Martin

Elina Backlund-Arab S får lämna rollen som hälso-och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Västernorrland efter att ha inlett relation med oppositionspolitiken Robert Tunnfors från Sjukvårdspartiet. Det är en stor politisk skandal som har briserat i Region Västernorrland. En ledande socialdemokrat som alltså är nämnd ordförande för sjukvårdsfrågor.

Hon har blivit tillsammans med ledaren för det främsta oppositionspartiet som alltså är sjukvårdspartiet. Hon sitter och är ansvarig för precis de politikfrågor som är de viktigaste för sjukvårdspartiet som de skjuter in sig på. Och det kanske var så de träffades. Det kanske var därför de satt på varsins sida av ett bord och förhandlade och hållde tag med rätt vad det var så upptäckte de någonting annat.

I våras då så inledde de en romans. Men i hemlighet. För de förstod ju att det skulle vara känsligt såklart. Sen så började det läcka ut. Trots att de fick åka utomlands för att kunna umgås. Så de fick lämna Västernorrland för att kunna gå på krogen tillsammans. Hålla varandra i handen på öppen gata. För de kände på sig att det här är så fel, det är så smutsigt.

Vi kan inte hålla varandra i handen. Men till slut kom det fram, delade meningar om exakt hur det gick till. Elina Backlund, Arab, hon säger att det var jag som berättade för partiledningen. Men partiledningen säger att vi upptäckte det här på egen hand via ryktesvägen och konfronterade henne. Ja, det blev ett väldigt liv. Och S, de har sagt åt henne nu att hon måste lämna sitt uppdrag. Hon har sagt okej, jag gör det fast det känns väldigt tråkigt.

Och det skrivs artiklar. till och med skrivits artiklar om det här i internationell press. Vi såg en när jag gjorde en sökning. Det är lite komiskt, men det ringer på vattnet över hela jordlogen. Ja, Boris, du sa till mig tidigare att du tyckte att det här var obegripligt eller något åt det hållet. Jag tycker också att det finns obegripliga saker i den här historien. Till exempel att en svensk kvinna heter Arab i efternamn. Och också att en rebellisk populistledare faller för en sosehagga. Men jag tror att du eventuellt hade något annat i åtanke.

Boris

Nej, alltså det är... Jag kan ju säga på ett primitivt juristplan. Jag kan se in i andra människors stjärnor som sagt. Jag kan förstå att sådana här situationer uppkommer. Därför att det blir så här aggressionsex. Nu ska jag liksom... betvinga motparten är de inte sker aggressivt. Men att det finns någon typ av spänning och tjusning i detta alltså.

Ungefär som när Annika Strandhäll försöker ragga upp Sverigedemokrater. Men det här riskerar tydligen uppenbarligen också, de vill någonting mer än bara liksom ha smygsex när de lämnar länet. De vill kunna gå hand i hand på gågatan och så vidare. Och det är då det börjar bli konstigt. De ska ju rimligen hata varandra på grund av vårdbudgeten bland annat.

Så förutom tjusningen för dem i smygsex. Min hjärna kopplar inte över till det andra tillståndet de säger sig befinna i. Vi älskar varandra. Hur man kan gå över. Koppla bort det här att man sitter och käftar och kastar saker på varandra under möten. Och sen går man iväg till Ica och handlar för kvällsmaten. Det går inte in i mitt enkla huvud.

Martin

Hatsex i en skrubb på kommunhuset, det är okej. Men hålla handen, det är för långt.

Boris

Jag begriper det som ett juristreflex. Jag har legat med motståndarnas ledare, ungefär. Det blir någon slags politisk seger nästan. Det är inte så att jag bara jakar, men jag fattar principen. Det andra fattar jag inte alls.

Martin

Nej, visst, det finns ett problem här. Det är som ett dilemma som många är bekanta med på olika sätt. Att man har en typ av kärleksrelation med en person där det finns väldigt stora skillnader i uppfattningar, till exempel politiska uppfattningar. värderingar. Nu vet inte jag vilken avgrundsklyfta det egentligen är mellan Socialdemokraterna och Sjukvårdspartiet.

