Martin

Erik Kaufman, populistiska revolten kan endast avstyras genom att väljare som föredrar ordning, trygghet och igenkänning får sina behov tillgodosedda och inte offrade i den radikala samhällsförändringens namn. När rasistvapnet blir obrukbart är rubriken på den här artikeln av Erik Kaufman, som jag tror är en bra anledning.

Han är professor i Storbritannien. Jag tror inte han är svensk. Han har bjudit sina av kvartal att skriva en artikel om utvecklingen i Sverige. Han forskar på invandring, etnicitet, populism. Han har tydligen skrivit en bok som heter White Shift. White Shift som handlar om hur vita majoriteter reagerar när de plötsligt verkar vara på väg att inte vara majoriteter längre i sina traditionella hemländer.

Nicholas

Vad är det för anspelning på för ord? Det är uppenbarligen en ordlek, white shift. Men vad är det han anspelar på? Jag talar som white lash, som är backlash eller whiplash.

Martin

White shift. Jag tänker inte på något red shift. Det är bara för att jag är nörd. Ingen aning om det. Det är ett optiskt, astronomiskt fenomen. Som gör att du kan... Nu ska jag inte förklara och beskriva astronomisk terminologi. Men det har att göra med att ljuset från vissa stjärnor blir... blir rött och det gör att man kan se huruvida de rör sig bort från oss eller mot oss för att ljuset blir rödskiftat respektive blåskiftat tror jag om det går åt andra hållet. Men jag vet inte om det faktiskt är en astronomimetafor det här white shift.

Nicholas

Är de vita människorna på väg bort från eller mot mitten och bort från i hans svar?

Martin

Just det, de är på väg bort. Det skulle kunna vara kanske skift som är skiftets arbete. Det vita skiftet. Ice Age och Night Shift. Precis, ja Night Shift, White Shift. Där har vi det. Nu är det bruna skiftet. Jag tycker den här artikeln är intressant. Inte så mycket för att jag tycker att innehållet är djupsinnigt utan för att det är intressant att följa den svenska lätthögerns graviteringsprocess.

Här representerar jag kvartal. forumet för Sveriges intellectual dark web. Man kan säga att det här är de människorna som befinner sig allra, allra längst höger ut på insidan av åsiktskorridoren. Just det. Så om du tittar på kvartal så ser du den mest högriga, ursliga politiska hållningen som fortfarande är rumsrena och acceptabel. Folk som vill vara absolut, absolut säkra på att vara anständiga och inte bli giftstämplade och inte få några problem för sina karriärer och möjligheter att ge ut böcker och så vidare.

Hur långt är sådana personer beredda att gå? i sin samhällskritik. Det här är extra intressant då för här tar de in en utländsk forskare och alla vet ju att utländingar kan ju vara lite mer frispråkiga än svenskar när de skriver om Sverige. Så det här är, kan man säga, the cutting edge av samhällskritik i åsiktskorridoren. Förlåt om jag låter lite reliant men jag tycker det här är genuint intressant och jag uppskattar mycket det de gör på Kvartal.

Det är väldigt viktigt, det som du brukar påpeka. Lätthögen fyller en viktig funktion som inkörsport i ett av flera steg. i arbetsdelningen som vi har. Du har sagt det med några gånger och jag tycker att du är rätt. Eric Kaufman pratar om den strategi som har använts i Sverige och i många andra länder men som använts mer i Sverige just nu än i andra länder.

Han kallar det för en kordonsanitär. Jag försöker ta reda på vad kordonsanitär heter på svenska. Jag hittar ingen exakt översättning. Jag tror man säger så på svenska. Rågång säger man ibland. Ja. Det kan man säga rågång, anständighetsgräns används som översättningar. Men det som jag tycker är intressant med det här är att som jag förstår begreppet så är kordonsanitär något som används i ett medicinskt sammanhang.

Alltså det är en karantängräns. Det är en gräns som du upprättar någonstans för att stoppa en smitta. Då sätter du upp en kordonsanitär så att det inte ebola-viruset kommer över från den ena sidan till den andra. Om vi tar Sverige som exempel så har man i den svenska politiken som man upprättat den här kordonsanitär en anständighetsgräns eller en rågång mellan mainstream-politiken och Sverigedemokraterna.

En del av den här strategin är att man går in stenart för att stoppa en smitta. stigmatiserar de som är på andra sidan. Man säger att de är absolut förtappade, giftstämplade, de är totala rasister. Man har den glidningen av ord hela tiden, att allting är plötsligt rasism. Orden byter innebörd, som Eric Kaufman också skriver om. Även ord som till exempel fördom, kränkning, trauma och mobbing är några som han tar upp.

Vi kan även lägga andra ord till exempel. till exempel hat som har fått ett totalt nytt innebörd. Allting är numera hat och näthat. Vi gillar att kalla vår podcast för också en hatisk...

Nicholas

Lågintensiv hatpropaganda?

