Martin

Som vissa av er kanske har märkt så har radiobubblan försvunnit från sociala medier. Våra konton på Soundcloud, Facebook, Twitter och så vidare är borta. Faktum är att vi är helt försvunna nu från alla plattformar utom de vi själva kontrollerar. Och det här beror inte på att vi har blivit avplattformade, utan vi har avsiktligt raderat våra konton.

Och nu ska jag förklara varför. Bakgrunden till det här beslutet är en utveckling som pågått i... många års tid, nästan hela Bubblas historia. Ni som lyssnar på Radio Bubbla vet ju att vi pratar ofta om våra interna aktiviteter, vårt medlemsforum, våra träffar, våra konferenser, våra interna poddar och så vidare. Och det finns väldigt mycket annat stora, viktiga saker som vi aldrig pratar om ens i Radio Bubbla för att de är strikt interna.

Så över tid så har Bubbla kommit att handla mindre och mindre om omvärlden och mer och mer om vår egen sfär. Vi är inte längre ett utåtriktat projekt, utan vi är snarare någonting i stil med ett privat sällskap som dessutom av historiska skäl råkar ha ett antal offentliga kanaler. Men, nu kan man säga att vi fullbordar den här utvecklingen genom att göra allting privat.

Allting förutom själva Bubbla, alltså länkaggregatorn. Radiobubbla fortsätter sändas som vanligt. Under en period nu så har vi gjort en sändning i veckan. Vi vill gärna gå tillbaka så snart som möjligt och göra två sändningar i veckan. Och fortfarande så tycker jag att det är en fin ambition att försöka göra tre avsnitt i veckan, som vi gjorde förr i tiden. Men framöver så kommer det bara vara medlemmarna i bubblakretsen som kan lyssna på våra sändningar.

Det finns flera saker att säga om det här, men en sak som jag gärna vill betona, för det är ett missförstånd som lätt kan uppstå, det är att det här är ingenting som vi gör för att tjäna mer pengar. Det är inte så att vi sätter upp en betalvägg och så säger vi åt alla lyssnare att hosta upp nu för att få lyssna vidare. Det är fortfarande så som det varit länge att det finns inte ens någon sida som man kan gå till och bara köpa ett medlemskap i bubbla.

Utan för att bli en del av nätverket så måste man etablera en personlig kontakt med oss och ansöka om att bli medlem. Om man går vidare genom den processen då erbjuds man i ett senare steg att bli medlem. Så det är inte primärt en betalvägg vi sätter upp utan det är snarare en medlemskap. en relationsvägg eller en förtroendevägg. Och framöver så kommer vi bli ännu mer krångliga och petiga med de här sakerna.

Så att om det kommer många ansökningar nu på grund av den här förändringen, då kommer inte vi ha tid att hantera dem, utan då får vi ställa folk i kö. Det kommer inte vara att ta först till kvarna eller något sådant, utan då plockar vi ut de ansökningar som ser mest intressanta ut, betar av dem i mån av tid. Det är en omständlig process därför att sen lång tid tillbaka, mer än ett år tillbaka, så gör vi bakgrundskontroller. Vi tar referenser om det är möjligt.

Jag gör personligen telefonintervjuer med alla som eventuellt ska bli medlemmar. Alla som inte kommer med en stark rekommendation från en nuvarande medlem gör jag personliga intervjuer med. Så att det är inte så att vi ser framför oss ett stort inflöde av medlemmar och kraftigt ökade intäkter och så vidare till följd av det här. Vi vill inte ens ha ett stort antal medlemmar. Om det kommer in 109 medlemmar på en gång på vårt forum så skulle det förmodligen sänka kvaliteten på diskussionerna.

Och det är någonting som vi absolut inte kan tolerera. Så att vi kommer ta in nya medlemmar i ganska maklig takt och förmodligen så kommer det leda till att alltså de här förändringarna kommer leda till att vårt nätverk får svårare att växa. Och på sikt så kommer våra intäkter att krympa. Och nu tänker säkert någon att det här låter helt galet. Varför i hela världen gör man en sån sak? Svaret är väldigt enkelt.

Jag kan bara beskriva från min personliga horisont. Jag tror att det kanske blir begripligt. Jag gillar verkligen att göra den här podcasten. Och jag vill fortsätta göra den i många år till. Men jag gillar inte att tala till tusentals människor som jag inte har någon relation till. Jag har inget intresse av att nå ut till en bred publik eller att påverka folk eller något sånt.