Framförallt för att jag inte vet någonting om Sjukvårdspartiet. Jag bara antar att de är sossar för om de inte var sossar så skulle jag hört talas om det. Men det är någonting väldigt konstigt. Jag känner ju som du. Jag förstår ju vad du säger. Jag tycker det är värt att tänka på det. Det är värt att prata om.

Boris

Så jag vet inte hur folk hanterar det riktigt. Jag kan förstå situationer som uppkommer när parter rör sig åt olika håll politiskt när de har varit tillsammans. Man upptäcker att, oj vi tycker så här när situationen i Sverige eller världen förändras eller vad det nu är. Men att man går in och bygger förhållande med någon där det finns någon typ av...

politisk avgrund. Och det är kanske inte så djupt ideologiskt, men de har ju den här förbannade sjukvårdsbudgeten dag ut och dag in som vilar över dem. Det är... De tycker att det är viktigt.

Martin

De är båda superengagerade i den här frågan. Som vi tycker är totalt oviktigt, men som de tycker är väldigt viktigt. Ja.

Boris

Det är det som är mysteriet. För dem är det ju en stor avgrund.

Martin

jag tänker så att man måste inte nödvändigtvis ha samma sorts politiska uppfattningar för att ha en fungerande relation det går alldeles utmärkt på vissa premisser framförallt så tror jag att kvinnan i ett förhållande behöver inte ha några politiska uppfattningar överhuvudtaget, det är generellt bättre om man inte har det Hon kan vara ointresserad och rycka på axlarna åt alltihop till exempel.

Eller hon kan göra som hennes man vill, rösta på det parti som han säger åt honom att rösta på. På de premisserna tror jag man kan säga att det inte behöver finnas någon gemensam övertygelse eller något sånt där. Och det är inte helt taget i luften. Jag känner ganska många par som har det på det sättet. Men det vi pratar om här det är snarare någonting i stil med att... Kvinnan har diverse uppfattningar och de är i strid med mannens uppfattningar.

Oavsett om det handlar om djupa ideologiska frågor eller om sjukvårdsbudgeten som man är superengagerad i. Så engagerat man till och med startar ett särskilt parti bara för att prata om sjukvårdsbudgeten. Och då har man den här situationen som jag vet att många känner igen. Man kanske har politiska debatter där hemma. Eller man kanske kommer överens om att vara oöverens. Och så säger man till exempel, politik är inte allt här i världen. Jag och min fru, vi har olika uppfattningar.

Men vi pratar inte om politik. Vi har så mycket annat att prata om att det kommer aldrig ens upp. Och det där är faktiskt osunt. Det är sorgligt också tycker jag. Men det är väldigt problematiskt. Därför att det är bara inbildning. Att politiken aldrig kommer upp. Det är som det heter ibland. Du är kanske inte intresserad av politiken. Men politiken är intresserad av dig. Din politik kanske inte berör din fru, men din frus politik berör dig.

Och det är också ärligt talat en sorts fundamental svaghet hos en man. Om han inte kan avgöra vilka uppfattningar som gäller i hans eget hem, är han ens en man då? Men det verklig stora problemet, det är ju vad som händer när man har barn. Vad ska barnen få lära sig? Vilken uppfattning ska de ha om sjukvårdsbudgeten i Region Västernorrland? Pappas uppfattning eller mammas uppfattning? Eller ska de få lära sig att man kan tycka som mamma eller som pappa?

Det bestämmer man själv och det är helt okej att tycka på det ena sättet eller på det andra sättet. Enligt min mening så är det en extremt dålig idé. Och det är faktiskt att svika sina barn. Att inte ge dem en tydlig världsbild att förhålla sig till. Och såklart så perpetuerar ju det själva problematiken. Eftersom då lär sig barnen att när de själva ska bilda familj... Så är det helt okej att göra det med någon som inte delar deras värderingar.

De kommer också ha dålig äktenskap med konflikter ovan eller under ytan. Deras barn kommer också bli splittrade och förvirrade. Poängen jag försöker göra är inte att barn alltid ska tyckas som sina föräldrar. Eller att de för alltid ska tyckas som sina föräldrar. Men det finns starka skäl att ge barn en tydlig kontext att utgå ifrån.

