Martin

BBC kartlägger Jantelagen och fastslår att allt fler unga svenskar kritiserar fenomenet och vill se öppen dialog om framgång och likedom. Docent i komparativ politik menar kombination av social media och skenande individualism ligger bakom förändringen. Även invandringen bedöms ha påverkan.

Australiensiska Tall Poppy Syndrome och skotska Crab Mentality liknande fenomen. Brittiska stadsmedia BBC har gjort ett långt reportage om Jantelagen. Det är spännande i sig tycker jag att de har det fokuset. Och det är ju ett intressant bidrag till Sverigebilden givetvis.

Det är därför vi har den här länken på Bubbla förstås. De har varit i Sverige, i Stockholm och intervjuat en rad svenskar. Framförallt unga människor. De har gått runt på strandvägen, på kaféerna där längs vattnet antar jag. Och försökt hitta svenskar som har det gott stöd. och försökt få dem att prata om sina inkomster och förmögenheter. Och de har upptäckt att det är väldigt svårt. De skriver i artikeln, jag har inte så bra koll på den här statistiken själv, men de skriver att inkomstskillnaderna ökar i Sverige.

Många har gått ställt, många har fina bilar, många har ett andra hem osv. Men det är ett tabu att prata om pengar. De hänför det här till jantelagen, det är det som är det primära. Det är fokuset för den här artikeln. Alla som lyssnar bra till Bubbla vet väl vad Jantelagen är för någonting. Det är en uppsättning i regler som kommer från en roman skriven av den norsk-danska författaren Axel Sandemosen.

En bok som kom ut på 30-talet. Den handlar om saker som händer i en stad som heter Jante. Jante har något specifikt. regler som man lider under. Och reglerna är att du ska inte tro att du är något. Du ska inte tro att du är lika god som vi. Du ska inte tro att du är klokare än vi. Du ska inte inbilda dig att du är bättre än vi. Och så vidare. 10 eller 11 sådana här budord.

Som sagt, även om man kanske inte kan raddla alla jantelagarna punkt för punkt så är det någonting som är oerhört välkänt. och ingrott och väl etablerat i Sverige. Så alla svenskar som har minsta del av allmänbildning har en känsla för vad Jantelagen är för någonting. Och det finns en sorts paradoxal dubbelhet därför att på något sätt är det som att alla förstår att Jantelagen är någonting dåligt.

Att åtminstone finns stora nackdelar och man är liksom inte stolt över att man följer Jantelagen och säger liksom, ja, gamla goda moderskvia där vi alla lever efter Jantelagen. Jantelagen. Men ändå så verkar alla känna att Jantelagen är förhärskande i Sverige och ska fortsätta vara förhärskande. För att i praktiken så är det så svenskar beter sig. Vad säger du om vi börjar här Niklas med själva Jantelagen. Följer svenskarna egentligen Jantelagen samtidigt som de inte gillar den eller hur funkar det egentligen?

Nicholas

Första gången jag hörde talas om Jantelagen så var det i pål. positiva ordelag från en klasskompis i skolan. Men han var å andra sidan övertygad kommunist så det tog väl inte så lång tid för mig att lista ut att det fanns några lurtiggöringar i det här. Men förutom just den händelsen så delar jag bilden lite grann att de enda som pratar om Jantelagen pratar om den i positiva ordelag.

Eller förlåt, i negativa. Nu säger jag helt fel. I negativa. Förutom det undantaget så det är bara folks. När folk pratar om det i negativ ord och lag, å andra sidan är det väl också därför begreppet myntades. Det var väl en kritik av det. Det var ingen utopi som beskrevs i den här berättelsen där uttrycket dök upp. Det är väl kanske inte helt oväntat att det blir så.

Människor som delar mentaliteten hade väl kanske använt andra med mindre tekniska begrepp för den typen av tankar.

Martin

Tycker du att den här BBC-artikeln fångar Jantelagen och den svenska mentaliteten någorlunda? De är in och trevar och intervjuar olika personer. Intressant nog så intervjuar de experter i Sverige som ska uttala sig, förutom bara sådana här mannen på gatan som intervjuar. Så det är väldigt signifikant att de intervjuar en etnisk italienare och en etnisk nigerian. Vi kanske kan gå in på det närmare. spåning om. Men vad tycker du om den här artikeln? Lyckas de någorlunda fånga i antifenomenet?

