Button-svg Transkribering

M Charles Stuart: Bok visar hur den kristna monarkin sökte försvara en naturligt förekommande fred

Martin

M. Charles Stewart, Andrew Wheeler Jones bok om samhällsordningen under franska kungen Ludwig IX, visar hur den kristna monarkin sökte försvara en naturligt förekommande fred. Medan modern politisk teori utgår från den suveräna statens våldsmonopol, belyser det medeltida exemplet att kyrka och monark kunde samarbeta utan att den ena var underordnad.

Kurtis Jarwin, Manchester City, USA Och en av de saker som Mönchens målbagg gör är att skapa ett sorts... Det här är lite förenklat, man kan säga... Han skapar ett sorts sekulärt argument för absolut monarki.

Jag tycker att det är lite oexakt, men det är formlingen som används ibland och som återkommer även i den här texten. Det här är väldigt subversivt, fått mycket uppmärksamhet och det är en stor del av orsaken till att vi idag sitter och pratar om anarcho-monarkism i våra kretsar i vidbemärkelse.

Men som den här artikeln påpekar med utgångspunkt i en bok av Andrew Willard Jones så finns det eventuellt en sorts modern missuppfattning kring monarkins väsen som går igenom inte bara i modern tänkande, generellt kring de här frågorna, utan även hos Manchus Moldbagg.

Även han har ett väldigt sentida, modernt och fördunkrande eventuellt sätt att tänka kring monarkin. Och ett sätt att beskriva den här skillnaden är att det moderna synsätet är det hobbsianska synsätet. Det vill säga att människor finner sig i grunden i ett naturtillstånd av krig, av kaos och konflikt.

Det finns ingen ordning i naturen utan... När vi befinner oss i det här naturligt ståndet så måste vi inrätta institutioner och framförallt då staten, leviatan, i Hobbes klassiska formulering, som måste gå in och ta kontroll över saker och ting för att sätta stopp för det krigstillstånd som råder i naturen.

En felaktig premiss som även den inflytelserika Moldbog då eventuellt delar. När han säger då att det viktiga är att vi har en suverän, att vi har suveränitet och att någon har makten. Inte varför den personen har makten nödvändigtvis eller hur makten överförs.

Så att han har ett resonemang, bygger delvis på samma premisser. Men, bland annat då Andrew Willard Jones i boken Before Church and State, A Study of Social Order in the Sacramental Kingdom of St. Louis IX menar på att innan den moderna epoken, innan den här brytpunkten med Hobbes och så vidare, så hade man en annan syn. Man såg inte på saken som att naturutståndet var ett tillstånd av kaos och krig, utan det var en annan syn.

Tvärtom så såg man att i den mån som samhällsordningen och staten var en del av en kristen ordning och var knuten till den katoliska kyrkan så var fred naturtillståndet. Därför att fred är den naturliga tillståndet och den naturliga konsekvensen av att ha upprättat den naturliga ordningen.

kristendomen och kyrkan. Och det gör att man får ett sorts inverterat grundperspektiv. Och att det här är någonting som då har varit essentiellt, eller var essentiellt, under den gamla tiden, innan de absoluta monarkierna... Det här är någonting som vi återkommer till ibland i Radio Bubbla, innan de absoluta monarkierna usurperade de äldre former av medel.

Dessutom är det en problem för de moderna högertänkare. Att man har det sekulära perspektivet som gör att man får... Man kan inte ta till sig. Det är äldre sätt att tänka som faktiskt var den filosofiska premissen när samhällsordningen fungerade relativt sett mycket bättre.

Utan istället fastnar man i den här hobbsianska synen istället. Ja, förlåt, det är en ganska kompakt grej, svårt för mig att förklara. Bara någorlunda, rent bland förklarat.

Boris

Ja, men du gör det bra.

Martin

Sedan ska jag ge er en exempel på det här. Främst exemplet är Ludwig den nionde. Påven Clemens IV, som hade en väldigt nära relation, det här var på 1200-talet. Och de, utan att gå in på för mycket detaljer, ska vi säga att det här är ytterligare exempel på det som vi pratat om tidigare apropå Rick Storys artiklar på brittiska misisinstitutets hemsida om hur libertarianismen återigen börjar söka sina medeltida rötter och hur den katolska kyrkan har haft en stor roll historiskt i att förespråka en decentraliserad ordning, inte minst i dag själva.

föregå som exempel och insistera på kyrkans suveränitet och därmed även legitimera autonomi och suveränitet för till exempel universitet, skråväsenden och andra institutioner än staten i Europa under en tid innan staterna blev allsmäktiga och slog ut alla varandra, alternativa maktcentra i samhällena.

