Transkribering
Två amerikanska fondbolag drar tillbaka ansökningar om att starta terminsbaserade Bitcoin-ETF:er
Martin
Två amerikanska fondbolag drar tillbaka ansökningar om att starta terminsbaserade bitcoin-ETF efter att Finansinspektionen SEC uttryckt tveksamheter över likviditet och värdering. Ansökningarna omfattade såväl börshandlade fonder med dubbelhävstång som fonder som ökar i värde när bitcoinpriset faller.
Ja, det här är många små fikonspråkord som vi måste reda ut, känner jag, innan vi kan prata om det som faktiskt står här. Det är ju lite ofrånkomligt när vi pratar om finansbranschen att det här FICOM-språket är lite som svart magi ibland. För det första, vad är en ETF? Det betyder kort och gott att det är en börshandlad fond.
Det står för Exchange Traded Fund. Det vill säga en fond där fondandelarna handlas över börsen. En terminsbaserad ETF är helt enkelt en börshandlad fond. som i sin tur äger terminer. Vad är då terminer? Jo, en termin är ett kontrakt där köparen utlovas leverans av en viss tillgång av säljaren efter en given tid.
I det här fallet är det leverans av bitcoin. Förutom att det inte sker någon leverans i bitcoin i det här fallet. Men det är lite överkurs just för det här segmentet. Vi fortsätter. Och för att få starta en ETF då måste man göra en ansökan hos Farborgs staten och deras byråkrater hos SEC. Vilket motsvaras då av Finansinspektionen i Stockholm, eller i Sverige.
Alltså den myndighet som i teorin ska ansvara för att så kallat övervaka finansbranschen. Dubbelhävstång Det betyder att din insats stiger dubbelt så mycket som bitcoin-terminen gör i det här fallet.
Om bitcoin-terminen går upp. Går bitcoin-terminen ner, ja då går din andel ner dubbelt så mycket. Sen nämner bubbla rubriken fonder som ökar sitt värde när bitcoin-priset faller. Hur går det ihop undrar vän av ordning. Jo, om du Martin äger en bitcoin-fond. Bitcoin och jag vill spekulera i att bitcoinpriset ska falla till exempel ner till 3000 dollar per bitcoin som vi pratade om i förra segmentet.
Då kan du och jag skriva ett kontrakt där jag lånar din bitcoin i låt oss säga en månad eller ett år. Jag betalar självklart ränta på det lånet. Okej säger du, det första jag gör när jag har fått din bitcoin till lån så är att jag säljer den. Sen väntar jag och om jag har rätt så... Så faller priset. Strax innan jag ska lämna tillbaka din bitcoin så köper jag tillbaka den i den öppna marknaden först till då ett lägre pris.
Sen lämnar jag tillbaka den och betalar ränta till dig. Mellanskillnaden är min vinst och du har tjänat ränta. Så båda vinner. Risken du tar är naturligtvis att jag har gått i konkurs innan jag betalat tillbaka. Risken jag tar är naturligtvis att bitcoinpriset istället stiger efter att jag sålt din bitcoin. Det här kontraktet du och jag skriver, det köper den börshandlade fonden eller ingår egna liknande kontrakt.
Det är en sån här bear-produkt, en produkt som går upp när det underliggande går ner. Så den funkar i teorin i alla fall. Nu har myndigheten SIC uttryckt sin tveksamhet kring två saker. Dels är det likviditeten i bitcoinmarknaden och dels är det värderingen av bitcoin.
Stor förvåning, right? Nej. Bitcoin-marknaden är pytteliten i jämförelse med andra marknader. Om en stor pensionsfond, till exempel den här norska oljefonden som vi kommer till i en senare länk, om de skulle få för sig att lägga några procent i bitcoin, då skulle det bli oerhört svårt. För det finns helt enkelt inte tillräckligt många bitcoin till salu, i alla fall till nuvarande priser. Det enda marknaden som i princip kan svälja så stora ordrar det är de stora börserna och stadsobligationer och då framförallt amerikanska stadsobligationer.
Det är därför de kallas för reservvaluta för det går att parkera massor med tillgångar i de här instrumenten. Dessutom är handeln i bitcoin väldigt spretig, det vill säga handeln är utspridda över massor av olika börser och priset mellan dessa kan variera rejält. Så vilket pris är det som egentligen gäller?
