Martin

Det har varit en väldigt spännande världsnyhet. Man kan säga att det är en utomvärldsnyhet. Det handlar om ett rymdobjekt, ett interstellärt rymdobjekt som kallas för 3I Atlas. Och det är en komet, sägs det officiellt. Om du litar på de officiella rösterna så är det en komet som kom in i solsystemet.

Ganska länge sedan kom den in i solsystemet. Men under den senaste tiden så har den tagit sig in i de inre delarna av solsystemet. Och den har rört sig i en väldigt spännande bana. Den har en trajektoria som har lite ovanliga egenskaper. Och då börjar folk spekulera såklart. Vad är det här för någonting egentligen?

Det här är då tredje gången som man observerar någonting som man vet är ett interstellärt objekt. Det vill säga att den kommer hit från vårt solsystem. Och alla de här tre händelserna har varit ganska nära i tiden. Nu har jag inte huvudet exakt när det var, men jag tror att det var 2017.

Så den första kom som hette Oumuamua. Och den kallas också för... ett i, det vill säga första interstellära objektet och den andra som kom ett par år senare hette Borisov två i Borisov heter den och nu har vi då tre i Atlas och Atlas är Atlas är tror jag ett observatorium eller ett nätverk av observatorier som har studerat den här så astronomer runt om på jorden har varit väldigt intresserade av det här objektet alla försöker rikta sina teleskop mot och se vad det är för någonting.

Och oavsett vad man tror om vad det här är för någonting så är det intressant därför att om det kommer ett objekt som kommer utanför vårt solsystem så ligger det nästan i saks natur att det kommer ha till exempel en annan kemisk sammansättning än vad en komet har i vårt solsystem. Därför att allting som finns i ett visst solsystem här rör i princip från en och samma ursprungliga process när solsystemet formades.

Men om du kommer från ett annat solsystem så är det kanske en helt annan sammansättning av gaser, molekyler och bergarter. Och det kan man se också på det här objektet. Till exempel så är det så att kometer i vårt solsystem har väldigt mycket vatten på sig. Och det är en sån här sak som man spekulerar om. Det kan vara så att jorden till exempel har så pass mycket vatten som vår planet har för att den bevattnades av kometer.

som kom i historien. Kometen har mycket vatten och sprider vatten i vårt solsystem. Men den här kometen som har kommit den har inget vatten eller väldigt lite vatten men den har väldigt mycket koldioxid som man inte normalt ser på våra inhemska kometer. Och det finns ändå en debatt om det här. Det finns en väldigt berömd astronom som heter Avi Loeb som är en...

Han är en världsledande astronom, väldigt välkänd. Han är professor på Harvard eller Princeton. Han har varit på alla de här stora universiteten, jobbat åt staten med hemliga projekt, astrofysiker, stjärna. Skrivit en massa böcker och så vidare. En riktig auktoritet. Men han har visat framfötterna i de här diskussionerna. Och även med de här två tidigare interstellära objekten, framförallt det första.

Men även nu, han har skrivit ett antal papers under den tiden man har kunnat studera den nya Atlas-kometen. Där han menar på att han inte är säker på att det är någonting lurt med den. Men jag tror att han säger att det är 40% sannolikhet eller 60% sannolikhet för att det här inte är en komet. Utan det är någon typ av farkost skapad av utomjordiska varelser från ett annat solsystem.

Som de har skickat hit. Kanske för att undersöka oss. Eller något sånt där. För han menar på att den här kometen har. Han säger att det är ingen komet då. Det är det som striden gäller. Mer konventionella mainstream astronomer. De säger att det här är bara en komet. Kolla den har många vanliga kometegenskaper. Ni behöver inte bry er om det. De andra sakerna som den här Avi Loeb pratar om. Men han påpekar då ett antal intressanta saker.

Och jag tycker också att de här sakerna är rätt intressanta. Så en sak är att ett sådant här föremål som kommer in, om ett föremål kommer från inuti solsystemet så rör det sig nästan alltid i solsystemets plan. Solsystemet är väldigt platt. Så att om det kommer en komet eller någonting, de rör sig också i ungefär samma plan. Så det avviker bara med några grader från planet. Och den här Oma-Oma-stenen som kom, Den kom in med en inklination på 130 grader.