Och det är också viktigt, framförallt är det viktigt att... Att lära barn att idéer spelar roll. Värderingar spelar roll. De har konsekvenser. Man måste tänka igenom sådana saker. Man kan inte byta värderingar hips om happ. Om man inte insisterar på sina värderingar så är det inga riktiga värderingar. Och det är det man signalerar om man gifter sig med någon som man har djupa meningsgelaktigheter med. Då säger man att värderingar inte är särskilt viktiga.

Det är bara någon sorts ytligt tidsfördriv kanske. Det man gör i praktiken är att man anpassar sig till situationen och nickar och ler vad ens fru än säger.

Boris

Det var precis det här talet jag ville höra. Det är vackert. Men det finns en annan lösning på det hela också. Och det är ju att säga så här att man måste ta bort politiken från människors liv. Det är liksom att gå åt andra hållet. Det vill säga att de flesta människor tycker inte ska ägna sig åt politiska överväganden eller budgetar eller bilda partier utan...

De ska sköta sina jobb helt enkelt och politiken sköter andra. Man får organisera samhället på det sättet. När man tänker efter så är det sånt oerhört slöseri att människor till vardag ska diskutera sånt som de inte har riktig kunskap om. Jag tycker folk ska göra det. Men de flesta ska helt enkelt låta bli detta. Och då får de en lyckligare äktenskap också.

Martin

Jag tycker det här är en så komplicerad fråga Boris. För att å ena sidan så håller jag med dig till hundra procent. Och det är verkligen idealet att det är på det sättet. Men samtidigt känner jag att det är för utopiskt. Det är för idealistiskt och utopiskt. Givet vilken situation vi faktiskt befinner oss i. Och för att bara uttrycka det väldigt konkret. Problemet är ju att de här människorna som du pratar om, likförbannat så går de och röstar.

Om det också kommer med att de aldrig går och lägger en valsedel i en låda, då är det fine va? För då är de bara utanför spelet. Problemet då är vad som händer, för det låter ju väldigt sunt med sunda människorna. Problemet då är att de inte går och röstar och då vet vi vem som får allt politiskt inflytande istället. Så det är det jag är inne på lite grann. Du kan vilja ignorera politiken och det är absolut sunt för de flesta människor att det är det rätta.

Men vi lever inte riktigt i en värld där det är det mest rimliga, praktiskt, framkomliga. Det är bara någonting, tyvärr. Jag går emot mig själv. Jag går emot min egen instinkt när jag säger det. Men det känner jag också.

Boris

Det gäller att hitta skärningspunkten där. Jag tror väldigt många skulle kunna uppnå en slags balans. Och de slet bort sin parten från politiken och rörde sig mot just den utopiska grejen förespråkar. Att man kommer överens om att det inte är så här det borde vara. Och nu riktar vi in oss på att få familj och ekonomi och barn och allting att fungera. Och hunden ska bli rumsren och så vidare. Jag tror att det är ett fullt möjligt tillstånd för tänkande människor.

Martin

Ja. Ett annat problem är att i praktiken så handlar det om mer specifika mönster i hur uppfattningarna går isär. Till exempel, det är inte så att i hälften av fallen så är det mannen som står längre till höger politiskt och i hälften av fallen så är det kvinnan. Utan det är nästan alltid kvinnan som är vänster. Hon är feminist och så vidare. Så att komma överens om att inte vara överens.

vilket jag tycker är bullshit. Det finns liksom, vi behöver inte gå in på det nu men i praktiken så innebär det i 99% av fallen att tolerera vänsterism i sitt eget hem. Och jag skämtar inte när jag säger att jag mår fysiskt illa när jag tänker den tanken. Jag tycker synd om män som har det så. Men jag tycker också att de är patetiska och förraktliga. Det är extremt omandligt att tolerera en sån sak.

Och det är i praktiken det det handlar om. Dessutom är det så att vänstern till sin natur är intolerant gentemot andra uppfattningar. Att vara tolerant och storsint är en typisk högre idé. Vänstern är mycket mer snål och svartsjuk och fientlig mot andra uppfattningar. Och jag säger inte att vänstern är dålig på det här sättet.