Nicholas

Alltså det är ju någonting på spåren men de missar ju målet lite därför att de fokuserar väldigt mycket på inkomst och pengar och att man ska inte prata så mycket om pengar. De tar upp väldigt många exempel på människor som är höginkomsttagare eller åtminstone från den övre medelklassen som tycker att i slutet sällskap med en likasinnade så kanske man kan prata om res...

dyra resor eller dyra inköp, men man ska inte prata om pengar annars. Jag tycker att det är väl inte riktigt det Jantelagen handlar om. Det där är väl snarast en universell ståndpunkt bland åtminstone västeuropeiska medel- och överklassmänniskor. Jag kan väl inte tänka mig en brittisk adelsman eller industribaron som sitter och skryter om hur hög hans inkomst är varje månad.

Det är väl tvärtom. Man pratar helst inte. om det alls, om det inte är på bolagsstyrelsemötet eller något. När man är hemma så pratar man inte om hur mycket man tjänar. Det är inte riktigt det Jantelagern är. Jantelagern är något som sträcker sig mycket längre ner i folklagren. Hör man till arbetarklassen eller sådär, då är det inte alltid möjligt att ha samma typ av normer kring att inte prata om pengar.

Då är det såklart mycket vanligare att folk inte... inte har råd med saker, frågar man om man ska vara med på den här grejen, så kommer folk säga att de inte har råd med det, det är för dyrt, de kan inte följa med på den där resan, de kan inte gå ut på puben ikväll för det är lönning imorgon och det är lite tomt på bankkontot eller vad det nu kan handla om. Men det finns väl ingen som tror att den svenska arbetarklassen är befriad från Jantelag och att det är ett specifikt medel- och överklassfenomen, det är ju snarare tvärtom. De missar poängen lite genom att fokusera så mycket på inkomster.

Martin

Samtidigt en sak som slår mig är att du pratar om en brittisk aristokrat som förmodligen pratar om sina inkomster. Britter och överklassbritter kan jag också betrakta som distinkt nordeuropeiska. En distinkt nordeuropeisk grupp som kanske delar liknande drag. Uppenbarligen har man samma sak i Skottland.

Även i den här artikeln. Och vi vet ju att det är ett mer generellt nordeuropeiskt fenomen. Jag kan hålla med om att de inte riktigt lyckas fånga fenomenet för att de fokuserar för mycket på pengarna. De har någon som de intervjuar som nämner någonting om att det också kan ha att göra med att man inte får framhäva sina egna kunskaper till exempel. På samma sätt som att man inte får framhäva sina pengar.

Jag tycker det är intressant de här personerna som de intervjuar. De är också väldigt intressanta. Och så har de en dam som heter Nicole Falciani. En 22 år gammal influencer. En svensk Instagram-kändis. Men hon heter alltså Nicole Falciani. Och hon är alltså inte svensk utan italiensk.

Hon är säkert svensk medborgare och så vidare. Födda i Sverige tror jag. Men båda hennes föräldrar är italienare. Vilket jag tycker är relevant i sammanhanget. Återkommer gärna till det. Hon säger så här, jag skulle älska om jantelagen skulle försvinna. För jag tror att det skulle vara mycket bättre för alla som bor här i Sverige. Om vårt samhälle kunde bli mer öppet. Det skulle bli mer öppet om vi kunde prata om pengar.

Det är en fin tanke att alla skulle vara lika, skulle vara jämlika. Och att vi alla är samma. Men det funkar inte. För att om du jobbar hårdare än alla andra, då ska du vara stolt över det. Det är intressant att det är en 22-årig influenser-bimbo som säger de mest kristallklara sanningarna i den här artikeln. Men hon är åtminstone, enligt min mening, hon sätter ju fingret på någonting som är väldigt relevant här.

Men sen är frågan vad som faktiskt kan hända. Och där har vi en annan person som vi intervjuat som heter Lola Akinmade Åkerström. Lola Akinmade från Nigeria som har gift sig med en kvinna. En svensk som heter Åkerström, antar jag, flyttat till Sverige. Hon är fotograf och har tydligen skrivit en bok om Sverige. Något om landets lag om och sånt där.

Men hon är av en slags, hon är inte heller svensk, hon är nigerian. Och hon säger så här, jag tror jantelagen kommer ebba ut, sakta men säkert. Därför att de människorna som har blivit nedtryckta av jantelagen de kommer ställa sig upp och säga, vi är svenskar. Jag är bra på det här." Och sociala medier kopplar ihop människor till en större publik där människor inte är bundna av Jantelagen.

