Martin

Sju av nio styrelseledamöter i Kodak köpte aktieliknande instrument inom ramen för incitamentsprogram dagen före offentliggörande av ny blockkedjepaserad affärsidé. Aktiekursen steg 245 procent de två följande dagarna. I förra segmentet pratade vi just om hur Kodak som bolag har deklarerat att nu ska man bli blockkedjepar i tag.

Varför aktien gick upp som en liten raket? Och det är ju då medel utan substans. Det får väl framtiden utvisa. Men det visar sig i alla fall att sju av nio styrelseledamöter sett till att positionera sig inför den här nyheten. I bolagsrubriken så står det aktieliknande instrument. I artikeln framgår det att det rör sig om så kallade Restricted Share Units, eller RSUs som man brukar säga.

Och det här är ett ganska vanligt instrument. i normala länder utanför Sverige. RSU går ut på att man som styrelseledamot eller nyckelperson får en del eller ibland hela lönen i aktier. Antalet aktier man får är beroende på hur länge man har tjänstgjort i styrelsen eller i någon annan egenskap.

Eller på andra i förväg definierade mål som man måste uppnå för att RSU ska konverteras. Det här skiljer sig från optioner som man brukar prata om. En option är ju rätten men inte skyldigheten att i framtiden köpa en aktie till ett förbestämt pris inom en förbestämd tid.

En RSU är en andel i aktier som betalas ut efter en viss tid, vanligtvis efter att vissa mål uppnåtts. Låt mig kanske omformulera det där. I länder med beskattning som inte är lika förtryckande som den svenska så beskattas detta som lön eller till och med ännu mer förmånligt beroende på omständigheter.

Till exempel i Kanada så är, om jag är rätt informerad avgångsleden lag, lägre beskattat än lön är. Vilket gör att man kan göra den här typen av incitamentsprogram. Det är den ena aspekten. Den andra. är det här med insider trading. Det här är ett begrepp som innefattar dels. Det man normalt brukar kalla insiders, det vill säga styrelseledamöter och andra till bolaget närstående.

Men också externa personer som råkar få nys om information kring bolaget som ännu inte är publik information. Och av någon anledning räknas detta som brottsligt, det vill säga att man tradar en aktie baserat på information som man enligt insiderreglerna inte skulle ha tillgång till. Man får inte trada på information som inte är publik.

Men Martin, jag har lite svårt att se hur det här skulle vara omoraliskt att riskera sina egna pengar genom att handla på information oavsett om den anses vara intern eller inte. Alltså jag antar det är någon slags vi ska alla vara lika inför lagen och därmed också lika inför börsen. Attityd här, alltså att med andra ord är det orättvis att någon med mer information än någon annan ska kunna tjäna pengar.

Men det här är väl en red herring, är inte det? Det är ju aldrig så att alla har samma information någonsin om någonting. Skulle verkligen insider trading beivras i ett fritt samhälle är min fråga.

[Speaker 3]

Det slutgiltiga svaret på den frågan är kanske lite mer komplext, men naturligtvis har du helt rätt i din fundering. Insiderhandel inte är någonting som är i sig själv brottsligt eller omoraliskt. Det kan vara intressant att reflektera över det här med asymmetrisk information och att exploatera asymmetrisk information. Det är ju ett sätt att...

Att på ett sammanfattande sätt beskriva själva livsblodet i en ekonomi. Man kan säga egentligen att det är grunden för all handel. Handel, då byter man varor. Jag har någonting som du vill ha mer än jag vill ha och vice versa. Men handel handlar alltid också om information om var en vara kommer att göra störst nytta. Jag har information om mitt behov av den här varan eller vad jag kan använda den till.

Tack till elever och personal vid Värmlands universitet. Och det är det som är grunden för alla typer av investeringar, alla allokeringar av kapital. Det är själva tanken med investeringar, att den som har bäst information om var pengar kan användas på ett bra sätt kommer att belönas av marknaden med högre avkastning och kommer därför då i framtida iterationer ha mer kapital att allokera, vilket är en samhällsnyttig spiral kan man säga.

Så vi vill hela tiden ge aktörer incitament att agera på det här. exklusiv information, information som bara de har. Vi vill att människor ska investera på grund av den informationen, därför att på den vägen så blir den informationen tillgänglig för andra marknadsaktörer via prismekanismen. Så i själva verket så är det så att att investera baserat på asymmetrisk information är liksom alfa och omega i all ekonomisk verksamhet.

Och sen så bara lite som ett brasklapp då, det kanske finns någon som bestör sig på det. Det är ju att självklart så kan man ha regler mot insiderhandel. Att ett företag kan säga i bolagsordningen att man får inte agera på på exempel information som man får på styrelsemötet om man är styrelseledamot. Får man inte köpa aktier på det. För att man kanske tycker att det ger en viss trovärdighet gentemot potentiella investerare.

Eller kan vara till exempel att om man... Om man har låtit sin aktie handlas på en viss börs så kanske man måste följa den börsens regler. Men det finns ingenting inneboende omoraliskt och det skulle näppeligen finnas lagar i libertariansk ordning mot inside-handel.

Martin

Precis, så det är ju så här man skulle argumentera utifrån ett anarcho-kapitalistiskt perspektiv i ett större sammanhang också Om vi tar regleringens största allmänhet, det är ju att... privata företag, börser i det här fallet skulle sätta upp regler som man måste förhålla sig till om man som företagare vill notera sina aktier där. Och då skulle det också uppstå konkurrens med olika regelverk på olika börser och sen skulle det evolveras fram ett standardiserat regelverk som säkerligen den här börsen då kan sälja licensnivå till andra börser och så vidare.

Men det här med asymmetri i information, jag är inte lika hemma på HIAC som du är. Är det inte en stor del i HIACs bidrag till den österrikiska skolan, det här med informationsasymetrier? Eller har jag drömt det?

[Speaker 3]

Jag vet inte, det är inte min starkaste sida heller egentligen. Det är på rak arm så vet jag inte om Hayek har gjort något särskilt unikt bidrag vad gäller asymmetrisk information. En sak som Hayek är berömd för är ju hans resonemang om tyst. information, implicit information.

Det är ju förstås relaterat till det här. Tacit knowledge tror jag är termen som används ofta. Det vill säga att det finns viss typ av kunskap, viss typ av information som bara kan göra tillgänglig via prismekanismer för att den kan inte verbaliseras. Det finns implicita kunskaper som marknadsmekanismer kan lyrka tillgänglig.

fram via mänskligt agerande på marknader, priser och så vidare. Men som till exempel en central planerande stat inte skulle kunna ta reda på. Därför att den i vars hjärna informationen finns kan inte själv uttrycka det på något annat sätt än genom sitt ekonomiska agerande över tid.

Så det är ju en av orsakerna till att vi behöver marknader. för att de här informationsasymetrierna ska kunna komma till nytta. Och kanske kan man säga då att en centralplanerande stat tar inte tillräcklig utsträckning hänsyn till att information är asymetriskt fördelad. Men jag tror att det finns andra ekonomiska teoretiker som är mer associerade med det.

Martin

Bra att du räddade mig där. Det var tur att du...

Johnny

Det var inte mycket till det. Kanske vi har något. Teoretiker som kan skriva en råd.

Martin

Vi får hoppas att det svenska minnesinstitutet eller någon där ute hör av sig. Hoppas att de inte lyssnar. Exakt, på engelska.