Martin

Svensk adopterad från Nepal är crowdfundar hjälpt till drabbade av jordbävningen. Sprider budskapet via sociala medier. Mer än 60 000 kronor insamlade.

Boris

Det är i sig väldigt trevligt tycker jag att det börjar bli så normalt nu med crowdfundade grejer. Att det inte är udda projekt utan det börjar bli ett väldigt vanligt sätt att finansiera begärtansvärda ändamål. Det är väldigt,

Martin

väldigt bra. Jag har inte sett några siffror på det, men det känns som att det kommer fler och fler såna här kampanjer.

Boris

Men tror inte vi snart kommer att få se den svenska crowdfundingmyndigheten? Att man skapar någon grej som säger så här att Ja, du, CAD, vi i svenska staten tycker det är jättebra med crowdfunding och om man anmäler sig och registrerar sig och uppfyller vissa villkor så kommer vi att skjuta till lika mycket som ni lyckas crowdfunda och så har man dragit in det här också i statsapparaten.

Martin

Nu tror jag Boris att du har satt en fruktansvärt dålig idé i huvudet på otaliga statsbyråkrater som sitter och lyssnar på Radio Bubbla. Det är sånt där som vi inte ska prata om i radion faktiskt. Kan vi snabbt gå vidare?

Jag fick en liten kallduschning så att Tillväxtverket inte är ett skämt utan är en faktisk statlig myndighet. Verkligheten överträffar satiren som så ofta nutiden. I det här fallet så handlar det om en insamling för jordbävningstrabbade i Nepal som har startats av min gamla kompis och kollega Pontus Holmberg som jag jobbade med i informationsbranschen back in the day.

Det finns en ganska intressant bakgrund till den här historien. Pontus är själv adopterad från Nepal. Men när jag kände honom så visste han egentligen inte mer än att han var adopterad från Nepal. Han hade ingen kontakt med någon i Nepal eller sådana saker. Men för några år sedan så bestämde han sig för att försöka göra något åt det här. Försöka göra research.

Han lade ner jättemycket jobb. Enormt mycket ansträngningar på många olika plan. Och vid flera tillfällen så verkar det som att han hade... En otrolig tur också. Men till slut så hittade han fram till någon som kände någon som kände någon som kunde lokalisera en familj i Nepal. Och efter många om och om än så fick han alltså kontakt med sin biologiska familj som inte bara visste precis vem han var utan som kände honom.

Han kom från Nepal inte när han var nyfödd utan han var några år gammal när han flyttade. Så för dem var han en älskad familjemedlem som de var glada att han hade mött. Han hade fått komma iväg för adoption, det var en målsättning. De har alltid undrat vad som hände med honom. De har försökt kolla med adoptionsbyrån, vart tog han vägen och såna här saker. Så det blev ett väldigt speciellt återseende för honom när han vid ungefär 30 års ålder kunde åka till Katmandu och träffa sin biologiska släkt.

Och sen dess har han hållit kontakt med Nepal. Och nu med jordbävningen så har han dragit igång den här crowdfunding-kampanjen. Och det har gått väldigt bra för den. Den har dragit in närmare 70 000 kronor senast jag kollade på den. I Sveriges Radio-länken här så står det mer än 40 000 kronor. Så det går undan med insamlingen. Och i efterklippet här som rekommenderas så berättar Pontus också lite om den här märkliga historien om hur han hittat tillbaks till sin enda familj i Nepal.

Så den här länken rekommenderas varmt och gå gärna in också på crowdfunding-sidan som jag tror ligger på, jag vet inte, Radiohjälpen eller något sånt där. Det är ganska lätt att hitta länken. Och hjälp till att crowdsourca hjälp till nepaleserna.