Det är en styrka. Det är mer komplicerat än så här egentligen. Men i praktiken, om vi ser till hur saker och ting utspelar sig i verkligheten i vår tid. så är det så. Att högen är alldeles för tolerant. Jag säger som sagt, jag säger inte att det är bra att det är så här att allting som associeras med högen är bra men... Poängen är att du som man har kanske en tolerant inställning, men din fru har inte det. När det kommer till kritan, när det ställs på sin spets av ett eller annat skäl, då kommer hon inte alls tolerera din uppfattning.

Och det är också så att din frus vänsteruppfattningar har ett massivt stöd från resten av samhället. Så att om saker ställs på sin spets så kommer hon ha total moralisk uppbackning från alla omkring henne. Så att bland annat av det skälet, av de här flera skälen. Så är det aldrig en balanserad ömsesidig situation.

Där man bara kommer överens om att det inte var överens. Eller man gör någon kompromiss. I praktiken är uppfattningarna inte jämnbördiga. Det är alltid högremannen som förlorar och föråder sina principer. Genom att tolerera sådana här saker inom sin familj.

Boris

Ja, men så är det. Men min utopiska, något utopiska vision bygger på inte att man säger till varandra du får tycka vad du vill utan att man tycker, utan det är ju en annan ideologisk grund att det här samhället är inget att ha, det borde se ut så här. Vi bygger det istället fast mer privat. Problemet uppkommer ju då i ett annat moment som du berörde innan.

Det är ju... Vad? Och hanterandet av barnen när de kommer hem från skolan, speciellt i dagens Sverige eller i de flesta andra länder, då ställs ju de ideologiska frågorna i alla fall på sin spets. Och även om man som vuxen kan hantera mötet med idioter så är ju inte barnen rustade för det om man inte rustar dem. Då vandrar ju de politiska diskussionerna in i hemmet i alla fall.

Martin

Nej, jag tror att om man har barn i svensk skola till exempel, jag tror att man måste vara enormt proaktiv för att det inte ska gå åt helvete. Man kan absolut inte vara hands off och säga att barnen får lyssna på olika sidor. jag kommer säga vad jag tycker och lärarna kommer säga vad de tycker i skolan, de får läsa tidningar och läsa böcker, så får de själva bilden till sin egen uppfattning, att den attityden som vissa människor har, tror jag är liksom det är inte en bra attityd, den leder inte till bra konsekvenser men i praktiken så är det så, och vi har också ett inspel här på på BBSen Anders som säger att det du beskriver Boris, det är ungefär det vi har i Sverige att Ingen är insatt, ingen bryr sig och det slutar med att man röstar på rådande grupptryck och mediebild.

Och det är det liksom att om vi levde i ett apolitiskt samhälle så vore det helt oproblematiskt att vara politisk. Men att vara politisk idag för nästan alla människor så innebär det i praktiken att man blir liksom hardcore vänsterpolitisk. Och framförallt ens barn blir hardcore indoktrinerade. Och om man inte själv är ideologisk, om man inte själv har en jävla ideologisk gladiatorarena hemma vid köksbordet. Hur ska barnen lära sig att... Ta den fajten och faktiskt bli självständiga på riktigt.

Boris

Ja, alltså man ska inte utsätta. Min poäng var att man kan inte utsätta barnen för detta. Alltså det var småsvettigt tycker jag. Fast oerhört roande på min tid när barnen var små och gick igenom skolan. Det var bara upplyftande att diskutera politik vid middagen. Jag skulle ju aldrig om barnen föddes nu sätta dem i en svensk skola för då skulle jag väl liksom få ägna dygnets alla vakna timmar åt att diskutera hur världen och historien ser ut.

Men alltså man får ju skilja på sakerna, se det inlägget. Det jag talar om är ju liksom ett ideologiskt... Två tillstånd. Ett ideologiskt medvetet val. Alltså vi skiter i politiken i den här familjen. Vilket det är svårt om när barnen kommer. Det andra som jag talade om inledningsvis, det är ju en annan typ av samhälle givetvis. Där politiska diskussioner är inte omöjliggjorda utan onödiggjorda för flertalet.

