Martin

Elizabeth Reese Medveten marginalisering i USA av de stamlagar som enligt fördrag gäller i Indianreservat. I juridikstudierna får man lära sig att det bara finns federala och delstatliga lagar och beslut som berör stammarnas självstyre, hälsa och välfärd avgörs ensidigt av federala domstolar.

Vi har framför oss en artikel från High Country News. Som jag för mig att vi haft åtminstone en artikel från tidigare. Det är kul med de här udda små källorna tycker jag. Det är en intervju med Elizabeth Reese som är nybliven juridikprofessor på Stanford Law. Hon är den första indianen, den första Native American som har en professur vid detta celebra lärosäte.

Och hon är specialiserad som jurist också på indianjuridik på Native American juridik. Själv kommer hon från en stam som heter Nambepueblo från sydvästra USA. Och så hon säger så här, en intressant reflektion tycker jag, att hon har hela sitt liv behövt navigera det tribala rättssystemet, stammrättssystemet som gäller inom Nambe Pueblo-stammen.

Så hon har ju växt upp där delvis och så har hon växt upp i liksom... resten av USA. Så när hon åker hem då är det inte amerikansk lag som framförallt reglerar vad hon kan göra och inte kan göra, utan det är stammlagen, stammstyret. Så när hon då kommer att bli juridikstudent och så får hon höra att de lagar som finns i USA, det är den federala lagen och den delstatslagen så vet ju hon att det är helt fel, men hon säger att På juristutbildningar och även i rättssystemet så har man en tendens att ignorera det här som ändå är ett faktum.

Att man har ytterligare en ganska stor mängd ytterliga rättssystem som gäller i USA. Därför att på de här gruppernas egna mark, alltså på indianreservat, som de också kallas, så är det de som har ett monopol på vissa typer av rättsskipning på samma sätt som delstaterna.

har en relation som liknar delstaternas relation till federalstaterna. Och så finns det diskussion såklart om det här urslig kolonialism, den kolonialmakten, det vill säga den amerikanska federalstaten, vill såklart åsidosätta alla konkurrerande rättssystem för att påskina att deras monopol är ännu mer totalt och starkare än vad det faktiskt är.

Och det är en delstater som har en sån här Menar att det är en kolonial ångvält som går fram. Att man missar möjligheter till lärdomar. För att olika grupper av människor har ställt sig inför liknande problem genom historien, men hittat olika lösningar. Det är intressant att titta på. Svårt att inte hålla med om den reflektionen för övrigt. Nu pratar du också om interaktionen mellan de olika rättssystemen, hur de förhåller sig, olika domstolar till varandra och så vidare.

Stamrepresentation i kongressen, tycker jag är en kul fråga. Det finns nästan 10 miljoner indianer i USA, nästan 3 procent av befolkningen. Så om de var en egen delstat så skulle de vara någonting i stil med den tionde största delstaten. Så varför har inte de kongressledamöter och senatorer som representerar Native Americans? Eller som hon tror jag är inne på, att varje indianstam ska ha sina egna senatorer.

Det blir väldigt många då, men 500 stycken eller nånting. Hon har också intressanta reflektioner om att de här stammarna de har mer och mer gått över till en sorts icke-geografisk modell för medborgarskap. Till exempel så berättar hon att när de har val internt i stammen så har folk rösträtt oavsett var i världen de bor och för att skapa mer engagemang kring valen så har man upprett valkretsar även utomlands.

Och hon är inne på att man ska göra samma sak i USA generellt. Hon är amerikansk medborgare men bor i USA. i den andra delen av världen, säg att du bor på någon av militärbaserna i Tyskland eller sånt där, så ska du få rösta i en tysk valkrets. Och sen kan man välja en senator som representerar Tyskland i den amerikanska kongressen. Vilket jag tycker är ett intressant tankeexperiment. Små puttrer gör på många håll intressanta intervjuer.

Boris

Ja, jag gillar honom väldigt mycket. Däremot tycker jag att hon är... Det var en rolig resa, men samtidigt är hon ju inne i systemet så att säga. Så att hon undviker väl att prata om den monumentala försämring som indianernas rättigheter har haft i världen.

i USA och jag tycker det är väl lärt att prata om det eftersom USA framställer sig som de fortfarande Euronor, Lennart och Afghanistan som den kraftig värld som ska vara världspolisen i oss alla, fri och rättigheter. Och tittar man på stammarnas och reservatens rättigheter så har de ju drastiskt förändrats.

Det är ju inte bara det här att man utbrånar storlekar och indianer utan man måste också utbråna. I slutfasen där så börjar man skriva fördrag med dem. Och i den amerikanska konstitutionen är också fastslaget att de är att betraktas som självständiga nationer. Det glömmer folk ofta bort, framförallt amerikanska kongressmän, som man ska sluta fördrag med som oberoende nationer.