Hon påpekar också att på grund av invandringen till Sverige, som gör att, artikeln nämner siffror här, att runt 25% av alla människor i Sverige är födda utomlands. Eller har två utomlandsfödda föräldrar. Och det säger Lola Akinmadi hon säger att... Det som andra kulturer för med sig är att fira sin egen framgång.

Att uppmärksamma talangfulla människor, uppmärksamma färdigheter. Så det här är en teori som finns, att sociala medier kommer innebära en islossning för svenskarna och göra dem mer frisläppta och mindre instängda. Ett exempel som ger oss artikeln är att...

Talangfulla men ödmjuka personer, svenskar då, som inte tar så mycket plats som de borde, de kan nu se på internet hur horder av mediokra människor skryter och har jättegott självförtroende och lyfter fram sig själva på internet. Och det kommer få dem att släppa loss och säga, ja men om de kan, då kan jag också. Jag tror den här är ett hyrrin, Niklas. Kommer internet rädda oss och leda till en stor islossning i Sverige? vi släpper och lägger jantlagen bakom oss.

Nicholas

Jag tror att beteende på sociala medier kommer att influera normer för beteende på sociala medier. Jag tror att det kommer att ha en negligerbar effekt utanför de sociala medierna. Jag tror att folk som skryter på Facebook är precis lika obenägna att skryta utanför Facebook som de var tidigare. Ja,

Martin

det ligger nog mycket i. Jag för min del tror inte att vi kommer att få se någon stor förändring vad det gäller jantlagen och vad det gäller sociala medier. Jag tror att man också på ett relativt enkelt och klart sätt kan förklara varför. Det är en förklaring som också förklarar med perfekt tydlighet varför det finns den här dubbelheten. Varför fattar alla svenskar att Jantelagen är någonting problematiskt?

Kanske inte något skadligt, men i alla fall något problematiskt. Samtidigt som man fortsätter att följa Jantelagen. Vad är det för typ av underliggande dynamik som kan leda till den sortens paradox? Det är en exakt förklaring i vetenskapliga termer men jag tror att man måste söka orsakerna väldigt långt bak i historien i evolutionära termer. Därför att den här sortens konformism som det handlar om, konformism och egalitarism, är en del av en kollektiv överlevnadsstrategi som har evolverat fram i nordliga trakter.

Den har förmodligen att göra med hur våra förfäder levde som jägare och samlare. De levde i små grupper i stammar. där det var livsfarligt att låta gruppen instabiliseras av ojämlikhet och konflikter. Så för att man skulle överleva så måste alla lägga band på sig själva och sätta gruppens bästa först. Och de som inte gör det, de blir exkluderade från gruppen.

Och blir man exkluderade från gruppen i en jägar- och samlarstam i Sverige för ett tusentals år sedan, då överlever man inte vintern. Så efter några hundra generationer av en sådan kultur så blir den inte bara ett kulturarv. kulturellt utan ett genetiskt faktum. Och Nicole Falciani tycker jag är intressantare. Den här influensen. Hon har en helt annan attityd, men hon kommer också från en annan folkgrupp.

Hon kommer från från Italien, där man har en helt annan evolutionshistoria. Där är evolutionen mer formad av jordbruk. Möjligheter för enskilda familjer att att ta egna initiativ, att ackumulera kapital, att skilja sig på olika sätt från det omgivande samt. samhället i hur mycket resurser man har till exempel. Så om man inte lever i en liten stamm så har man inte samma problem med ojämlikhet.

Oavsett så kan man klara sig själv i högre utsträckning även om restaurangens grupp rynkar på näsan så att italienare som Nicole Fasciani de har inte samma biologiskt kodade drift att hålla huvudet nere sätta gruppsammanhållningen framför alla andra överväganden och skillnaden mellan svenska och italienare eller mellan nordeuropa och sydeuropa.

Den är ju så uppenbar och välkänd att den är en arketyp som de flesta är välbekanta med. Även om givetvis så tror moderna svenskar att det är enbart en kulturell skillnad. Därför att inga skillnader i beteende eller attityder kan någonsin ha ett biologiskt ursprung. Det är en ideologiska position. Men det är så jag tänker på saken i alla fall. Att Jantelagen är inte på väg någonstans.

