Ernst Jünger (PRS)

Mentions of Ernst Jünger by segment

Du kom undan i tid. Jag funderar ibland faktiskt på vad som hade kunnat hända om jag hade stannat på regeringskansliet. Jag hade tagit det här erbjudandet och bara suttit kvar där. Jag tänker mig att jag kanske kunde ha haft det som i den här boken av Ernst Jünger. (588.6) Du vet när han jobbar som nattvakt på Tyrannens palats och bara är en sån här tillbakadragen observatör. Jag rotade i arkiven som jag också gjorde på regeringskansliet och ägnade sig åt privata filosofiska studier och så vidare.

Mats Neff skrev i alla möjliga tidningar där de Montellon kunde få in honom. De Montellon var själv närmast betecknad som reaktionär. Under kriget hälsade han Tysklands ockupation som en välgärning för att Frankrike var förstört. Han var god vän med Ernst Jünger och även Carl Schmitt. (521.0) som jag umgicks med under ockupationen. Så att den här pedofilkretsen i fransk kulturliv,

Anarkokonservativeförläggaren Bo Kavefors avlider vid 82 års ålder, gav ut verk som spände mellan Badermein och Fligans texter till radikalkonservativa författare som Ernst Jünger, (5.9) gav ut Svarta fanor mellan 1994 och 1997 och från 2003 till 2005. Bo Kavefors,

Men mot slutet av sitt liv så höll han på med helt andra saker. Då var han konservativ, drog åt ett helt annat håll. Han gav ut Ernst Jünger. (101.2) Han blev väldigt katolsk. Han gjorde en stark katolsk vändning mot de sista årtiderna av sitt liv.

Ja, jag parafraserar. Men... Så det är inte en slump att han publicerade Ernst Jünger? (213.8) Nej, det är inte det.

Andrea Iskra Jönsson, Ernst Jüngers beskrivning av anarken, (1.8) visar hur samtidens nyckelr kan motverkas. Genom ett intellektuellt och identitetsmässigt oberoende från omgivningen skapas möjlighet att avvisa statens massmobilisering.

jag läser mest Oscar Egers. Hur som helst, här har vi en artikel. Alltid roligt va att läsa en artikel om Ernst Jünger och idén om... (52.5) Anarken. Och jag får börja faktiskt,

Och jag får börja faktiskt, Boris, med att tacka dig för att du för en tid sedan gav mig en impuls, välbehövlig impuls för att faktiskt börja läsa Ernst Jünger. (70.4) Och jag började då med att läsa Ojmers vill, som den här artikeln handlar om.

huvudpersonen för Kroppsliga, i Ormeswil är just Anarken, som är en sorts arketyp, som Ernst Jünger målar upp, (151.9) som i sin tur är väldigt starkt influerad av den tyska 1800-talsfilosofen Max Stirner, som oftast omnämns som en sorts förelöpare till Martin Wenator.

Man kan säga liknande saker om Freud, Wilhelm Reisch och andra i den psykoanalytiska traditionen. Han var viktig för postmodernister som sagt. Men Ernst Jünger var faktiskt en tänkare som läste Stiner och tog honom på allvar. (226.8) Stiner nämns till och med, han nämns uttryckligen i romanen Ojmers vid.

och en nedtecknare av de berättelser som han får höra när kungen och andra mäktiga män träffas i den här salongen som han är värd för. Så det här är ju en... Det är intressant då, för Ernst Jünger är en person som nationellt synade personer ibland pratar om och knyter an till. (395.5) Motpol är en sån sajt, vi läser den här artikeln.

Jag brottas ju med... Hur ser det där ut i praktiken? Vår vän Iskra här formulerar väldigt precis vad jag brottas med. Han definierar Jüngers tankegång som, (467.6) citat, En anark kan delta i religiösa riter utan att erkänna Gud,

Nu tvingas man ju alltid till kompromisser i sin vardag och sitt liv. Det är svårt tills man kommer fram till en punkt där man slipper kompromisserna. Men just den här positionen har jag lite problem med. Men i relation till Jüngers idéer, (546.4) Ja, jag uppfattar inte det här uttalandet,

Ja, jag uppfattar inte det här uttalandet, det som du fäster i vidden i artikeln. Jag uppfattar inte det som är en korrekt återgivning av Jüngers position. (556.4) Utifrån A.M.S. Wiels som är utgångspunkten här och även utifrån annat som jag har läst av Jünger.

det som du fäster i vidden i artikeln. Jag uppfattar inte det som är en korrekt återgivning av Jüngers position. Utifrån A.M.S. Wiels som är utgångspunkten här och även utifrån annat som jag har läst av Jünger. (562.2) Det vill säga att anarken inte erkänner monarkin. Hyllar monarken utan att erkänna monarkin?