Och det där ändras dock. Man gör lite tillgängliga grejer på 1870-talet, är det väl. Där man dels beslutar i kongressen att nej, vi kommer inte erkänna några nya stammar och vi kommer aldrig mer att sluta ett fördrag med en stamm. Och sen får de en ny status som nu, alltså indianer, indianstammars officiellt deklarerade status nu är inhemska beroende nationer.

Bara uttrycket det här, inhemskt beroende nation. Och man står också fast att det är de federala myndigheterna och kongressen som har en avgörande makt. Fyllevråk och andra saker för uttryckare bemint. Och ordningsmakten på det här. Ordningsmakten är då oftast direkt anställda av den federala Indianbyrån som lider under invigelsedepartementet.

Och den har alltid varit extremt underbevannad. Man har två... 1,8 poliser per 1000 indianer vilket ska jämföras med 4-6 poliser bland icke-indianerna i USA. Och de ska patrullera stora områden. Och det här har gjort att ingen håller ordning på reservaten.

Så 2010, situationen har blivit värre och värre. Det vet ju alla, knark, supande, 40% av kvinnorna påstår sig ha blivit utsatts av sexuella trakasserier och misshandel. Kvinnornas ställningar, de får mycket strik, farligt uttryck. 2010 tog man en ny lagstiftning som innebär att stammdomstolarna får utökade befogenheter.

Det finns domstolar på varje reservat och för varje stamm som är underställda Stamregeringen eller Stamrådet. Och de har kunnat utrymma straff då. Dock inte kunna döma icke-indianer som begår brott på indianterritorium. Det har varit federal fråga. Men 2010 så fick vi möjlighet att göra detta också.

Och man fick också möjlighet att utrymma reteriära fängelsetrafik. har dock inte spelat någon större roll eftersom man inte har några poliser som kan ungefär som i Sverige i förorterna man har poliser som kan genomdriva detta och häkta och utreda folk och de federala myndigheterna struntar totalt i och har inte gett några resurser för att skapa ordning där.

Jag tycker att en bra beskrivning av det är att man inte beskriver det faktiska. Det grundläggande problemet är ju att även om man sorterar upp relationen mellan stamregering, stamdomstol, federala myndigheter, och delstaterna så kommer ju det underläggande problemet inte att försvinna.

Det är ett problem som är skapat för mycket länge sedan. Det viktiga här är ju att när den federala myndigheten säger att vi vill att ni på reservaten skaffar en råd och och någon form av styre och regering och domstolar så är också direktivet till dem att ni ska se till att deras stammars seder och traditioner luckras upp och försvinner så att ni indianer kan bli en del av samhället.

Så att de strukturer som då plötsligt ska, inte plötsligt men som på något sätt ska lösa det hela har ju årtionden varit till för att förstöra indianernas väldigt olika sätt från stam till stam sätt att leva och deras traditioner. Och det är därför de befinner sig i total social misär idag. Så de pekar på bra saker. Men ducka lite grann för......vem det är som har bidragit till delen.

Martin

Det är en otroligt komplicerad och väldigt tuff situation för indianerna, om vi ska kalla dem för det, på väldigt många olika sätt. De har så väldigt mycket emot sig. Bland annat därför tycker jag det är intressant att tänka på, intressant att läsa om. Men det som kanske är mest intressant, och det är lite av en libertariansk vinkel på det här, Det är det här att i och med att vi ändå har de här indianreservaten så finns det en viss form av polycentriskt rättssystem i USA.

Och jag läste ju, det är ju ett sammanträffande att den här länken dök upp några dagar senare på Bubbla men jag såg bara här för några dagar sedan Ett exempel på det här som kanske är det allra roligaste jag sett hittills på vad indianer ändå kan göra med de begränsade... medel och möjligheter de har. Ett känt exempel är att på de här Indianreservaten så kan man smälla upp kasinon.

Man kan ha kasino även i delstater där som normalt inte tillåter kasino för att stammen som äger reservatet kan bestämma att vi ska tillåta kasinoverksamhet. Och så får man sådana här små märkliga enklaver inuti USA med Där vissa verksamheter är avreglerade osv. Men det roligaste exempel som jag sett, åtminstone det på senaste, det kom från Kanada.

Från Vancouver. Där det finns en grupp urinvånare som heter Squamish Nation. Och dom hade en gång i tiden en by som hette Senak. Stavas S. S-E-N-A-K-W. Och den här byn, Sonaku, den låg på en plats som nu är en del av centrala Vancouver.

Alltså precis mitt i smeten. Alldeles in till den absoluta stadskärnan i Vancouver. Och det sägs att det här var en viktig plats för dem. Det var en by som låg där, men det var också hela stammen, hela Squamish-nationen samlades en gång om året varje sommar för diverse aktiviteter på den här platsen. Det var liksom... En väldigt viktig plats för dem. Men det blev då ett mer och mer centralt läge när staden Vancouver byggdes.