Martin

Det är drömmen såklart. Precis som världens alla krigare, jag kan inte säga alla krigare, men många krigare drömmer om att en gång få åka hem och hänga sitt svärd på väggen och aldrig plocka ner igen.

Boris

Men alltså, jag tror... Fan vad jag uttrycker det här dåligt. Alltså för mig ligger en oerhört politisk sprängkraft. Om man bildar ett, den dag jag bildade ett parti. Alltså att säga till folk att, nej men alltså så här, lyssna nu på mig allihopa. Ni ska inte ha några politiska åsikter. Sluta träta om sådant där att ni inte förstår det på i alla fall. Jag tar hand om det här och mina utvalda.

Gå hem. Fixa trädgården, kratta löv, ta hand om barnen. Samhället tar jag hand om. Det är vad folk behöver höra. Ni slipper politiken. Innerst inne vill liksom 88% av befolkningen slippa politiken. Tänk vad många lyckliga äktenskap vi skulle få.

Martin

Ja, det är inte bara en sund idé. Det kan också vara en pragmatisk... strategiskt effektiv i det. En sak som vi har pratat om många gånger i våra kretsar är att om man någon gång startade ett parti så skulle man ha ett parti utan medlemmar. Man skulle säga att du kan inte få en parti i bok, du kan inte bli medlem, vi vill inte ha dina inflytande, vi vill inte ha din åsikt. Det här är vårt parti. Vårt parti är ett aktiebolag som ägs av en person.

Du har ingenting med det här att göra, du kan aldrig ha något inflytande över vad vi gör. Du kan allting rösta på oss eller inte rösta på oss. Men vi behöver inte din input på vår politik. Den är utstakad, det här är det som vi ska göra. Det finns inget utrymme för att ändra den linjen.

Boris

Exakt, och då är man i verklig mening ett befrielseparti. Vi lyfter det här oket från människors axlar och deras förhållanden.

Martin

En annan sak, men jag får fortsätta hamna lite på den här grejen. En annan sak som är värd att tänka på tycker jag när det gäller det här med att man har motstridiga uppfattningar inom en familj. Det är att det finns vissa saker som man kan vilja göra som familj som inte är helt och hållet apolitiska. Och ett närliggande exempel det är de här sakerna som vi håller på med i bubblanätverket och i undernäs.

Så vad man gör på internet är en sak men vi håller på att skapa nu en fantastisk fysisk miljö. Dit familjer kan komma. Vissa kommer en gång om året. Vissa kommer flera gånger om året. Vissa kommer flera månader i sträck. Varje år. Som jag och Sofia gör till exempel. Vissa är under nästa året runt. Med sina familjer. Och det är någonting helt magiskt. Som vi håller på att skapa där. Som skulle vara väldigt värdefullt för många i våra kretsar.

Att ta del av. På ett eller annat sätt i någon utsträckning. Men. Om du har gängat dig med en vänsterist så kan du inte vara en del av allt det där. Du kan komma själv någon gång. Du kan komma med dina barn. Kanske. Men du kan inte ta med din fru till Lundernäs. Så i praktiken, realistiskt sett, så kan du inte bli en del av den nya gemenskapen av familjer som vi formar där. Därför att du har valt att ha en del av din familj som inte kan tolereras av rimligt funtade, likasinnade människor.

Så att du kan hänga på BBSen och allt det där men din familj kommer alltid vara norm i familj. Och ni kommer missa tåget när vi andra bygger något nytt. Och jag vet, det här är teoretiskt, jag vet att det finns många sådana familjer. Män säger det till mig, att de så gärna skulle vilja vara med i Undernäs men det går inte på grund av deras fruar. Och det jag ofta tänker på är att de här männen de klarar sig säkert men jag tycker synd om deras barn som inte får vara en del av barnens gemenskap i Undernäs som inte får möjlighet att växa upp med andra bubbla barn som kamrater.

Boris

Men avprogrammeringskurserna då? Kommer inte de igång i år?

Martin

De måste varje man sköta hemma i sitt eget hem.

Boris

Jag tycker det vore fint om folk fick professionell hjälp där helt enkelt.