Martin

Det varierar från sändning till ställning. Ibland efter en sändning säger vi att det var lågintensivt hat. Ibland är vi extra nöjda och säger att det var medelintensivt hat idag. Då har vi liksom prikat in The Sweet Spot för just Radio Bubbla. Jag ska försöka hålla mig till saken här, jag är väldigt trött och seg i huvudet. Jag ska försöka hålla mig till saken. Problemet med den här kordonstanitärstrategin är ju, som alla vet, det är nästan som en klisché överlag, det är nästan uttjatat att man säger att SD gynnas av den här strategin.

Och det är det som är problemet, det här är ju Kaufmans formulering. Liberaler försöker styra. stigmatisera alla former av invandringskritik och stämplar det som rasism och hat. Men du får i själva verket... motsatt effekt och inte bara på den hårda kärnan av inbitna rasister, utan dessutom mer generellt på konservativt sinnade människor. Så i själva verket så leder det här till att nationalisterna som SD i Sverige till exempel, de blir mer attraktiva på grund av den här strategin.

Det känns nästan förnedrande att prata om det i de här termerna, för det är som att alla som haft någon kontakt med den svenska allmänna debatten det här och har pratat om det år efter år. Ändå bara fortsätter man med den kontraproduktiva taktiken. Jag vill komma tillbaka till det senare om några minuter. Just därför tycker jag att det finns skäl i att frågasätta om det faktiskt är det som händer. För det känns som att det är någon pusselbit som fattas där när det finns en så uppenbar paradox som alla känner till.

En intressant grej tycker jag med den här artikeln är att Eric Kaufman själv skriver så här Det råder inga tvivel om att progressivt... aggressiv politik allt sedan 1960-talet har förbättrat attityderna till homosexuella, till kvinnor och till etniska minoriteter. Män, säger han då. Och sen har han ett resonemang om positiv frihet kontra negativ frihet. Han har en klassiskt liberal utgångspunkt där han menar på att om vi kunde bara nöja oss med negativ frihet, så kan vi då vara en av fokuspunkterna på 1960-talet.

och den progressiva politik som växte fram i 60-talet, så skulle det vara bra. Problemet är när vi går över till ett positivt frihetsbegrepp. Hans idén har några så här roliga formuleringar. Han säger att om det stora policy-varuhuset inte erbjuder minskad invandring så kommer det att växa fram en svart marknad för populistiska politiker.

Det tycker jag är jätteintressant. En svart marknad. Det här är alltså en man som är väldigt klarsynt och ska berätta för svenskarna och hjälpa dem att fjällen ska lossna från ögonen på dem. Men han är absolut helt rådgivning. Det råder inga tvivel om att progressiv politik från 60-talet framåt har varit positiv och lett till en massa förbättringar. Och om man är en populistisk politiker så verkar man på en svart marknad. Det finns ett monopol, ett oligopol som mainstream-politikerna har. Och i hans värld så är det här helt odiskutabelt. Hur kan man annars tolka att han använder och bryr sig om ett svart marknad?

Nicholas

Ja, alltså... Skulle man vilja tolka det välvilligt, bara just det lilla citatet, så skulle man kunna säga att det är slarvigt uttryck när han bygger upp någon typ av metafor. Han jämför med den här jäkla kedja i Sovjetunionen som säljer kläder. Men faktum är att genom hela artikeln så finns det en undertone av... Han säger att det är vänsterns fel att vi riskerar att få en populistisk revolt, men undertonen är hela tiden att det vore jättedåligt med en populistisk revolt.

Vi måste stävja den här utvecklingen och förhindra att de får allt för mycket inflytande och därför måste vi kompromissa med dem lite. Det är lite grann som människor som säger att vi måste vrida ner invandringen lite så vi kan hålla på mer än över tid. längre tid och därmed ta in fler invandrare totalt. Det är lite så här också att vi måste vrida ner den progressiva masspsykosen lite grann bara, så att den inte dör och brinner upp när folk läsnar på den. Det är liksom att vrida ner vanföreställningarna så att folk inte får någon sjukdomsinsikt.

Martin

Det är exakt min tanke också. Det är precis den här mekanismen som du och jag har pratat om ganska många gånger nu. Precis det exempel som du nämnde, det är det vi pratade om specifikt. Man vill begränsa massinvandringen på kort sikt för att maximera invandringen på lång sikt. Här är exakt samma sak. Man vill tolera ett visst mått av invandringskritik, men enligt den här mekanismen så är det inte så att man kan göra det.

Det är det mest effektiva sättet att minimera invandringskritiken på lång sikt och minimera kritiken mot den här progressiva politiken som det inte råder några tvivel om att den har lett till förbättringar sen 60-talet. Jag hakar upp mig på det uttrycket för jag tycker att det är en sån härpnadsväckande som man kallar det för.

Det är en otrolig intellektuell hybris att man absolut utslutar att det kan finnas ett problem. med till exempel förändrade attityder gentemot etniska minoriteter. Det kan inte ha någonting att göra med det här problemet. Det är absolut självklart att man kan gå en lång, lång bit längs vägen och sen när det har gått väldigt långsamt från en traditionell ståndpunkt i riktning mot en progressiv syn på etniska minoriteter så kan man bara stanna där och hänvisa till klassisk liberalism och sen kommer ingenting spåra ur.