Och jag är absolut inte intresserad av att vara en offentlig person. Det jag bryr mig om är vår egen krets av likasinnade. Framförallt de som inte bara har lyssnat på vår podcast, utan som är en del av vårt nätverk och har varit det under längre tid. Desto mer är det så att nästan all intressant feedback som vi får på sändningarna kommer från vårt eget nätverk. Alla idéer, bra rättelser, kommentarer, idéer till framtida inslag och så vidare.

Det finns en handfull andra personer som skickar mejl då och då och det är uppskattat. Folk som hör av sig, presenterar sig, säger att de gillar podden, har någon kommentar och tips och så vidare. Det är väldigt roligt, uppskattat. Men den mesta feedback som jag får från... icke-medlemmar. Ja, men den är ganska slätstruken och ofta ganska tråkig att ta del av. Och 99% av alla lyssnare hör jag aldrig ett knyst från.

Så att för mig så är det ingen förlust att göra mig av med de andra lyssnarna. De 4-5 tusen personer som sitter där ute och lyssnar, men som inte visat intresse för vårt nätverk. Som inte ens har skickat ett mail till mig och sagt hej, eller gjort en kommentar eller något livstecken överhuvudtaget. För mig är såna här lyssnare som spöken. Det är inte en kick för mig att tänka på alla tusentals människor som lyssnar på allt jag säger, utan jag tycker att det är olustigt att tänka på palmermänniskor.

Jag tror givetvis att de flesta som lyssnar bra till Bubbla är reko-personer. De flesta som lyssnar bra till Bubbla är ungefär som de människor som ingår i Bubblanätverket. Men det finns säkert en del andra också. Och i framtiden så skulle det kunna hända att det tillkommer fler lyssnare som inte är lika sunda, lika sinnade och välvilliga. Och det är någonting som jag absolut inte är intresserad av. Det är lite grann om bakgrunden. Boris, det var ungefär sex veckors nu som jag ringde dig och började prata om den här idén.

Jag tror du tyckte det lät rätt konstigt, för jag tyckte själv att det lät väldigt konstigt. Det var bara ett infall som jag fick. Men idén växte med tiden och jag tror att den växte för dig också. Hur känns det för dig nu när du faktiskt genomför den här förändringen?

Boris

Alltså när du tog upp det här? Då har jag tagit lite paff så här, men jag tänkte, ja Martin måste väl ha funderat på det här sen. Måste väl också fundera på vad han menar. Sen har det väl legat och kokat i någon del av hjärnan. Och till slut så har jag nådd den punkt, alltså... Vissa saker hos mig låter jag bara ligga och flyta så här. De själv bearbetar sig på ett märkligt sätt. Det känns som att jag inte vill peta på dem, men det ligger där och puttrar.

Och till slut så vaknade jag upp med inställningen att nej men varför har jag inte sett det här förut? Det här är ju en helt naturlig utveckling. Alltså det är inget brott på någon slags utvecklingskurva eller någon tvärvändning eller kursvändning, utan det är den naturliga utvecklingen. Och det kändes.

Jag har inget behov av trygghet, men det kändes tryggt på något sätt. Jag kommer inte på något bättre ord faktiskt. Det är ett ganska logiskt steg som nog har legat där som en möjlighet länge, fast vi kanske inte har sett det på grund av allt intensivt arbete. Men nu så drar jag tanken upp. Jag har en känsla av min aserdisation om det här. Det verkar som att de flesta har gått samma utvecklingsväg. Det kommer fram till att det här är ett ganska naturligt steg.

Martin

De flesta medlemmar som, alla som är medlemmar i Bubbla har fått information om det här. De flesta reaktioner vi fått är att folk tycker det är naturlig utveckling, folk tycker det är bra. Tummen upp, roligt, spännande. Och från vårt perspektiv också, vi har ju testat det här med att ha en mer intern podcastverksamhet eftersom vi i några års tid har haft det vi kallar för spilling roll. Nu längre vad vi kallar det för, men ni som vet, ni vet.