Martin

Vi skulle kunna starta ett sådant program och jag skulle kunna tänka mig att lägga ner mycket tid på att hjälpa sådana män med avprogrammering av sina fruar. Det finns väldigt effektiva tekniker nästan alla i vårt nätverk kan nog göra det om de vill men det är det första jobbet man måste göra som man och det blir nästan som ett inträdesprov innan man får komma med sin familj och göra sin familj en del av nätverket så måste man visa att man är man nog att ha den sortens kontroll över sin familj och se till att ens fru inte håller på med toxiska saker för det är bara självklart att vi inte kan ha vänsterfeminister som springer runt på våra träffar under näs Så absolut så tycker jag att folk gör det.

Och folk gör det. Folk gör det i vårt nätverk. Och det får fantastiska resultat. Och framförallt så säger fruarna att... Att när min man avprogrammerade mig. Det var det bästa som någonsin har hänt mig. Det är inget skämt. Jag har säkert hört. Säger det röktet. Jag är så tacksam. Att jag träffade min man. Och att han hjälpte mig med de här sakerna. När vi träffades. Vi pratar om det här ibland. Att man måste göra det.

Folk är så uppgivna. Hur träffar man en kvinna? Alla kvinnor är så dåliga. Vissa människor har haft det väldigt bra. Som jag till exempel. Som träffade min fru. via de libertarianska kretsarna i Stockholm. Hon var klar när jag träffade henne. Hon hade en massa toxiska idéer. Så jag behövde inte avprogrammera min fru. Men för de flesta människor så är det så att man får hitta bra material.

Bra kvinnomaterial. Och sen får man jobba ganska mycket. Avprogrammera henne. Bli av med en del dåliga tendenser. Och som sagt, ingen kommer vara mer tacksam än din fru. Efter att du avprogrammerat henne och gjort det till din fru. hon kommer ju fatta det bättre än någon och det är det liksom att sen är det så att vissa människor har varit i den här situationen så länge att det kanske inte är man ska vara ärlig liksom, i vissa fall om det har gått tio år, femton år, tjugo år det kanske är för sent, men för de flesta de yngre männen som lyssnar på det här så är det definitivt en levande levande möjlighet ja ja Det är viktiga frågor.

Det är också viktiga praktiska frågor för vissa som lyssnar. Jag tycker vi pratar om det för lite ibland. Jag kan säga att jag tar upp dem ibland. Även inte i radion, man träffar folk och sådär. Jag har en känsla av att folk blir obekväma. Jag skiter i det såklart. Folk ska vara obekväma om de håller på med rejält problematiska saker. Jag är glad att få lufta lite grann i radion för att det finns ett motstånd mot att...

mot att prata om det. Och det gäller inte bara familjer för övrigt. Det här gäller också andra typer av bekantskaper. Jag brukar fråga folk ibland varför är du vän med en vänsterist? Varför umgås du privat med en kommunist? Varför firar du jul med någon som förespråkar folketbytet? Det är kanske lite vänsteristiskt av mig att säga att det där är inga privatsaker.

Det personliga politiskt, eller vad jag brukar säga. Vänsteristerna. Men det är inte avskilde privatsaker. Genom att ha vänskapliga relationer med människor som skadar samhället så subventionerar man deras attacker mot samhället. Man hjälper dem att förstöra samhället genom att bygga upp dem. Genom att ge dem socialt stöd. Så det är inte var och ens en sak. Om du har vänskapliga relationer med en förrädare så är du också en förrädare.

Du förråder mig. Om du hade någon tanke på att tänka på mig som en vän. Därför att det du gör är någonting som går ut över mig. Och det här tror jag är om folk kunde internalisera den här idén och verkligen implementera den i sina liv. Göra som jag gör och säga att inte bara så vägrar jag ha med vänsterister att göra. Jag vill inte ha något att göra med andra som har med vänsterister att göra. Minst lite mer ingående eller mer privat.

Om alla tänkte så, om alla gjorde så. Folk som sympatiserar med den sortens idéer som vi pratar om här och så vidare. Om alla började klippa banden med ideologiskt toktiska personer och istället lägga den sociala energin på relationer med likasinnade människor. Då skulle vi kunna börja bygga ett alternativt samhälle på allvar. Och det skulle gå snabbt och vi skulle kunna göra stora saker. Jag tror att det här är en av de riktigt stora flaskhalsarna som håller oss tillbaka och som gör att det går mycket mer långsamt. med allting vi gör än vad det skulle kunna göra.

