Button-svg Transkribering

Hanif Bali fortsätter inte som krönikör hos Expressen, senaste krönikan handlade om tabut att diskutera intelligens

Martin

Hanif Bali fortsätter inte som krönikör hos Expressen. Senaste krönikan handlade om tabut att diskutera intelligens. Men Bali själv uppger att han troligen var för dyr för att ha kvar. Hanif Bali har fått kicken som Expressen-redaktör. Han säger själva att han har krävt för mycket pengar. Vilket jag inte alls har svårt att tro på. Men många misstänker att det var en av hans sista krönikor som var...

problemet och det kan ju varit en utlösande faktor även om det ekonomiska fanns där i bakgrunden. Den här krönikan som också länkades från Bubbla när den publicerades den 18 augusti den heter Sverige måste bryta det sista stora tabut och här är Bubbla-relationens sammanfattning.

Hanif Bali, det är tabu att att prata om intelligens. Sverige hade tidigare en intelligensreserv i ordets ursprungliga bemärkelse. De begåvade i arbetarklassen där det fanns intellektuell potential som gick till spillo. Fick lika chans men idag är situationen en annan. Ungefär 17% av barnen har ett IQ under 85 och de måste ha ett levande helvete i skolan.

Krönikan är utmärkt. Jag håller med om i stort sett allting som sägs i den. Om jag skulle försöka rikta någon kritik mot den så förtjänar det väl att påpeka att den säger ingenting alls om massinvandringen. Som såklart har sänkt den generella intelligensnivån i landet ännu mer. Både rent genetiskt och genom sociala eller kulturella processer som den har fört med sig.

Men... Hanif Bali gör en bra och viktig poäng som på sätt och vis poängteras mer av att inte nämna invandringen. Det här är ett problem som vi skulle ha oavsett invandringen. Det finns ett mer övergripande problem som snarare beror på storskaliga teknologiska utvecklingar och så vidare genom historien.

Det finns en allmän känsla av att vi går mot ett... mer och mer komplext och teoretiskt samhälle. Nu måste alla ha någon sorts teoretisk utbildning för att fungera i samhället och skolsystemet är helt anpassat till den här idén. Men den är helt orealistisk därför att en femtedel eller så av befolkningen har ingen som helst fallenhet för teoretiska studier. Sådana människor kan förstås fortfarande ha ett helt okej yrkesliv och ett helt okej liv på alla sätt för det finns fortfarande en massa jobb.

som inte kräver någon teoretisk begåvning. Men de stigmatiseras extremt hårt, både i skolan och generellt i kulturen. För det finns en idé nu för tiden som handlar mer om värde, värdighet. Att människor utan akademisk utbildning, eller åtminstone högskolebördhet, är mindre värda. Och deras, rent konkret, deras existens ses som ett stort misslyckande för samhället. Och det här har man hela tiden, i årtionden så har man haft en debatt om det. Boris, vad har du för tankar om den här diskussionen?

Boris

Jag tycker att han är ute och seglar på en viktig punkt. Dels är det förstås stöd över att han talar om våra barn. Man kan inte trolla bort bassinvandringen man diskuterar IQ i skolan. Han kanske ser på dem som sina barn i någon symbolisk mening. Jag tänker inte gå med på det. Det är inte mina barn.

Men det intressanta för mig är just den här, jag ska citera honom. Det han talar om är just den här intelligensreserven som gick till spillo. Där är han ute och seglar jättemycket. Jag citerar. En klassisk socialdemokratisk affisch från 1948 illustrerar detta. Ung man sitter på sin cykel, betraktar tre studentfirande jämnåriga. Begåvad med fattig, ge honom en chans, styrde budskapet.

Den hade en poäng. Bland arbetare fanns ett intellektuellt potential som gick i spill. Det där är ju struntprat, det gjorde den inte alls. Därför att vi hade ett... fungerande civilsamhälle vid den tiden. Alltså de som var intellektuellt begåvade i arbetarklassen. Inget gick i spill då, inte ett dugg. Det fanns oändliga möjligheter för dem att både gå vidare och att de kunde bli vad de ville faktiskt.