Så det här är ytterligare ett exempel på hur en... En stat under en kung och kyrkan under en påve kunde både vara suveräna och inte konkurrera med varandra, utan ha en mer komplex och ömsesidig relation. Sen kommer ett antal exempel på till exempel hur de samarbetade under korståget. för att slå ner Katarerna i södra Frankrike. Det här blir lite mer komplicerat. Jag tror både du och jag Boris klirar oss lite i huvudet när det kommer till den här delen.

Boris

Ja, därför att tittar man på det område i Frankrike där Katarerna var utbredda så är det ju, alltså Sydfrankrike Områden som präglas av naturlig stabilitet och ett harmoniskt förhållande mellan menighet och överhet.

Alltså väldigt fasta band mellan adel. och bönder och det lilla borgerskap som finns. Och jag ser all begränsad krigen och kvarstågen enbart som ett sätt för överheten att etablera en, alltså centralmakten, absolut den av narkin, att etablera kontroll över över Sydfrankrike och faktiskt utplåna en folkligt rotad kultur.

Jag kan inte se något gott i detta. Det är så det tar sig en nervis. Sympati med katarernas gnostiska uppfattning att det finns ett absolut ont och ett absolut gott som tar sig uttryck i två separata guddomar, enkelt uttryckt en där uppe och en där nere. Och att livet och själen måste föra ständig kamp för att kontrollera det materiella som är ondo och satans verk.

Den katolska kyrkans inställning är ju, det gäller att se hur den utvecklas. En sån framstående katolik som Bernadotte Clairvaux hade ju alltid en mycket hög uppskattning av katarerna och menade att det viktiga var att de i verklig mening levde som kristna.

Och det är sen, menar jag, när påvärdömet och den absoluta makten för en period... och knyter starka band och gemensamt har ett intresse av att krossa katarerna och de självständigheter som finns i sydfrankrike som den katolska inställningen vid en annan. Och många hade dubbelpartibok, det fanns många fransiskaner till exempel som hade och i andra munkårdenar som hade så var katare också, man såg ingen verklig motsättning där.

Så man krossar ett naturligt, stabilt fungerande samhälle, förnuftigt, hierarkiskt, uppbyggt, med en tro som har växt fram ur myllan, så att säga, och som också är starkt förbunden med sydfransk folktro. De kloka gummorna hade ju fortsatt en väldigt stark ställning i det här. Så det är ett av de stora folkliga nederlagen i Europa.

och de katarena krossades kommer jag aldrig att kunna se en sån här skott. Och jag tycker att han tar bort det här med vad de står för egentligen. Och i hans, i författarens värld så blir ju liksom, han glömmer bort att det är centralmakten som krossar periferin helt enkelt. Det kan aldrig vara något bra.

Martin

Jag kanske inte är tillräckligt reaktionär, vad vet jag, men jag tycker som du Boris, att korsdåget mot katarerna var ett folkmord. Det var ett extremt övergrepp. Katarerna var överlag fredliga, de var anarkiska, de hade en sorts anarkistiskt samhälle på många sätt. De vägrade betala skatt till kyrkan, vilket är en oerhörd synd.

Och sen så hade de udda teologiska idéer som förmodligen var en stor del av problemet att man inte kunde... att man inte kunde se ut för de hade de här gnostiska idéerna kan man säga och de hade också idéer om om Jesus som som var väldigt, väldigt misshagliga.

Bland annat så menade de på att Jesus överlevde korsfästelsen och reste till Frankrike vilket var en av orsakerna till att de hade kommit dit för de menade på att Jesus kom dit och och levde resten av sitt liv i Frankrike. Och det här är ju förstås väldigt problematiskt för gängs kristendom, eftersom det är oerhört viktigt för kristendomen att Jesus plågades och dog på korset.

Så att om han istället smet från korset och åkte till Frankrike och levde loppande på franska rivieran resten av sina dagar tillsammans med Maria från Magdala då skulle han inte kunna Då kommer saker i ett annat ljus va? Förlåt, du ska inte nödeneras för mycket i katarerna, men jag bara studsade lite på det när jag läste den här texten. Tyckte det var ett tråkigt exempel.

Vem vet, några röda piller till så kanske jag kommer till insikt om hur gott och nödvändigt det var att döda alla kataler. Det var en intressant artikel i alla fall och jag lägger den här till arkivet. Dels artikeln, men också gör jag en mental notering av den här boken, Before Church and State. Jag har en särskild läslista faktiskt med böcker som är lite på det här ämnet, om att gå tillbaka till våra medeltida rötter. Och den här boken ligger nu även den på listan.