Boris

Ja, det är jag övertygad om. Men samtidigt så förstår jag inte att det där inte kommer naturligt. Alltså det är ingenting man sitter hemma och går igenom i sin bok. Jag ska inte umgås med Exeldry för att han eller hon är för folkutbyte. Det bör ju rimligen komma. Ställs man inför sådana aktiva... förespråkare för någonting annat då uppbrottet kommer ju av sig självt att säga.

Om inte annat genom motparten för de tolererar ju inte dina egna åsikter. Och ställs man inför människor som har det där liksom icke genomtänkt utan bara papegojprogrammerat då bultar man det ju bara ur deras medvetande. Det är inte så mycket svårare än så.

Martin

Absolut, det är betydligt.

Boris

Borde det liksom funka för alla tycker jag.

Martin

Det det betyder i praktiken det är ju att man har suttit och hållit käften. Knudit näven i fickan kanske. Man har suttit tyst och accepterat deras skitsnack. Den här typen av toktiska personer, de håller ju aldrig tyst om sina uppfattningar. De sitter där runt julbordet och säger de här sakerna. Och vad gör du då? Sitter du och håller tyst och surar eller dunkar du näven i bordet och säger nej för helvete?

Vad är det för jävla saker du säger? Och ta den diskussionen. Och det är det som är skillnaden. Och det är precis som du säger Boris. Man behöver inte, det jag vet av personlig erfarenhet. Det här vet jag verkligen. Man behöver inte säga upp bekantskapen med en enda person. Man behöver bara säga vad man tycker då. Så händer allting automatiskt.

Boris

Men det är det.

Martin

Jag vill mena, jag vet att även folk i våra kretsar, de gör inte det här. Och det är ett stort problem. Jag är ledsen att lägga mig i folks privata grejer. Jag håller inte på att säga åt någon vad de ska göra. Men jag bara säger att om fler gjorde på det här sättet. Om fler... tog de här stegen, vilket jag vet, folk tänker på det skulle jag kunna göra det, vad skulle hända då vad skulle min fru tycka men om folk började göra det här så skulle det komma fantastiska konsekvenser i deras liv och i alla våra gemensamma strävanden och det får alltså det får stora jag övergår inte om man säger att det får stora politiska svalvågor det är för att alla

Boris

som sitter runt det där julbordet När släkt och vänner är samlade är ju inte aktiva tokvänsterister. De flesta är bara tysta. Och jag tror folk kommer upptäcka att när man slår näven i bordet och säger att det är tyst. Då kommer folk att se det som en uppfrielse. Man kan säga ifrån. Man har ett ansvar inte bara för sig själv och sin allra närmaste omgivning utan för den mentala miljön i stort. i sådana sammanhang.

Martin

Om man älskar sin familj, vilket de flesta människor gör, då måste man göra vad man kan för att avprogrammera dem. Det är väldigt grymt att låta personer som man älskar vara kvar i den här typen av villförelser som också är väldigt dåliga för varje enskild person som har de här idéerna. Med vissa reservationer är det mer komplicerat. Kanske kommer jag in delvis på det i nästa inslag nu när jag tänker på det.

Jag är glad att jag fick tillfälle att prata om den här nyheten. Jag är glad att jag fick. Jag känner att det blir lite mer än vad jag tänkt nu. Men jag fick ventilera lite grann. Får jag bara säga också att vi fick ett bra inspel från BBS. Jag ställde en liten fråga. Början av inslaget. Jag fick svar på det nu. Elina Backlund Arab. Hennes farfars far hette Arab.

När han föddes. 1932. Troligen ett typiskt taget namn vid en tid när en arab var något verkligt främmande i en annan världsdel. Tack Alex för det inspelet. Så det som heter, jag vet att det finns det var ganska vanligt att man hette till exempel spansk eller tysk eller sånt där förr i tiden. Så jag antar att man också kunde heta arab. Alltså jag tycker det är ett ganska festligt namn.

Boris

Det är inte så känt att byta.