Men det som hände däremot när man tog bort realskolan, vissa spärrar och hinder, och sen införde den allmänna grundskolan. och sen skulle tvinga in alla till gymnasiet. Då gick den så kallade intelligensreserverna arbetarklassen till spillor. Det är för att då möljades allting in i samma jävla grått smed. Och man skapade 12 år i skolan så folk blev dumma i huvudet. Det var mycket bättre förr helt enkelt. Inget gick till spillor då. Om jag ska gå till en lätt överdrift. Det visade att även handifal är en slags halvsosse. Minst.

Martin

Den här artikeln och den här debatten har en särskild personlig signifikans för mig. Det är en lite udda sak men jag tror inte att jag har berättat om den tidigare. Jag kan bjuda på lite kuriosa från min barndom nästan. Min far... heter Håkan Eriksson. Han är pensionerad sedan länge men han jobbade inom vården framförallt med så kallade neuropsykiatriska utredningar.

Och han skrev också läroböcker och undervisade mycket på diverse universitet och andra sammanhang. Och han hade dessutom en extra liten karriär som samhällsdebattör. Så han skrev under åren rätt många artiklar på Framförallt på Dendebatt men också vissa andra liknande sidor med lite kontroversiella idéer som han förde ut.

Den första tror jag var 1979, en Dendebattartikel med rubriken Tro inte på nationalekonomerna som var ett inlägg i debatten inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 utifrån en sorts vetenskapsteoretiskt. perspektiv om nationalekonomins status som vetenskap.

Långt senare, det var 1997, så skrev han en artikel som var den som fick i särklass mest uppmärksamhet av alla hans debattinsatser. Det var till och med journalister hemma hos oss som knackade på och de ville ha någon kommentar i tv och så vidare. Det var en liten upplevelse för mig som jag var 15. Den artikeln som han skrev då Den heter Bryt tabu om de svagbegåvade.

25% av folket har för låg intelligens för dagens skola och arbetsmarknad. Jag hittade en, jag ska se om jag kan få upp den nu. Gunnar Sandelin på Det goda samhället. Jag hade ingen aning om det här men han har tydligen skrivit ett blogginlägg för fyra år sedan om min pappas gamla artikel. Det här är ingressen då. Uppemot en fjärdedel av svenska folket kan betraktas som begåvningsmässiga problemfall.

De har inga förutsättningar att klara de teoretiska kurserna i grundskolan och kommer heller inte att behövas i framtidens arbetsliv. Detta faktum är tabu bland politikerna och därför ställs orimliga krav på denna stora del av befolkningen. Nu måste skolans och samhällets terror mot de svagbegåvade upphöra. Det skriver Håkan Eriksson, neuropsykiatrisk utredare vid Uppsala Akademiska Sjukhus.

Det här var i maj 1997 för 27 år sedan när Hanif Bali var 10 år gammal. Jag menar inte att det finns ett samband. Hanif Bali har aldrig ens hört talas om min far, än mindre läst hans 27 år gamla debattartikel. Men det är lite lustigt, åtminstone för mig, att Hanif Bali nu skriver en expressenkrönika som ser ut som... Jag säger absolut inte att den är det.

Jag tror absolut inte att den är det, men det ser ut som ett neddummat plagiat av min fars artikel från 1997. Det är exakt samma resonemang, det är samma argument, det är till och med snarlika exempel som blir fram på hur svagbegåvade fara illa skolan och så vidare. Ja, det är väldigt, jag läste igenom faktiskt den här gamla debattartikeln igen och såg att liksom nästan för punkt för punkt så är det samma debatt.

Men det som jag tyckte var det som är så intressant förutom den här mer personliga anknytningen det är att debatten är exakt samma debatt. som har förts i åtminstone 27 års tid. Och statistiken är nästan exakt samma. Min far säger att för att göra en sorts uppskattning av hur många begåvningsmässiga problemfall det finns så kommer den fram till siffran 23%.

Och Hanif Bali skriver att en femtedel av niondeklassarna går ut grundskolan utan gymnasiebörjighet. Min far i sin artikel har refererat någon pedagog som har slagit larm och sagt att 20-30% av alla som går ut årskurs 9 inte har godkända betyg i svenska och engelska matematik. Vilket tror jag är samma sak. Det är exakt samma problem. Det verkar vara en konstant andel av niondeklassarna som inte klarar de här teoretiska obligatoriska grundämnena. Så ingenting har hänt. Och ingenting har ens hänt i debatten för att det är exakt samma resonemang, samma argument som förs fram.

