska partier, som är av misshaglig färg, och även kapitalistiska företag, alla typer av utsugare och svinaktiga högertyper, har ju ibland alldeles vanliga pappersannonser, annonsaffischer, bakom spåren på alla tunnelbanestationer.

Fågumman har det ju i och för sig, så klättrar ju ju Fader upp på en rulltrappa och rivar ner saker. Jag håller helt med om det, vi är ju skyddaktivisterna. Men tänka sig då att... Att man ska klättra över spåren för att få ner de här jättefisken bakom spåren måste ju vara ännu farligare. Då undrar man ju vad SL ska göra här. Ska de förbjuda all reklam bakom spåren? Eller, som någon debattör föreslog, ska man istället kanske ställa in tunnelbaletrafiken under de dagar då det misshagliga partiet har haft sin reklam där?

Kanske bara kan låta tågen inte gå? Det skulle ju dessutom göra att man får mer fri sikt på det här partiets reklamkampanjer, vilket verkar vara det centrala målet för alla involverade. Så vi får se om SL tar sig ett förnuftigt fånge och inför en konsekvent policy om de här sakerna. Helt klart är det så att man blir lite fascinerad. Man kan till och med bli lite matt. Och det är inte lätt att syssla med politisk satir i dessa dagar. Den här saken är klar. Man ligger faktiskt nästan alltid steget efter verkligheten.