Den kom in totalt från rättvinkligt mot solsystemets plan. Och det är ett av sätten som man har för att se att den inte kommer härifrån. Den kommer från en helt omöjlig vinkel. Ingenting i vårt solsystem kan röra sig i den vinkeln. Men den här nya Atlas kommer in i solsystemet nästan precis i plan. med jordens plan, jordens områdesbana runt solen.

Och det finns flera saker som är signifikanta med det här. En sån sak har att göra med hur man detekterar planeter, hur man undersöker planeter i andra solsystem. Och det är någonting som vi också gör när vi undersöker så kallade exoplaneter. Och det här har varit en stor sak de senaste 10-15 åren. som många säkert talas om, att man upptäcker fler och fler planeter i andra solsystem.

Och hur gör man det? Jo, en av de främsta metoderna för det är att man studerar stjärnor. Sen tittar man på stjärnor kontinuerligt och sen kan man se att stjärnor ibland skiftar i ljusstyrka. Och det som händer då är att en planet i det solsystemet rör sig framför stjärnan, det vill säga mellan stjärnan och vår. vår observationspunkt. Och då eftersom planeten skymmer stjärnan lite grann så är det som att stjärnan minskar ljusstyrka.

Och det sättet då som man vet att det finns en planet där, att den rör sig där och man kan räkna ut hur stor den är hur snabb dess omloppsbana är och så vidare. Men saknar ju då att för att du ska kunna se den här effekten, för att du ska kunna se planeten åka framför sin stjärna så måste det vara precis i plan med det solsystemet. Det vill säga att vi kan bara använda den metoden för att detektera exoplaneter i solsystem som råkar vara precis i plan med vårt solsystem.

Annars kommer det vara så att när planeten rör sig runt sin sol långt där borta så kommer den inte från vårt perspektiv röra sig framför sin stjärna. På det sättet som det behövs för att detektera den. Det här betyder alltså att... Om det finns andra solsystem, om det finns vare sig på andra solsystem som observerar oss, som försöker leta efter någonting i vårt solsystem.

Om de ska kunna hitta någonting så måste de ligga precis i plan med oss. Så att om det kommer in någonting som inte kommer från vårt solsystem men som rör sig i vårt solsystems plan så kan det såklart vara ett sammanträffande. Men det kan också vara lite illavarslande. Och sannolikheten att det här skulle hända av en slump, när Avi Loeb har räknat ut det, det är 0,05% sannolikheten.

Och som sagt, de tidigare interstellärasteenarna, Oma och Oma och Borisov, de kom in på helt tokiga vinklar, så det var helt uppenbart att de kom utifrån. Men den här har en väldigt okonstig vinkel. Det är det som är lite illavarslande. Den kan då komma från ett solsystem som har det här perfekta läget att se oss och se att jorden existerar.

Där har vi en massa organiska molekyler i atmosfären. Nu kan vi åka dit och undersöka. Den andra saken är att det här objektet har en väldigt intressant trajektoria inom solsystemet. Därför att den passerar väldigt nära Jupiter, Venus och Mars. Och den kommer också ha väldigt bra perspektiv på jorden när den åker ner.

Men den passerar väldigt nära flera planeter. Och då säger Avi Loeb att sannolikheten för att båda de här sakerna skulle komma in på den här vinkeln in i planet och att den ska ha den här perfekta trajektoren och gå precis nära de här planeterna. Den sannolikheten är 0,0002 procent. Och så säger han också att... Jag räknar upp med argument som jag tyckte var ganska intressanta. Han säger också att om man tittar på den kemiska signaturen på den här kometen så...

så ser man att det finns väldigt mycket nickel. Men det finns inget järn. Och det här är väldigt konstigt, för i naturen så är det så att om det finns nickel så finns det alltid järn. De går ihop på grund av kemiska premisser. Men det enda sammanhang som människor känner till, enligt Avilob, där nickel förekommer utan järn, det är... väldigt avancerade, specialiserade industriella processer.

I laboratorium kan du ha nickel utan järn. Men man ser det aldrig i naturen. Enligt honom är det väldigt osannolikt att det skulle hända spontant på någon rymdsten. Vi har en världsledande expert på de här sakerna som säger att 60% sannolikhet att Det är någon typ av rymdsond som aliens har skickat in i solsystemet. Det är ganska spännande, eller hur Boris?