Den kommer finnas kvar så länge det finns etniska svenskar. Vi kommer inse att den är ett problem. kommer störa spåren, men vi kommer alltid fortsätta följa Jantilagen därför att det ligger bokstavligt talat i vår natur. Och sen har vi då den här nattsvart ironiska situationen att Jantilagen, eller snarare då det underliggande biologiska substratet för Jantilagen är en central del av det som gör att det förmodligen inte kommer finnas några etniska svenskar i framtiden.

Därför att ett samhälle som bygger på så exakt en del av Jantilagen är en central del av det här samhället. Det är en del av det här samhället som bygger på så exakt en del av det här samhället. Det är en del av det här samhället som bygger på så exakt en del av det här samhället. extremt mycket konformism och egalitarism är extremt sårbart för främlingar som inte har de här inbyggda spärrarna. Särskilt då givetvis i en tid där man fortfarande följer i antilagens regler, men man kan inte använda sig av de negativa sanktionerna som har funnits historiskt.

Vi exkluderar inte människor längre. Inte ens de mest uppenbara och skamlösa parafiter blir exkluderade. genom välfärdsstaten och migrationspolitiken så beter vi oss som om alla som råkar befinna sig i Sverige är lydiga och välartade medlemmar av jägar- och samlarstammen som gör sitt bästa för att göra rätt för sig, som inte tar för sig mer än vad de behöver för att klara sig och så vidare.

Och det skapar den här paradoxala situationen att systemet kan nog faktiskt funka rätt bra. Om det bara består av svenskar som har samma sorts konformistiska programmering. Och det är den här ironin i den svenska situationen att svenskarna är eventuellt i en sorts unik situation. Att man är ett folk som faktiskt skulle kunna klara av att ha ett långsiktigt hållbart socialistiskt system.

Definitivt så har inte socialismen lika bra. lika dramatiskt negativa effekter för svenskar som du har för exempel vennosolaner eller något sånt där. Men om just samma attityd som gör att socialismen kan funka gör att man släpper in en massa människor som funkar på ett helt annat sätt och det leder till att systemet kollapsar och svenskarna, som folk, går under. En annan sak som jag tycker är lite intressant när man läser de här är att det verkar intressant nog som om svenskarna faktiskt är de mest extrema.

Det är ingen slump att BBC åker till Sverige och pratar om Jantelagen och så vidare. Jantelagen finns i Norge, Danmark och så vidare, Australien, Skottland. Men när man tittar historiskt på vad de här egenskaperna finns som är associerade med konformism och jämlikhetssträvanen och så vidare. Då verkar det som att det finns mer i Nordeuropa än i resten av Europa. Och det finns mer i Skandinavien än i resten av Nordeuropa.

Och det finns mer i Sverige än i resten av Skandinavien. En annan sak som jag läst om ganska nyligen är att det verkar som om... att svenskar i sin genetiska sammansättning jämfört med andra europeiska folk har mindre uppblandning av sydländska gener. Det vill säga, som jag förstått det då, jag är ingen expert på det här, men som jag förstått det då så kan man säga att svenskarna har mer renodlade jägar- och samlargener och då på motsvarande sätt har relativt lite indoeuropeiska eller ariska jämnaya-gener och svenskarna har också relativt lite jordbara gener.

brukar gener från Mellanöstern. Så att vi är kulturellt extrema i Sverige, det sammanfaller intressant nog med att vi också är genetiskt extrema. Och det är det som gör att jag misstänker att det här är ett öde som vi måste konfrontera på ett rakt och kraftfullt sätt om vi överhuvudtaget ska överleva som folkgrupp.

Nicholas

Jag skulle vilja göra en liten observation apropå jämförelse med andra etniska europeer. Sverige har mycket kollektivistiskt vänster-nonsens att dras med. Mycket är direkt importerat från USA. En del verkar gå på export till USA. Men det finns en vänsterfasot som amerikanerna har, som Sverige har förskonats från, och det är det som jänkarna kallar liberal snobbery eller liberal snark.

Det är den här extremt självgoda attityden om att kalla det som en snark. Man är upplyst och har hittat sanningen och man är bättre än dom där dumma rednecksen för att man har minst sann förstått hur världen fungerar. Och nu kanske vissa tänker att det finns sådana tendenser bland svenskar också. Folkpartiet? Det är väl det folkpartiet är?