Vi har en annan podcast-serie. Jag har flera olika podcast-serier som är interna. Och där har vi lite grann en annan frihet, en annan känsla. Vi pratar om saker där som vi kanske inte är 100 bekväma att prata om i Radio Bubbla. Och vi kan också ha en mer... Kanske en mer familjär och förtrolig känsla ibland och även gå på djupet mer intellektuellt med saker och sånt där. Och jag har i alla fall känt att det är många inslag i de sändningarna som vi har.

önskar att vi kunde ha även i Radio Bubbla, men det blir inte lika naturligt. Men Boris, kommer du inte sakna att ha en större publik? Är det verkligen lika kul att prata om det bara är 1000 personer som lyssnar istället för 5000?

Boris

Det är ju en samhällsfråga. Jag har ingen samhällsvete. Nej men det är... Om man spelar fotboll så vill man gärna ha mycket publik på läktarna. Det kommer jag tillfrån. Och vara lite sådär en crowd pleaser. Kunna göra en drivling och höra massor av massor av ljud. På andra sidan så, jag måste ta mig ur den där konsten.

Martin

Jag tror så här, Bo. Du är lite mer lagd åt det hållet än vad jag är. Du är mer av en, du trivs i offentligheten, du frodas in i viss mån, du är en slugger. Och du är ute på Facebook och Twitter och du har din egen blogg och så vidare. Så du har ju alla de kanalerna. Och du kommer ju fortsätta finnas ute och ha den rollen. Men jag däremot, jag är... Jag har ingen dragning alls till det. Jag känner ingen attraktion alls till att vara ute och kriga på internet, eller vara med i debatter, eller synas, eller att folk ska lyssna på mig, eller någonting sånt där.

Eller jag ska nå ut, eller spela en roll. Jag har ingenting av det där. Så delvis är det lite grann att jag kommer försvinna lite mer från offentligheten, men du kommer ju inte göra det. Du finns ju i alla dina vanliga kanaler och även i nya kanaler i framtiden. Så jag tror att du och jag är olika på det sättet. Du är tuffare än jag. Jag tror att jag pallar inte riktigt mentalt. Alltid liksom, inte så här pressa av att folk lyssnar men jag gillar det inte när det kommer mycket negativa kommentarer till exempel.

Vilket är ondvikligt på internet. Folk är väldigt negativa och nedgörande och liksom då kan jag känna att varför ska jag bjuda på mig själv, bjuda på någonting från mitt inre. Om det bara står massa idioter och pissar på det. Då känns det liksom, pärlor för svin är ett allt för, allt för mildt uttryck för vad jag känner ibland när man får vissa kommentarer. Jag tror att du är bättre än jag på att skaka av dig. Den typen av reaktioner från omvärlden?

Boris

Nej men jag tror... Du vet ju inte, jag sitter hemma och gråter på kvällarna. Ingen förstår mig. Nej men det är nog en olika genetisk ordning. Det är nog inte så att jag strövar efter och har jättemycket uppmärksamhet. Det bara blir så. Eller att jag söker mig till sådana konflikter. Ibland fattar jag inte ens att den konflikt jag sökt mig till är den. Jag kommer ha så här.

För mig har radiobubbla fyllt inte behovet av... Så här tror jag man kan nu tycka. För mig har inte Radio Bubbla uppfyllt det behovet av att nu kan jag gå in i debatten, nu kan jag komma i konflikt, nu kan jag härja. För mig har det legat på ett mycket mer personligt plan. Att jag i ett antal år har samtalat med Martin Eriksson och det har varit extremt givande på ett mycket mer inskränkt plan.

Jag gillar när folk kommer fram till mig och säger att det här nu skrev hon Carina Bergfeldt var jättebra. Eller sådär. Men kommer folk fram till mig i tunnelbanan och säger att det här senaste radiobubblan var bra. Det är inte samma grej. Det är liksom att då blir jag mera på min vakt. Det här är mer ett personligt samtal för mig än ett sätt att söka konflikt ute i världen.

Så att på det personliga planet ligger det mer i linje med den roll som Radio Bubbla faktiskt har fyllt för mig mentalt. Och som ni säger, jag kommer ju ha så många andra och kommande projekt där jag kan bråka med världen så att det fyller mitt behov mer än väl av detta. Och då är det snarare att jag kan dra mig tillbaka till Radio Bubbla och diskutera mina skrapsor. Tack för mig!