Boris

Ja, det är det. Och alla de där sakerna gör ju att man kan hoppas, vill jag på säga. Men har man inte blivit besviken så många gånger. Det har varit positivt i så många saker i det här programmet. Så jag känner att jag vill nog dämpa mig lite.

Det är lite grann också de här rapporterna. Jag tycker det verkar så primitivt det här vattenångande verkar stöta ut. En steampunk-farkost som man skickar tillväg till oss. Det vore i sig sympatiskt.

Martin

Ja, ja. Vi vet ju inte vad de vill såklart. Generellt sett så är det väldigt läskigt att få besök av någon som har vida överlägsen teknologisk kapacitet jämfört med oss. Och dessutom så hade de den vida överlägsen teknologisk kapaciteten för väldigt, väldigt länge sedan. Som de måste skicka tillväg den här farkosten för väldigt lång tid sedan.

Den har varit på väg genom solsystemet i 8000 år. Och sen såklart i den interstelära rymden mycket längre. Men vi får snart se Boris för just nu befinner sig det här objektet på andra sidan solen. Så nu kan ingen se vad den håller på med. Och den kommer nå perihelion, den kommer vara på sin närmaste punkt till solen. När den är bakom solen.

Från vårt perspektiv. Så vi kommer inte se vad den gör då. Men då är det optimal. Det är som fysiskt optimala tillfället. Att göra en kurskorrigering. Det vill säga. Om det här objektet planerar att stanna. I vårt solsystem. Då kommer det göra en manöver. När det befinner sig bakom solen. Alltså för att det är det mest bränsleffektiva. Och så vidare. Då kommer den sätta igång sina motorer och så vidare.

För att göra en korrigering. För att lägga in en omloppsbana i vårt solsystem. Vilket skulle vara tekniskt möjligt. Och allt det där. Så att när den kommer ut igen från solen. Om någon vecka. Ett par veckor. Då kommer vi se. Är den fortfarande på samma kurs. Och då ska den gå förbi Jupiter. Gå väldigt nära Jupiter på väg ut i solsystemet. Eller har den bytt kurs. Kanske är den på väg mot oss.

Boris

Den kommer ut med Hållgan. blazing. Bara att ta skydd någonstans. Varför förutsätter vi alltid att om de har tagit sig hit att det är en överlägsen civilisation? Hur man nu ska definiera det, det är en lång decision. Jag är mer nervös över en riktigt underlägsen civilisation.

Det är svårt att tänka sig mer underlägsen civilisation än den vi lever i. Det är de som har en tendens att röva, roffa och ta. De efterblivna sällan som kommer är långdrivet farkost.

Martin

Ja, jag tror man förutsätter att de har bättre teknologi än vi har. Vi inte kan göra det. Inte officiellt i alla fall. Det vi säger officiellt så har vi... Vi har ju lämnat solsystemet för vi har skickat ut Voyager-sonder och så vidare. Men officiellt så skickar vi ingen expedition till andra solsystem och så vidare. Och officiellt återigen så är det för att vi inte kan. För att vi inte har den teknologiska kapaciteten. Alla de där premisserna går att ifrågasätta.

Men det är också bara att röra sig genom interstellärrym. Det tar väldigt lång tid. Du måste röra dig väldigt snabbt. Eller ha någon sorts generationsskepp. Om du på något sätt liknar biologiska varelser i din livscykel.

Boris

Om du gör det. poäng är, den är kryptisk men den är ju liksom att så här, det kanske är det enda de kan.

Martin

Jag tänker att de kanske är någon sorts riktiga rymdvarelser som är liksom de har uppstått ute i världsrymden och de har inte byggt rymdsköp utan de flyger med sina rymdvingar eller något sånt där.

Boris

Nej, nej, nej. Det vore ju för sig charmigt. Nej, men alltså de har ju Någon form av liv har uppstått på en annan planet. Och det de kan göra är att utveckla teknologi för att färdas. Och bygga rymdskepp. Alltså i jämförelse med att Europa 1519 var ju inte så jävla avancerat egentligen. Jämfört med de kulturer man erövrade på andra sidan haven.