I alla fall, jag trodde förr i tiden så trodde jag på den här typen av resonemang. Jag trodde att det här i princip skulle funka. Att man skulle kunna göra det som Eric Kaufman verkar tycka att man ska göra. Det vill säga att man avskaffar Cordon Sanitaire. Man avskaffar den här stigmatiseringen, polariserade uppdelningen mellan olika typer av politiska krafter.

För att politiker inser att det är orimligt, till slut så börjar de förlora röster på det. De lyckas inte kväsa SD, tvärtom så växer SD ju mer de stigmatiserar och giftstämplar. Jag pratade om det här flera gånger tidigare, jag ska inte bli för tjatig. Men jag trodde alltid att det var så svenska politiker, framförallt S men även M, skulle skulle agera.

De skulle triangulera stöter över deras politik och så vidare. Men jag tycker att vi har sett nu svart på vitt att det inte alls det de är intresserade av. Jag tror att om svenska politiker var benägna att göra det någonsin så skulle redan ha gjort det för att de sitter och de har varit i en väldigt dålig situation gentemot SD. Och även om SD inte nu har STS tillväxt i opinionsstöd.

mattats av lite grann, men förtroendet för de andra politikerna är fortfarande totalt urholkats mer och mer. Jag tror att de här människorna kommer att köra alltihop rakt in i kaklet. Den här idén som Eric Kaufman har och som jag tror att många har som läsare kvartal och sånt där, att lösningen får bara inte vara SD.

Lösningen måste vara att de anständiga partierna, de riktiga seriösa partierna, på rätt sida av korridornssanitär måste ta sitt förnuftigt fånga införa rättssorgspolitik. Jag har gett upp allt hopp om att det kan funka. Jag tror bara inte det kan hända. Om de får chansen kommer de att köra det här rakt in i kaglet, rakt ner över stupet, ner i avgrunden och ta hela landet med sig.

Den enda möjligheten som finns är att någon helt annan kraft tar över. Naturligtvis är inte SD en kandidat till att vara den kraften. SD sitter längst fram i bussen och hejar på i barnstidens färden utöver stupet. Så om det kan bli en förändring i Sverige så måste det vara en ny politisk kraft som kliver upp på den politiska scenen. Det är bara vad jag tror. Det är en väldigt senfärdig och otillräcklig analys det här.

Nicholas

Den analysens otillräcklighet är en konsekvens av att man begränsar sig till att bara stå inne på, inne i åsiktskorridoren längst ut till höger men inte bortom korridorens gränser. Hade man gjort det så hade man ju vågat titta på incitamenten som partierna har och faktum är att i synnerhet socialdemokraterna har mycket större chanser till väljartillväxt genom att importera nya väljare än de har gjort tidigare.

genom att bara försöka få tillbaks en handfull SD-väljare. Jag menar, okej, SD ligger på 15-20 procent. Inte alla de kommer ha socialdemokratiska sympatier men om sossarna börjar strama åt invandringspolitiken de skulle kunna få en hel del av de väljaregrupperna, definitivt en majoritet av dem. Men de skulle också tappa sina importerade nysvenskar.

De skulle gå till Miljöpartiet eller Vänsterpartiet eller bara till något helt nytt utbryteparti så de skulle kunna få en hel del av dem. kunna dyka upp och så har man helt plötsligt tappat 10 procentenheter till det. Mycket lättare att bara skit i SD, strunt i det, strunt i hela den risken med populistisk revolt. Om det börjar bli ett problem, importera bara flera raber. Det är allt du behöver göra. Det finns ingen rationell anledning för en socialdemokrat att vilja sakta ner det demografiska utbytet, mer möjligtvis då en sådan här grej.

Det är inte så att man ska vara kvar i det. inom det politiskt korrekta spektrumet av åsikter. Hade man vågat gå lite mer höger ut än så, då hade man insett det, men det vågar man inte för man vill hålla sig i sin bekväma, varma korridor.

Och då blir det den här typen av otillräckliga analyser. Vet du, för övrigt, det finns en enda svensk... debattör jag känner till som använder begreppet kordonsanitär och det är Fredrik Segefelt. Jag tror att han har använt den om, han har definitivt använt den i diskussioner om SD men jag tror att han även har gjort jämförelser med hur socialdemokratin har behandlat vänstern på många sätt.

Många ställer konflikter mellan socialdemokrati och kommunister, eller reformister och revolutionärer, som de själva gillar att säga. Vi har ju sett hur pass bra det har gått där med, det har inte alls blivit någon skenande socialism i västvärlden. Det är bara att upprätthålla rågången så blir det jättebra.

Martin

Han är ju också lite av en frankofil, den gode segelfält. Det förvånar mig inte att han använder ett franskt uttryck som cordon sanitär.