Varken finansmarknadens aktörer eller myndigheterna har ännu kommit överens om en mekanism som utgör det man brukar kalla för konsensuspris, eller fix som det heter för exempelvis guld och silver. Det betyder att vid varje enskild tillfälle råder det olika uppfattningar om vad en bitcoin kostar. Enkelt uttryckt. Så, ja, så här långt har jag lyckats reda ut de här begreppen, Martin.
Johnny
Med föredömlig klarhet och tydlighet. Ja, tackar. Nu förstår jag äntligen vad Wederbön menade när en mycket välkänd svensk libertariansk profil gick runt på ett sommarseminarium häromorgon och frågade om någon ville låna honom en bitcoin.
Martin
Johnny
Ja, det var precis det som var hans syfte. Jag tror att han tyckte nog att han vann den diskussionen för det var ingen som ville låna den bitcoinen.
Martin
Jaha, ja det kan vi ju... Vi kanske kan lämna just den diskussionen till en annan. Vi har en lagis ångre att jag inte vill låna dem en bitcoin. Exakt. Ja, så med det här som jag nyss har förklarat, låt mig försöka läsa rubriken en gång till så ska vi försöka packa upp den här. Två amerikanska fondbolag drar tillbaka ansökan om att starta terminsbaserade bitcoin-ETF-er efter att Finansinspektionen SEC uttryckt tveksamhet över likviditet och värdering.
Ansökningarna är omfattande såväl börshandlade fonder med dubbelhävstång som fonder som ökar i värde när bitcoin faller. Alltså, det verkar inte bli några större ETF-er i USA än på ett tag. Det här kan man väl kanske se både positivt eller negativt för bitcoin.
Det negativa är såklart att, vad synd för nu kommer det ta längre tid innan gemene man kan investera i bitcoin. Och det är fortfarande rent ut sagt skitsvårt att köpa och sälja bitcoin om man inte är tekniskt bevandrad. Det är bara fact of life. Man kan se det positivt som så här ungefär. Bra, för nu finns det fortfarande inte något annat sätt för folk att investera i bitcoin än att köpa bitcoin i sig själv.
Varje krona som hamnar i ett substitut är en mindre krona som hamnar i bitcoin. Sen finns det ytterligare en poäng att göra, som jag ser det, och det är att... Inte 100% av de här derivaten är uppbackade med riktiga bitcoin. Men det här kanske är lite överkurs för vi får vänta med den diskussionen till en annan rubrik. Men den libertarianska poängen som jag tycker man kan göra det är bra.
Ju färre alternativ till riktiga bitcoin som finns, ju mer pengar och allt annat lika hamnar i just riktiga bitcoin. Och ju längre emot målet att göra myndigheter som SSE omoderna kommer vi. Vad tror du om de reflektionerna, Martin?
Johnny
Ja... Det påminner lite om dina ständigt återkommande resonemang om guld. Att man ska ha en viss skepsis jämfört med pappersguldet eller elektroniska guld. Och i första hand försöka äga fysiskt guld snarare än de här särskilda guld-ETF.
Martin
Mm, det kan man säga. Och det här var anledningen till varför jag ville vänta med den där, för att den......vi måste gå in så djupt i teknikaliteten kring hur en termin fungerar. Och det skulle lämpligt spara våra lyssnare just i det här fallet. Men huvudnyheten nu i alla fall är att de här ETF-erna, bitcoin-ETF-erna, som både bitcoin-ansiaster och vanliga finanspersoner har pratat om så mycket, nu verkar dröja lite.
Så vi får väl se vad det är. Det var ju snack om att nu i januari skulle bullerbong hända grejer. Har du sett någon diskussion kring det här i vad du har läst på nätet?
Johnny
Nej, inte mer än att smarta människor som jag pratade med i slutet av förra året trodde att det här skulle vara en av de primära sakerna som skulle påverka kryptomarknader från december till februari. Negativt eller positivt? Först positivt och sen negativt. Och nu får vi se om det är om... Om det skjuts på.
Martin
Johnny
Ja, men vad säger jag, möjligheten att blanka bitcoin kommer ju då vara...
Martin
Johnny
Ja, men förr eller senare när de möjligheterna blir större, måste man nästan anta att vissa människor kommer göra det helt enkelt. Ja. Eftersom det just nu finns ovanligt få möjligheter att göra det, förutom då att man kan hitta någon som vill låna en bitcoin och så vidare. Så kan man ju föreställa sig att det kanske är bra på kort sikt, men att det har negativ kursverkan på medellång sikt, när folk väl har lyckats ta de positionerna.