Martin

Ja precis, en sak med Radio Bubbla är att vi har ju aldrig nått ut med våra sändningar. Vi har aldrig haft en stor publik, det är ungefär 5 000 lyssnare tror vi. Man kan inte veta exakt. Men antalet lyssnare växer inte så mycket från år till år. Det kommer nya såklart och det faller bort gamla. Men det totala antalet lyssnare är ungefär konstant över tid. Men en sak som vi har märkt som vi pratade lite om på BBS den här dagen, den var ju morset.

Att våra sändningar har lite grann som en antiviral kvalitet. Att många som lyssnar på Radio Bubbla har inget som helst intresse av att sprida sändningarna. Och det är också för att vi tar ut svängarna, vi säger ganska vågade saker, man vet inte exakt vad som dyker upp. Det kanske inte är så bra om man tipsar sin kollega om att lyssna på Radio Bubbla och så nästa avsnitt så börjar vi säga någonting. Väldigt olämpligt liksom. Jag har också hört folk som säger såhär att Radio Bubbla det är ju en sån här...

Det är min egen lilla hemlighet. Jag vill inte berätta för mina kompisar och mina kollegor att det dubblar för att jag lyssnar ju på sändningarna och jag får massa idéer sånt där. De tar jag med mig när jag pratar med dem och sånt där. Det skulle inte vara lika bra för mig om de också hade lyssnat för då skulle inte jag kunna använda era idéer och så vidare. Och jag säger inte att alla som lyssnar på Radio Bubbla tänker på det sättet, men det måste vara ganska många som gör det, därför att minst tio personer har sagt till mig att det är så de ser på taket.

Och därför vill inte de liksom sprida ordet om podcast. Så jag tror att pris i linje med det du säger Boris, att det finns någonting med Radio Bubbla som alltid har varit lite privat och... och slutet på något sätt. Inte någonting som egentligen har varit till för att sprida till en större och större publik. Ja, precis.

Boris

Och lägga till själva naturen och själen. Fast vi kanske inte alltid har förstått det.

Martin

Du sa en sak Boris en gång som jag tyckte var väldigt fin och smickrande. Du sa att du ibland tänkte på Radio Bubbla som en fortsättning av de samtal som Lars Gustafsson och Jan Myrdal hade på 70-talet. De skrev i den här boken Den onödiga samtiden som består av deras brevväxlingar.

Jag känner att det är allt för bra. Alltför vänligt sätt att beskriva, åtminstone min medverkan i den här podcasten. Min också. Men det var väldigt fint sagt av dig och en intressant tanke eftersom jag själv är ju höggradigt inspirerad av Lars Gustafsson också specifikt. Men just det här att det är ett samtal. Det är ett samtal som har pågått i sju år och som ska pågå i minst sju år till.

Men det är inte någonting som naturligt hör hemma där ute i det offentliga. För er som redan är en del av bubblenätverket så innebär det här egentligen ingen skillnad. Ni har redan fått allihop en podcastlänk utskickad per mail. Så om du lyssnar på det här och medlemmar inte sett det, kolla din mail, kolla kanske spam-korgen. Då har du fått ut mail med länkar och sånt där som gör att ni kan fortsätta lyssna och det kommer fungera precis som vanligt för er.

Den största skillnaden för er blir förhoppningsvis då en ännu bättre sammanhållning, och en ännu större tillit till den bubbla kretsen, ännu mer fantastiska projekt. som bara är till för oss själva. För er andra, som inte är medlemmar, så blir det nu som att Radio Bubbla försvinner. Jag vet att många kommer tycka det är tråkigt. Vissa av er kommer säkert ha en impuls och protestera eller baila till mig, förklara varför det är en dålig idé och så vidare. Och det är helt okej.

Jag fortsätter att läsa alla mejl som skickas till mig. Förutom mejl från dig som jag har blockat i min mejlklient. Du vet vem du är. För er som vill fortsätta följa Bubbla som en del av vårt nätverk, Då går det bra att höra av sig till mig. Min mejladress är martin.bubbla. Jag blir alltid glad när jag får mejl från folk som lyssnar på Radio Bubbla. Och jag svarar på 99% av alla mejl som jag får.

Så hör gärna av dig och öppna en dialog. Skriv till mig, berätta vem du är och om det känns rätt så kanske du också kan bli en del av vårt nätverk. Så kan du fortsätta att lyssna på Radio Bubbla, men framförallt så kan du bli en del av allt annat som vi håller på med.