Boris

Och oavsett hur mycket skolan har ändrat sig fram och tillbaka med olika kursplaner, betygssystem och så vidare så är det där uppenbarligen sant. Men man tycker ju rimligen att andelen borde varit ännu större faktiskt med tanke på massinvandringen. Om det var så många i slutet på 90-talet så borde andelen vara större idag tycker jag.

Martin

Ja visst och jag tycker man kan dra en ganska enkel säker slutsats från det faktum att siffrorna inte ändras. Och det är att kraven i skolan har sänkts något oerhört. Därför att intelligensnivån är mycket lägre nu än den var 1997. förutom massinvandringen, svenskarna har också blivit mindre intelligenta på grund av den omvända flyneffekten men framförallt så är det liksom alla invandrare med mycket lägre IQ av genetiska skäl som också ingår i den här statistiken.

Om man ändå har samma andel som går ut med godtränt betyg, då betyder det att man har sänkt kraven något oerhört och förmodligen är det väl så att någonstans runt 20-25% är en sorts smärtgräns där man har bestämt att det får aldrig gå över den nivån. Så att om det är på väg att gå över 20% så ändrar man på betygskriterierna eller skickar ut signaler till lärarna och så vidare om att ni måste se till att minst 75%, minst 80% blir godkända.

Och jag har sett flera exempel på det här också. På att man har liksom läxat upp en viss skola som har underkänt för många. Och de har väl bara varit ärliga och sagt såhär, här på den här skolan i Rinkeby eller vad det är liksom. Det var bara 5% som klarade betygskriterierna så vi underkänner 95%. Och då har det blivit så här får ni inte göra det där är faktiskt rasism och så vidare. Och sen nästa år så är det liksom mer korrekta 22% som blir underkända.

Boris

Jag har en liten fråga där. Alltså hade din jordenfar några jämförande studier med andra länder så skulle han vilja hävda att det där är en någorlunda fast kvot i alla västerländska. på det här sammanhanget. Det kan man tänka sig nationella variationer. På Balkan till exempel att det kanske bara 2% är. Det vore ju rätt intressant att grubbla över.

Martin

Så vitt jag vet så gjorde han inga internationella jämförelser. Men resonemanget applicerar ju lika mycket på alla länder som har samma fanatiska fokuset på teoretisk fokus. Utbildning vilket jag antar är vanligt i många länder. Det är inte bara Sverige som har gått den vägen. Samtidigt som det finns andra länder Som inte har gått den vägen på samma sätt.

Ett exempel som diskuteras ibland är Tyskland. Där man har Inte har förväntan om att alla ska läsa på gymnasiet. Att alla ska få högskolekompetens eller vad det heter. Utan tvärtom så är det liksom fullt normalt och respekterat och en bra väg att vara. att vara lärling i ett företag och bli hantverkare eller bara gå liksom lärlingsvägen till ett yrke även ett kvalificerat yrke som vi skulle tänka på som ett kanske mer teoretiskt liksom kontorsjobb, man kommer in i det lärlingsvägen jag har en bekant i Tyskland till exempel som blev reklamare genom att gå i lära på en reklambyrå utan en utbildning men blev en duktig reklamare den vägen

Boris

Men Centerpartiets ledare löste det där åt oss igår. Muharrem höll ett tal där han sa att, eller i söndags höll han ett tal, ett försenat sommartal där han förklarade att han och Centerpartiet kräver att man ska inte kunna bli underkänd när man lämnar grundskolan. Alla ska få börja gymnasiet. Att bli underkänd är citat ett slag i ansiktet. Då är det ju löst.

Martin

Ja, det är väl den logiska slutpunkten. Att fortsätta bara sänka kraven, sänka kraven, sänka kraven samtidigt som man upprätthåller den här charaden av att man har någon sorts fokus på tydlighetsstudier. Det funkar ju inte. Och att bara ta bort betygen... det har alltid varit en vänster idé som de gillar så att ta bort betygen ta bort alla krav det är förstås den logiska slutsituationen