Jag vet inte om det var så delvis att Vancouver byggdes där för att den här Squamish-byn fanns där. Men det blev i alla fall ett extremt centralt läge över tid. Och 1877 så gjorde man en del av den här......gjorde man det här området till ett indianreservat och sa Fine if you'll live here, we'll build Vancouver around here. Men sen ändrade det sig.

Myndigheten i Vancouver ändrade sig så att de måste expropriera lite där. De behövde dra en järnväg här. Här behövde de ha en knytpunkt för järnvägen behövde förgräna sig. De måste bygga en bro över till resten av Vancouver. Under andra världskriget exproprierade de ännu mer. Då skulle man ha en militärområde. Nu har de byggt en stor motorväg genom det här området. Det var ganska tvärgat. Från 1877 när de fick ett reservat till 1913 Då körde man bort de sista Squamish-indianerna.

Man åkte bara hämta dem, forsla bort dem i båt till de reservat som de fick ha kvar. Och sen så exploaterade man då den här marken. Men Squamish-nationen, de har fört en rättsprocess sen 60-talet mot den kanadensiska staten. Och till slut efter fyra årtionden så fick man rätt. År 2003. så vann man i en domstol och fick rätt till, inte hela det här området, man fick till ungefär en åttondel av den ursprungliga ytan.

Så det är ganska lite, till den början då så var det drygt 30 hektar. Och det man då har fått rätt till nu till slut är 4,5 hektar. Så det är en pytteliten plättmark och det är två tunna strimmormark på vardera sidan av den här stora motorvägen som går in och sedan över en bro till centrala Vancouver.

Så det här ligger bara på andra sidan en liten vik från centrala bostaden. Det ligger kanske som Götegatan i förhållande till Stockholm City eller sånt där. Och nu har de där Skånestationen då, de har tänkt ut en plan som är så illistig och fantastisk att jag riktigt bara njuter av att läsa om den. För de säger att vi ska använda de här två strimorna Mark till att göra ett fantastiskt fastighetsutvecklingsprojekt.

De ska bygga bostäder. De ska tillgodose den stora efterfrågan som finns på överkomliga bostäder i Vancouver till ett överkomligt pris. Och de ska göra det på sitt eget sätt, på skamiskt sättet. För saken är den att de behöver inte bry sig om de regler för bygglov och zoning och sånt som man har i Vancouver. De kan bygga precis som de vill. De behöver inte fråga myndigheterna om lov.

Det enda de behöver göra är att de behöver hitta en kompromiss med Statsförvaltningen om att ansluta till vägnät avloppsnät och sånt där. Men om det kommer till frågan hur högt, hur höga hus de får bygga, det bestämmer de själva. Så att det de bestämt sig för att göra då är att de ska bygga 12 stycken höghus av olika höjd. Men de högsta av dem är reglerat skivskrapor.

59 våningar har högsta huset 172 meter högt, vilket då skulle bli det tredje högsta huset i Vancouver. Det lägsta huset är 12 våningar och en kontorsbyggnad. De ska alltså bygga 12 högest energiskrapor på de smala, smala landrämsorna. De planerar för 6000 bostäder, kanske 9000 boende och sånt där.

Den här densiteten av boende blir då... Antal bevånare per hektar är åtta gånger högre densitet än det mest tätbebyggda området av Vancouver har idag. Så för att hitta den här typen av urban densitet så behöver du åka till Hongkong eller något sånt där. Och dessutom så har de andra galna idéer som att de tänker inte bygga några parkeringsplatser.

De vill bygga skivskap och de struntar i parkeringsplatserna. De har bara planerat 600 parkeringsplatser, alltså en bil per tio bostäder. Och sen säger de att vi ska ha mycket cykelparkeringar, cykelpooler och hoppas att staden fixar bra kollektivtrafikanslutning och så vidare. Ni kan väl bygga en ny påfart till motorvägen här? Brakt in från vårt område.

Men alla kan ju tänka sig själv vad som händer om du flyttar in 6 000 personer och mer än en av tio vill ha bil och det inte finns några parkeringsplatser. Så där har man då, och det finns också lagkrav i Vancouver på hur många parkeringsplatser man måste ha. Och de har 90% mindre parkering än vad man minst måste ha enligt lag. Så de har massor med så här fantastiska idéer. Och de har väldigt intressanta arkitektur som är inspirerade av...

skåmisk nationens byggnads traditioner. Så ni ser ganska, liksom, man har en så skön hippie arkitektur på de här skivskraporna. Och det här är ett seriöst projekt. De har gått in i ett partnerskap med ett stort fastighetsföretag som bekostar, som tar in dial kostnaderna och som delar om 50-50 på hyresintäkterna. Och givetvis är det så här skåmiskindianerna, de ska också få jobba som byggarbetare och kanske få subventionerade lägenheter och så vidare.