Men man kunde ta sig över haven med båt ungefär. Vikingarna var heller inte så avancerade. när jag grann tas i galet. Bygga en peri med hjälp av att de var ena jävlar på att använda yksasvärd och åka båt. Jag vänder mig mot begreppet avancerad civilisation. De kanske bara kan bygga rymdskepp och allt. Och då ligger vi värre till än om det är i verklig mening att det är avancerad civilisation. De skulle vara snällare mot oss.

Martin

Alltså du sa ett av de operativa orden Boris. Nämligen ordet yksa. Vikingarna hade inte bara båt utan de hade yxa också. Det är svårt att tänka sig en civilisation därute som är så teknologiskt avancerad att de kan bygga interstellära rymdskepp men som samtidigt inte kan bygga vapen som dödar varenda människa på en sekund. De kan bara ta sitt interstellära rymdskepp och vända det bak och fram. Vända utblåset från motorn vårt planet så är det slut.

Boris

Absolut. Det är det jag menar. att det då... det är sånt de kan. De kanske inte har någon civilisation för övrigt.

Martin

Ja, och vänta nu. Är det här en god nyhet eller en dålig nyhet?

Boris

Jag ville bara problematisera idén om att det är en överlägsen civilisation som är på väg mot oss någon gång. Kanske inte nu, men sen frågan är vad vi menar. Och att jag är... Jag är mer personligen rädd för den underlägsta civilisationen. Den som bara kan en enda sak. Använda svärd och yxa och färdas. De tenderar att vara elakare. Åtminstone i mänsklighetens historia.

Martin

Ja, det är en intressant poäng Boris. Och jag för min del kan ju säga att jag blir mycket hellre utplånad av en högstående civilisation än en lågstående civilisation.

Boris

Ja, eller hur? Faktiskt. Det skulle kännas noblare på något sätt.

Martin

Det är absolut mer ädelt och mer meningsfullt att bli utrotad av en högt stående ras av tentakelmonster. Det finns ju en del intressanta teorier om det här. En av de mest intressanta, landvinningarna, är en teori som har presenterats av Robin Hansson. en av mina favoritfilosofer, jag hoppas jag har pratat om honom förut i Rödi Bubbla, jag är inte helt säker men förmodligen Robin Hanson, han är en filosof, han är ekonom jag tänker på honom som en filosof på George Mason University i USA och en av hans många bedrifter filosofiskt är att han verkar ha löst Fermi-paradoxen det är det märkliga förhållandet att Ähm.

Det verkar väldigt sannolikt att det finns liv i andra solsystem. Att vi kan inte vara de enda som har utvecklat liv och intelligens och allt det där. Det verkar väldigt konstigt om det bara är vi. Men samtidigt så ser vi inga tecken. Vi har aldrig sett ett enda tecken på att det finns någon andra, förutom nu när Atlasstenen som kommer. Och vad beror det här på då? Det finns många idéer, många förklaringar, men Robin Hanson har utvecklat en förklaring som Många intelligenta människor menar att det är den bästa teorin och att han har löst det här problemet.

Jag vet inte om jag kan redogöra för den fullt ut. Men den kallas för Grabby Aliens. Grabby Aliens är det han kallar det för. Och han menar då på att gåtan får sin upplösning om man tänker sig att de civilisationer som finns där ute, de är väldigt expansiva och de rör sig väldigt, väldigt snabbt genom rymden.

Och de förändrar saker rejält. när de kommer till något ställe. De tar över. De terraformar planeter och bygger dysonsfärer och så vidare. Och de är väldigt långlivade. De håller på med de här projekten i miljontals år. Men vi kan inte se dem, därför att de rör sig väldigt snabbt och om vi kunde se dem så skulle de redan vara här.

och med den här modellen med de här premisserna så kan Robin Hansson också räkna ut hur långt bort de närmaste grabby aliens är statistiskt sett baserat på ett stort universum är och så vidare så kan han räkna ut hur långt bort de är och hur lång tid det kommer ta innan de kommer hit och förstör vårt solsystem och bygger en Dyson-sfär av allting

Boris

Och? Ge mig en siffra.

Martin

Jag för mig att det är 200 miljoner år kvar. Eller om det är 500 miljoner år eller sånt där.

Boris

Det förtar ju spänning och orosmoment i det hela.

Martin

För mig är det en väldigt lång tidsrymd. För dig är det väl ingenting Boris.