Wiels som är utgångspunkten här och även utifrån annat som jag har läst av Jünger. Det vill säga att anarken inte erkänner monarkin. Hyllar monarken utan att erkänna monarkin? Det är i alla fall inte det intryck som jag får av andemeningen hos Jünger. (574.6) Utan... Jag uppfattar snarare att Anaharkan definitivt erkänner monarkin,

som också citeras i den här artikeln där huvudpersonen säger jag är en anark inte för att jag förraktar auktoritet utan för att jag behöver den Men jag tror man ska läsa det på CD här som jag alltid säger flerskiktat det ena är ju att Som du säger, du hittar passager hos Jünger där han erkänner definitivt en monark eller behovet av en monark. (615.7) Men parallellt med detta så finns tanken på att ibland finns det för anarken ingen riktig monark att tillgå. Och då kan man ungefär vifta lite med rökelsekaret,

tror jag, och det är... Det är väldigt viktigt. Jag tror väldigt många missar den hierarkiska läsningen av Jünger. (655.8) Den ser ut så här. Du kan vara anark.

Jag tror väldigt många missar den hierarkiska läsningen av Jünger. Den ser ut så här. Du kan vara anark. Jag tror det finns en fara i läsningen av Jünger. (671.1) Han talar bara om människor som är storsagna av ursprung. Storslagna fria andar och hur de ska förhålla sig till världen.

monarken är inte en för mig tillräcklig monark, men det är en monark som får hierarkin och samhället att fungera. Ja, det är en intressant reflektion och det är definitivt så jag uppfattar Jünger också från min lilla läsning och bara en exempel på det. (781.3) I Ojmers Vill så är ju Martin Winatour, han är ju uttrycklig,

jag tror att det är en viktig reflektion. Och sen tror jag också att... För att säga något kritiskt om Stirner så tror jag att den här med ironiska hållningen som man kan skönja ibland, inte tycker jag hos Jünger, (954.5) men den här idén till exempel att man kan delta i riter utan att erkänna Gud eller hylla monarken utan att erkänna monarkin, det där skulle jag ändå säga är lite av en typisk stirneriansk position.

Så tror jag att man lämnar lite grann den här ungdomliga, nihilistiska, ironiska inställningen. Och jag tror definitivt att Jünger hade evolverat. (1051.6) bortom den punkten. Han var definitivt inte en sån här gymnasial styrnerist.

Han var definitivt inte en sån här gymnasial styrnerist. Nej, han är avlutad och färdig på något sätt, Jünger, (1069.4) jämfört med Stierner. Det är inte så många människor som man känner till i vår epok som har den typen av livserfarenhet som Jünger hade.

han är avlutad och färdig på något sätt, Jünger, jämfört med Stierner. Det är inte så många människor som man känner till i vår epok som har den typen av livserfarenhet som Jünger hade. (1072.0) Det kan man gott säga. Det finns ingen i vår epok som har genomlevt så mycket.

Och då reducerar man sig själv som människa. Att gå in i någon slags anarkeiskt tillstånd innebär ju att det blir ganska komplett som människa, även om man aldrig blir det. Men Jünger ställer ju helt andra frågor än någon slags förnöjdhet. (1295.0) Det är också en bra poäng. Det är inte nöjdhet eller njutning eller ens nytta.

huvudpersonen för Kroppsliga, i Ormeswil är just Anarken, som är en sorts arketyp, som Ernst Jünger målar upp, (151.9) som i sin tur är väldigt starkt influerad av den tyska 1800-talsfilosofen Max Stirner, som oftast omnämns som en sorts förelöpare till Martin Wenator.

och en nedtecknare av de berättelser som han får höra när kungen och andra mäktiga män träffas i den här salongen som han är värd för. Så det här är ju en... Det är intressant då, för Ernst Jünger är en person som nationellt synade personer ibland pratar om och knyter an till. (395.5) Motpol är en sån sajt, vi läser den här artikeln.

De hade läst och mycket av det påverkade dem. Han träffade dem också och tog emot medaljer. Man skulle vilja sitta där och säga, Ernst hur tänkte du nu och varför då? (1160.2) Det där är ju fienden. Det är mycket man skulle vilja prata med honom om.

Men sen finns det också en tredje strömning, som också har kallat sig anarkistiska genom historien. Men de är mer associerade i modern tid med fascistiska idéer. Där har vi tänkare som till exempel Ernst Jünger och Julius Evola. (150.2) som har väldigt annorlunda idéer, men också kommer till en typ av anarkistisk slutsats.

eller till och med grundaren av, den moderna libertarianska, anarchistiska traditionen. Men Stirner var också en viktig influens för Ernst Jünger som formulerade ett beteende. (555.7) En idealtyp som man kallade för att vara en anark. Julius Evola hade också en utgångspunkt i Stirner när han pratade om den absoluta individen.