Ja. De är väldigt små i Sverige. Exakt, exakt. De är mycket små i Sverige. Det är liksom Sveriges Amerikaparti. Därför att resten av svenskarna i Sverige tror för all del på allt de läser i din tid. men de vet att de tror på allt de läser i DN. När amerikaner ser något på tv, då tror de att de har kommit på det själv. Det tar liksom 24 timmar. Sen har de fått för sig att de har detuktivt räknat ut vad USAs utrikespolitik i Mellanöstern ska vara.

Det är bara en ren slump att CNN så åt dem att tycka det på tv igår. De får ofta för sig att det här är något de har kommit på helt själva och därför kan du få liksom... Du kan få den här översittar-attityden i kubik på ett sätt som du väldigt sällan ser i Sverige. Sverige är auktoritetstrående så till en milda grad att även när man berättar om sin egen övertygelse så ska den fortfarande refereras till någon typ av auktoritet, även om du liksom inte fritt i minnet kan citera vilken artikel du har läst så ska du veta att det är någonting du har läst i tidningen eller har sett på tv åtminstone.

Och jag tror att det har rötter i... ett drag som på många sätt är ganska sympatisk bland svenskar. Det är den här tendensen att hela tiden försöka kompensera för någon form av vad ska vi kalla det, så här, ego-bias. Alltså inte att man är egoistisk, utan att man kompenserar för att man själv alltid har sig själv som utgångspunkt och därför vill man kunna ta in ett externt perspektiv.

Om jag ska ge ett konkret exempel, i mina yngre dagar när jag var liten så var det en gång att jag var på en skola och jag När jag pratade med ungdomsförbundare om konceptet nordisk förbundsstat så var det... Det var flera som tänkte att det lät som en bra idé. Och så dök ju såklart diskussionen upp om vart ska huvudstaden ligga.

Och alla var överens om att, rent geografiskt är det ju uppenbart att Stockholm är den stora stad som skulle ligga närmast mitten i Norden. Och den är även störst och det är en stor ekonomisk motor. Men, som svenskar vore det orimligt att gå till andra nordbor och säga att er huvudstad ska ligga i vårt land.

skulle aldrig få någon trovärdighet. Alla skulle direkt tänka att det där säger ni inte. Ni anför alla de här till synes rationella skälen, men egentligen kanske ni bara säger det för att ni vill ha stan i ett eget land. Det där mynade ut i att vi måste föreslå något annat. Vi får föreslå Oslo eller någonting. Och så får väl danskarna och norrmännen säga att nej, nej, det ska vara i Stockholm.

Jämför det där med, här kan vi hitta konkreta jämförelser med. med diskussioner i EU om vart myndigheter ska ligga eller vart man ska förlägga olika typer av verksamheter. Där har du dels länder som anför den här typen av till synes rationella skäl, fast av helt ohederliga anledningar. Alltså agendan är egentligen att jag vill ha den här myndigheten i mitt land därför att då får mitt land en massa pengar genom den här myndigheten.

Men man sitter och hittar på en massa anledningar att nej, nej, nej, det är ju inte alls av själviska skäl. Det finns ju. egentligen jättebra anledning till att den ska ligga just här. Och sen så har du den tredje kategorin länder som säger ja men vi ska ju ha myndigheten i mitt land för att det är bra för mitt land. Varför ska jag bry mig om vad som är bra för andra länder? Så att du har båda extremerna på spektrumet där som är som är ganska ärliga.

Den ena är liksom ärligt självisk och den andra är ärlig med att självisheten kan vara en slags kognitiv bias som man behöver kompensera för. Och det som är sympatiskt med svenskar är just det här att man ska inte. Det är alltid bara att utgå från ens egna erfarenheter. Man behöver ta in minst ett annat perspektiv för att försäkra sig om att man inte bara är i en villfarelse.

Det är ironiskt nog någonting som borde få folk att kontrollera för att stoppa grupptänk, men det är uppenbart inte riktigt så det funkar i praktiken. I praktiken har det istället lett till väldigt mycket auktoritetstro, men jag tror att där någonstans hittar man... en ganska viktig beståndsdel i attitydskillnaden hos svenskar?

Martin

Ja, åtminstone i teorin, under de som bästa tänkbara förutsättningarna så kan ju den här unika svenska läggningen, skulle ju kunna vara en sukbekraft. Jag vet inte om det är möjligt i praktiken faktiskt, men historiskt är det givetvis så att svenskarna har haft väldigt mycket nytta av att vara konformistiska. Det är inte bara att de överlevt de hårda vintrarna på jägar- och sömretiden.