Boris

Men det blir långtråkigt att vänta för mig.

Martin

Vi har ett visst andrum i alla fall. Enligt Robin Hansson som jag har väldigt stort förtroende för så har vi några miljoner år på oss. Men jag kommer ändå hålla koll nu i veckorna som kommer. Jag kommer faktiskt hålla koll på det Atlas-objektet för att se vad som händer när det kommer ut på andra sidan solen.

Boris

Ja, det måste vi göra. En dag händer det.

Martin

Annars brukar vi säga att nothing ever happens.

Boris

Men vad tycker du om uttråkningsteorin då?

Martin

Förlåt, på vilket sätt är det en teori?

Boris

Det kom ju någon teori alldeles i dagarna. En astrofysiker som menade att det är klart att det finns främmande civilisationer ute i världen. Förlåt, i universum. Men när man når en viss nivå så går de in i en platå där de blir uttråkade. Och stannar upp. Ungefär som vi har gjort på jorden.

Martin

Kan det möjligen vara ett fall av projektion? Kanske det här är en astrofysiker som har haft det lite trist på universitetet.

Boris

Ja, det är ungefär som vi. Det blir ju så. De andra måste vara som vi. Det är doktor Robin Corbett. Han har bytt rätt omdiskuterade. Han lanserade det ganska nyligen. Och det låter ju väldigt mycket som en projektion som du säger. Men jag gillar tanken på att istället för att de blir sådär att de ger sig ut och är grabby. Så blir de bara loja. Som vi.

Martin

Ja, som vi. Som vi är väl nyckelordet. Eftersom det är exakt det som har hänt på den här planeten. Det är exakt det som händer med våra civilisationer. Vi blir trötta. Vi blir uttråkade. Vi tappar drivkraften. Vi tappar lusten att reproducera oss. Vi ger upp. Och så hamnar vi på en sån här dekadensfaser och så vidare. Just nu så verkar det som att vi kanske har en chans att ta oss ut. Vi kanske har en chans att ta oss ut i rymden. Och så kan vi fortsätta få en civilisationscykel och bygga upp och krascha och bygga upp och krascha på en annan planet.

Men det ser också ut ganska sannolikt som att det inte blir något av det där. För att... För att vi har en till civilisationskollaps innan vi kan få ut tillräckligt många raketer. Kommer Elon hinna? Eller kommer han inte hinna? Rent empiriskt så är det liksom alla civilisationer, alla planeter vi någonsin har sett med civilisationer har haft exakt det här problemet. Så förmodligen så kommer de ha civilisationers uppgång och fall av ungefär samma skäl på andra planeter också.

Boris

Var det där muntert eller icke-muntert? Jaja.

Martin

Alltså jag är mest orolig för att de ska vara grabby. Så jag är glad. Om de är lite så här uttråkade och dekadenta så... Det låter lite intressant. Dekadensperioder brukar ju också producera ganska intressanta kulturella artefakter och det är inte helt utan fördelar.

Boris

Men är de grabby då kanske vi också är sugna på att, tror du att de nöjer sig om vi ger dem gasa? Det är ju en utmaning.

Martin

Ja, vi kan väl ge dem Indien, Boris. Kolla här, kolla på den här stora tiangen här, landa här, landa här. Ni behöver inte bromsa heller innan ni landar.

Boris

Kör på. Se landmassa som en krockkudde.

Martin

Ja. Det tror jag är bra. Jag ser fram emot att ta del av deras dekadenta kultur när de har landat. Vänta tills du ser deras TikTok, Boris.

Boris

Fy, alltså en massa bläckfiskar. Jag gillar ju för sig bläckfiskar. Jag hoppas de påminner om bläckfiskar.

Martin

Jag hoppas absolut att när de kommer hit Det här Atlas-föremålet som kommer runt solen Jag hoppas att det är en enda stor vattentank Ett enda stort akvarium i rymden Och sen inuti sig är det en massa bläckfiskar Som slämmer runt med sina tentakler Det vore jackpot Då får vi egentligen något annat Lite annat att prata om i Radio Bubbla Och sen blir det väl en nyhetscykel Eller kanske två Och sen är det bara såhär Tentakelmonsterna i Indien Whatever, de har ju talats om förut Så...

Boris

Vi kan inte ta dem en gång till.