Martin

Anarkokonservativeförläggaren Bo Kavefors avlider vid 82 års ålder, gav ut verk som spände mellan Badermein och Fligans texter till radikalkonservativa författare som Ernst Jünger, gav ut Svarta fanor mellan 1994 och 1997 och från 2003 till 2005.

Bo Kavefors, en legendarisk svensk förläggare har gått i tiden. Som Nyheter idag skriver i den här artikeln. Det är för övrigt roligt att det är Nyheter idag av alla tidningar där man kan läsa en liten anmälan, en liten runa. Och den jag ser nu är skriven av Johannes Nilsson. Jag visste inte att han skriver för Nyheter idag. Det var ju roligt faktiskt. Han skriver så här att För oss som arbetar med alternativ media är Bokabelfors en viktig föregångare.

Och det är ju sant att Bokar Fors har också en väldigt eklektisk politisk och kulturell bakgrund. För mig. Jag har kontakt med Bokar Fors för att hans namn står på omslaget till Das Kapital, den svenska översättningen Kapitalet. Den klassiska utgåvande här första bandet är röst och röd volym.

Andra bandet är grön volym, tredje blå volym. Bokar Fors är en av de största utgåvande skatteknisterna i Sverige. Det är utifrån Bokhavenfors förlag. Det är min klassiska referens till Bokhavenfors. Han gav ut kapitalet. Men mot slutet av sitt liv så höll han på med helt andra saker. Då var han konservativ, drog åt ett helt annat håll. Han gav ut Ernst Jünger. Han blev väldigt katolsk.

Han gjorde en stark katolsk vändning mot de sista årtiderna av sitt liv. Och vid sidan av, han hade någon sån här politisk omsvängning, vilket inte är helt unikt såklart. Det är många som haft. Men på många sätt kan man nog spåra spåra litegrann samma drag spåra litegrann samma drag hos honom både som som vänsterman och högerman om man får säga så till exempel ett ett starkt misantropiskt drag.

Man hade också andra såna här böjelser som är mer eller mindre välkända som till exempel Ja, men alltså sadomasochistisk sexuell förbless som kom till uttryck på olika sätt.

Nicholas

Han låter som en svartpildrad man.

Martin

Ja, svartpildrad kan man nog säga. Jag pratade händelsevis med Boris på telefon och då frågade jag honom om Bokaven först. Då tänkte jag så här, det här måste ju vara någonting som Boris har bra koll på. Man sa det att en man med så här mycket intensiva paradoxer inom sig, motsägelser, kan man egentligen bara spåra tillbaks till tyskt 1920-tal och den preussiska anarkismen där Junker ideal mötte Skyttegravs homosexualitet och Och enskilda individer var lika splittrade och konfliktfyllda och kaotiska som samhällssituationen var i den... apokalyptiska tidsåldern. Ja, jag parafraserar. Men...

Nicholas

Så det är inte en slump att han publicerade Ernst Jünger?

Martin

Nej, det är inte det. Utan snarare så var Bokawenfors kanske en person som på en eller slutet i en sån här konsistent sätt rymde många av de paradoxer som har präglat det europeiska 1900-talet. Och som Borey sa också, han sa att han hoppades att sätter sig och skriver den stora biografin över Båke Haverfors därför att den kommer mer än många andra böcker den kommer säga mer om Sverige och vad som har hänt i Sverige de senaste 80 åren än vad många andra böcker har gjort.

Nicholas

En gång i tiden använder man begreppet renaissanceman eller fortfarande kanske om man bekroppsligar renaissansens olika ideal och kunskapsområden. Är det dags med ett nytt begrepp nu, 1900-talsman? Det är ett bra begrepp för att beskriva Bokhavifors.

Martin

Ja, det är som en sorts mörk renaissanceman.

Nicholas

Mm. Ideologier istället för vetenskapsområden och matematiker är väl ofta man i renaissanceman. Att man ska vara duktig på lite så här polimatisk arbetande. Medan en...

Martin

1900-talsman är marxist, fascist, katolik och sadomasokist. Ja. Jag kan i och för sig tycka att det här med... Den här relationen mellan katolicism och sadomasochism kanske inte är så där extremt paradoxal och klockerande som vissa tycks tro. Men, eh förlåt, det är ämnet för en helt annan podcast. Eh, jag tror att ehm... En intressant reflektion som jag tänkte på när jag pratade med Boris om det här är att tiden under 1900-talets första hälft, framförallt de här självande åren mellan världskrigen, som man kan se som en sorts episod i mitten av det stora europeiska inbördeskriget som pågick 1914-1945.

Under den här apokalyptiska omvälvande tiden så hade man alla de här paradoxerna och konflikterna som också manifesterades i enskilda människor. Jag tänker ju ofta att vi idag lever i en liknande sorts tid, i en liknande sorts... Ja, det är den mest ultimata klyschorna.

Vi lever i en brytningstid. Vi står vid vägskäl. Men... Det är så jag ofta tänker på i alla fall. Och i sådana fall så borde man kunna se liknande typer av paradoxer manifesteras i människor idag. Att vi även idag då kan få nya bokave fors som rymmer alla de här motsättningarna inom en och samma person.

Nicholas

Ja, till exempel stora populistiska ledare som på vissa sätt har en vänsterdragare på andra sätt. anses vara konservatismens räddare.

Martin

Ja, det tror jag absolut. Det är ett av de exemplen på den trenden. Att gränsen mellan höger och vänster löses upp. Vilket var exakt det som hände under början av 1900-talet. Och som gör att vi än idag ser vi... Jag vet inte var någonstans jag hörde det här, men det var någon som sa att fascism är det mest Det mest sökta ordet i någon stor ordlista, kanske av någon av de stora anglosaxiska ordlistorna, så är fascism det ord som oftast söks på och folk undrar vad det betyder.

Så vi har de här liksom, vi kliver oss fortfarande i huvudet för att förstå vad det var för någonting. Vad är höger, vad är vänster, och det finns... Vad är center? Center säger vi, det är lite fekt nästan. Det är inte det som jag traditionellt har. Det är inte uppfattningen som jag traditionellt har haft. Men man kan ge... Det finns många bra argument för att fascismen var vänster och för att fascismen var höger och för att fascismen var centristisk.

Och det finns också en uppskövd dålig argument som inte använts för de här tre tågpunkterna. Så det är tillbaka på många sätt en liknande situation idag.

Nicholas

Nyreaktionärerna brukar säga att Om man är så himla rädd för att någon ska återskapa tredje riket, sluta återskapa Weimarrepubliken. Om du inte vill ha 30-talet tillbaka, sluta försöka få tillbaka 20-talet. Därför att det ena följer av det andra. Och så dras ju då vissa paralleller till vart vi är idag, med moraliskt förfall och systemkollaps och...

sprickor i den civilisatoriska fasaden. Det speglar på något sätt den moraliska samhällsförvirring som rådde där i början av mellankrigstiden och att den potentiellt kan leda till otrevliga radikaliseringar i samhället som går rakt på tvärs mot de ideal som kom sistast före innan.