En idealtyp som man kallade för att vara en anark. Julius Evola hade också en utgångspunkt i Stirner när han pratade om den absoluta individen. Det är ett väldigt stirnerianska begrepp. Men Jünger och Evola var väldigt konservativa. (580.3) De var traditionalister. Det här är en tendens som man kan se att även mer generellt,

alltså... Ja, så kan man väl säga. Jag sitter fast i just det här med Jünger och Evola. (679.4) Jag har lite problem med den här texten. Den rabdar en massa namn och så jämställer den Jünger och Evola.

så kan man väl säga. Jag sitter fast i just det här med Jünger och Evola. Jag har lite problem med den här texten. Den rabdar en massa namn och så jämställer den Jünger och Evola. (692.7) Har man läst om och fascinerats av den ena och kommit att förakta den andra, som jag,

som jag, då... Förstår man inte ens vad detta avsnittet handlar om egentligen? Det är för att det Jünger står för är ju ett aristokratiskt ideal, (711.6) det vill säga att man... Man drar sig undan från världen helt enkelt.

Man odlar sina egna intressen. Och man ser världen som att den egentligen borde vara beskaffad som en plats som är hierarkisk och uppbyggd. Där alla finner sina naturliga plats beroende på sin läggning. Och hos Jünger finns en dyrkande av naturen och av det fysiska och av själva upplevelsen av kampen. (739.3) Vare sig det är skyttegrav eller en möd- och sandbergskrättring. Medan Evel har ett helt annat syn på vad en människa är och vilka ideal som ska forma dig.

Vill den att liksom modellera fram något slags tankelinje och strömningar som kanske inte finns där på riktigt om man skrapar lite mer under ytan? Men är inte en röd tråd här? Jag ska säga att jag har bara... sniffat lite försiktigt på Jünger och Evola. (797.1) Därför att jag upptäckt i efterhand att jag verkar ha kommit till vissa idéer som liknar lite grann det som de tänker. Och det jag tänker på då är att den här idén om att vända sig bort från det politiska,

Den originerar med Max Stirner i den moderna idehistorien. Och det är det som har inspirerat mig, och sedan har jag upptäckt att wow, Jünger och Evola de verkar också ha de här lite stirnerianska idéerna. (846.2) Du kan dra tillbaka linjen till urhistorien, antiken och vissa stoiska strömningar som jag själv finner sympatiska.

Men det finns alltid tendensen ute i samhället att försöka skapa strömningar och sånt. Och frälsa människor, nu ska alla bli... Jünger hade rätt, (936.5) Evol hade rätt. Jünger skulle aldrig i livet vilja ställa sig i spetsen för den jävla rörelsen av jungianer.

nu ska alla bli... Jünger hade rätt, Evol hade rätt. Jünger skulle aldrig i livet vilja ställa sig i spetsen för den jävla rörelsen av jungianer. (939.0) Och skulle ha... Jungerianer skulle han tycka att det var...

som jag då efter mina ytliga betraktelser uppfattat det, är att man inte ska ha en rörelse, utan att man ska arbeta på en mer individuell nivå. Men jag ska be att få återkomma till Jünger och Evola när jag faktiskt har studerat dem. (968.5) mer än bara läst lite på Wikipedia och skummat enstaka texter och sånt där. Ja,

mer än bara läst lite på Wikipedia och skummat enstaka texter och sånt där. Ja, men jag kan redan förutspå att du kommer inte att gilla Evola, men du kommer att gilla Jünger. (981.4) Mycket intressant. Alltså det här med att det är som ett hoppkok,

Det gäller även i det här fallet. Jag tror att det är, och det är det som säger att man drar tillbaka linjen till och med innan den första människan är icke-ointressant. Och det är då jag tror att man får det rätta perspektivet på Jünger också. (1211.7) Och det här aristokratiska idealet att faktiskt dra sig undan från världen. Man kan ju tänka ett termer som ser ut så här.

Det var bra att du tvingade mig att leta. Jag har en sådan här period när jag bara kräks på allt som har med politik att göra och politiska rörelser. Men det är bra att du tog upp den tråden. Men apropå det så drar jag en av mina slutsatser här blir att jag får gå och läsa Ernst Jünger. (1803.0) Han är jätteviktig och jättenyttig faktiskt på alla sätt. Man ska faktiskt läsa Evola också.

Okej. Ja, det skulle kunna vara en förklaring helt enkelt. Och så tar man Ernst Jünger och Ernst Kirchsteiger. (31.6) Jag tror det, för de har en länk här om Ernst Wigfors och också om Ernst Kjegervara.

någon kan känna till saker som inte vi känner till, va? Att Ernst Kirchsteiger kanske också har testat LSD, precis som Ernst Jünger. (53.9) Och det skulle ju förklara en hel del. Ja.