Men... Bara den här grejen att de ska smälla upp 12 skyskrapor mitt i centrala Vancouver i totals strid med alla regleringar, alla bygglov och så vidare och bara skiter i att bygga parkeringsplatser. Jag kan inte annat än att bara flina och njuta. av att se hur indianerna ändå slår tillbaka med de begränsade medel de har?

Boris

Jaha, vi är ju jättelyckliga. Alltså, jag har fläktade genom det berättelsen. Alltså, jag vill säga inombords varm och lycklig. Det är jättekul. En del indianstammar lyckades verkligen nyttja det där så gott de kan i USA för kasinoverksamhet och en del annan affärsverksamhet. Men det optimala i verklig mening blev återigen betraktades som oberoende organisationer och fick göra vad de ville på sina reservat.

Därför skulle de kunna öppna för att bli skatteparadis. Företag skulle kunna skriva sig där och ha sitt huvudkontor där. Oändliga möjligheter skulle öppna sig. Men där är det ju grundläggande problemet som den här juristen eller professoren inte nämner. All stamlagstiftning måste godkännas av federala myndigheter.

Och det begränsar ju de möjligheterna. Men ett... Maximalt oberoende, låt dem bli egna nationer igen. Det skulle ge liksom, de måste ju finnas en del antropenörer kvar bland indianerna. Det visar ju Vancouver exemplet. Det skulle kunna sätta sprett på saker och ting. Och framförallt skulle det kunna, därför jag jagar så mycket den här tanken på oberoende indianer.

Det är för att då skulle det kunna sätta sprett på det här som vi har pratat om rätt många gånger. Vad skönt det vore om USA började splicka och dela upp sig. Och att olika delar gick loss, att folk flyttade dit de hade sina likasinnade och att vi fick två svarta delstater. Trokfransarna kunde hålla till på västkusten och östkusten och så vidare. Det skulle kunna starta en helt ny dynamik om medianerna i verkligheten blev oberoende igen.

Martin

Det är en jättespännande tanke och man skulle kunna tänka sig också att indianationerna skulle kunna spela en nyckelroll i sin utveckling. Jag tror att de finns, de har den speciella juridiska statusen som man kan önska bor ännu mer. Men det är som du säger, de har funnits inskrivna i konstitutionen och så vidare. Och sen har de den här idén med det icke geografiska medborgarskapet.

Anta att folk skulle börja att de skulle börja låta folk skriva in sig. De kan ju sälja pass lika bra som andra länder. Likasamma som Malta eller Caymanöarna kan sälja pass. Så kan ju Cherokee-nationen sälja pass. Och rätt vad det är så har du en icke-geografisk distribuerad jurisdiktion där folk kan köpa in sig och plötsligt flytta från det amerikanska rättsystemet in till det indianska rättsystemet med kanske lägre skatter, lägre regleringar andra juridiska fördelar. Och om du har, jag vet inte hur många nationer det finns, men jag tror att det är hundratals i alla fall.

Boris

574.

Martin

Ja, just det. Så då har du väldigt många olika sådana här entiteter som teoretiskt sett i alla fall skulle kunna formas i olika riktningar. Så att det kanske, en gång i tiden så var det indianationer, från början var det indianationer, men nu är det mer som företag. på marknaden för polisent riskrätt där du kan köpa in dig i ett alternativt rättssystem.

Du kanske gör det för att du vill ha bra regleringar kring ett visst område som du jobbar med. Då blir det så här, det är Squamish-nationen som har de bra regleringarna. Då blir du en Squamish-indian på pappret. Du köper Squamish-passet och får tillgång till ett bättre rättssystem. Kanske man skulle kunna... Kanske de här indianationerna skulle kunna få en ny roll, inte bara för indianerna själva.

Boris

Och vinna. De skulle liksom besegra erövrarna och ombilda hela... Till slut går alla över till alla,

Martin

med allra största pass indianationer. Det finns ingen kvar längre som medborgare i gamla USA. Och då har vi uppnått målet. Ja, äntligen en riktigt härlig vision. Ja, vi behöver bara fler sådana här kasinon- och skyskrapeprojekt så att de kan finansiera hela det här projektet. De räknar med att den totala hyresintäkten för det här projektet under dess livstid i Vancouver kommer att vara mellan 16 och 20 miljarder dollar.

Är det okej? Och de får 50% av det till Squamish-nationen. Så att om de har 8-10 miljarder dollar, det kan man göra grejer med. Man kan köpa många lobbyister för de pengarna, man kan göra alla möjliga intressanta saker.