Utan även i historisk tid så har man förmodligen haft väldigt mycket nytta av det. Det är alltid en fråga om perspektiv, men till exempel under 1900-talet. Man har byggt upp en socialdemokratisk välfärdsstat utan att totalt tanka landets ekonomi. Det har givetvis varit skadligt för Sveriges ekonomi, men inte lika skadligt som på andra ställen. Och jag tror även i andra sammanhang så har man kunnat göra andra saker. För att man har haft en väldig sammanslutning, alla har kunnat dra åt samma håll. Och det har varit en del av det. styrka.

Nicholas

Nej, förlåt, alla, inte bara socialdemokratin, alla statsskikt Sverige någonsin har testat har haft mindre negativa konsekvenser för svenskar än för allra folk. Födalism, konstitutionell monarki.

Martin

Om man vänder på det så kan man säga att den andra sidan av myntet, av den här konformistiska attityden, är ju en norm av oerhört hög tillit i samhället. Att man har nästan en sorts obrottslig rörelitet. till varandra. Man är beredd att placera sitt liv i andras händer för att man vet att stammen är så sammansvetsad.

Och det finns inga fripassagerare, det finns inga parasiter. Därför att parasiterna frös ihjäl för många generationer sedan. Så att alla som är kvar är verkligen en del av samma tätt, samma svetsade gäng och man kan lita på varandra. Och det har enormt stora fördelar. Till exempel rent ekonomiskt så minskar ju transaktionskostnader väldigt mycket. Man bekymras över att bli lurad.

Det är sådana saker som att, ett välsetligt exempel är att man bor på landet så kanske man inte låser ytterdörren. Eller man låser inte sin bil, man lämnar bilnycklarna i eller liksom. Man behöver inte låsa, det är trean utan grannarna som kan komma och hälsa på och så vidare. Utan man behöver låsa upp dörren. Och den här typen av saker förekommer genom hela systemet. Och om man ser det utifrån då, man ser det utifrån som ett mellanöstrande system, då är ju svenskarna lite mer...

De är suckers, de är dumma, de är lätt lurade. Men faktum är att när det bara är svenskar, när det bara är högtelitspersoner i ett samhälle, så är det otroligt effektivt. Därför att vi kan bara helt hoppa över massor med friktion och mellansteg som lågtelitsmänniskorna hela tiden måste hålla på med.

Nicholas

Transaktionskostnader på ekonomispråk.

Martin

Exakt, det är transaktionskostnaderna. Det handlar också om parasitism, att vi har eliminerat väldigt mycket av alla våra inneboende tendenser. till parasitism genom en mångtusenårig eugenisk process som de inte har genomgått i till exempel Mellanöstern eller för den delen stora delar av Sydeuropa. Så det skulle ju kunna vara en otrolig positiv kraft för svenskarna.

Men det kräver givetvis att för det första så måste man helt enkelt kasta ut alla människor som inte tillhör sådana högtelitsgrupper. Andra nordeuropeer är förmodligen höggradigt kompatibla med svenskar men Men redan sydeuropeer, definitivt om vi pratar om folk från Mellanöstern och Afrika, de är inte kompatibla med det här systemet. Man kan inte ha ett högtelitssamhälle med människor som inte har den biologiska läggningen att vara anpassade till det.

Och naturligtvis måste man också se upp med sina interna institutioner. Man måste vara väldigt, väldigt försiktig med sådana här saker som att ha en stor stat, att ha välfärdssystem och så vidare. Det kan nog fungera att ha lite sådana saker. Det behöver inte vara någon stor katastrof. Men när det går så långt så... som det gjorde i Sverige på 70-talet, då kommer man få en starkt dysgenisk process. På bara några generationer så kommer man få en så starkt dysgenisk process att man får en egen underklass av parasiter som inte längre är en del av det här högtelitssystemet.

Så det skulle kunna vara en superkraft, det skulle kunna vara en enorm tillgång för Sverige. Men det kräver att vi är försiktiga, att vi inte blottar oss för de otaliga människor både inom och utom samhället som är benägna till det här. att exploatera den höga tilliten.

Nicholas

Mm. I spelteoretiska termer är svenskar ett folk som alltid samarbetar i fångarnas dilemma med ditörande risker.