Martin

Brad Birzer, Bruce Wayne, den populärkulturella figur som mest förkroppsligar traditionellt hjälteideal, drar i Nolands mästerliga filmtrilogi inspiration från Aeneas, Sankt Mikael, Sokrates och Beowulf. Det här är en säsong som diskuterar Christopher Nolans trilogi om Läderlappen.

Det är inte en ambivalent, å ena sidan och å andra sidan, fördelar-nackdelar-recension. Det här är en oförblommerad, gasen i botten, hyllningsskrift till den här trilogin. Han sparverkar inte på krutet, det gjorde Brad Pitzer. Han berättar för oss här att Christopher Nolan och Osta kommer ett absolut mästerverk, tre mästerverk.

Han säger till och med att den tredje filmen i Batman-trilogin The Dark Knight Rises var inte bara den bästa av de tre filmerna, men var möjligen en av de bästa filmer som någonsin har gjorts. En sann bedrift. i den cinematiska konsten, värdig än Alfred Hitchcock eller John Ford. Det är inga små ord där.

Boris

Han tar i lite kanske.

Martin

Han säger också att den här filmen är kanske den enskilt viktigaste försvaret av den västerländska civilisationen som någonsin har nått en Hollywood-duk. Så tesen här är alltså att de här tre Batman-filmerna som är gjort av Christopher Nolan är från början till slut oerhört...

politiska och kulturellt uppbyggda berättelser. Han gör en kommentar som jag tycker är intressant. Han säger att när Peter Jackson filmatiserade Sagen om ringen-trilogin, vilket man kan säga är ett lite liknande projekt, också en trilogi baserad på ett välkänt samtida mytos, då Peter Jackson, han...

Han dummade ner Sagan och ringen väldigt mycket. Jag har ju pratat om det tidigare, att när jag tittade på de här filmerna så fick jag intrycket av att det var idiotiskt. Och sen när jag frågade vår lokala tolkienexpert så fick jag höra att exakt på varenda enskild punkt där jag tyckte att filmerna var idiotiska så var det totala avvikelser från böckerna.

Det var precis tvärt emot i böckerna. Så han dummade verkligen ner Sagan och ringen. Så till den grad jag nästan trodde att Sagan och ringen var puckoböcker. Men här har Christopher Nolan gjort precis tvärtom med Batman. Han har tagit någonting som är, kanske inte dåligt och ytligt oseriöst, men spretigt åtminstone i den här Batman-produktionen.

Han har liksom kondenserat ner det, spetsat till det och vävt in det i en rad viktiga... uråldriga västerländska episka traditioner, vilket också har gjorts tidigare i det så kallade franchise som finns kring Batman.

Till exempel i de tecknade scenerna så är det tydligen så, tyckte det var jättespännande att läsa den här artikeln, att det avslöjats där att familjen Wayne är nutidens förvaltare av den heliga graal. De är alltså arvtagare till Arthur och gänget i vår tid. Och någonstans, kanske en grotta under Wayne Manor eller något sånt där så finns gralen.

De har vävt sig ihop tidigare. Men Christopher Nolan, han konditionerar det här och sätter verkligen fokus på det här. I en sorts triumf av konservativ kulturkamp. Jag ska nöja mig med den sammanfattningen. Själv tyckte jag att de här filmerna var väldigt häftiga.

Jag tror att jag har sett allihopa två gånger. Den första filmen, Batman Begins, tror jag att jag har sett tre gånger. Den tyckte jag var en riktig pangfilm. Men jag får erkänna, skam till sägandes antar jag, men jag tänkte aldrig på de här som djupt politiska och kulturellt. Reaktionära, radikala verk. Jag tänkte på det som en väldigt bra medryckande film.

Framförallt den första filmen. Inte lika mycket den sista filmen som jag tyckte kändes mer... mer liksom Hollywood, normal Hollywood mässigt. Nu skulle jag vilja höra din uppfattning Boris.

Boris

Ja, jag gillar dem ju också som spänningsfilmer. Men jag är lite förvånad över egentligen att det är Nolan som har gjort dem. För att för mig är han en... Jag måste börja den här änden. För mig är han en sådan förbannat ojämn regissör alltså. Extremt ojämn. Han har ju gjort en del... Helt otittbara filmer tycker jag som är ett märkligt hyllande, som Memento till exempel. Va?

Martin

Memento?

Boris

Otittbar?

Martin

Ja,

Boris

men jag fattar ingenting. Det kan bero på att jag är en väldigt enkel person.

Martin

Ett av vårtids verkliga cinematiska mästverk om du frågar mig. Ja, men det kan vi ta på annat insktällning.

Boris

Ja, men sen kommer... sen gör du en fantastisk trailer som insomniat. som utbildar sig i Kanada förresten, antagligen därför att det är så subventionerat där uppe. Och förutom Batman-sviten så har han gjort liksom, haft en viktig roll i Urusla, Stålmannen och... Och den här fruktansvärda Batman vs. Superman som han var producent för, den är faktiskt otittbar.

Och jag försökte titta på Dunkirk som är hans senaste. Den är ju bara korkad. Så att jag håller faktiskt med allt som Brad här säger om den här sviten. Vad den skildrar och vad den står för. Men jag ser det mer som att Nolan är helt enkelt en känslig person som helt enkelt fångar upp det som finns i den här sviten.

Det kulturella sedimentet i Västerlandet, en massa olika former av myter och hjälteberättelser som man ibland inte är medveten om ens och formar där till den här sviten. Det gör det intressant och tittbart, och som du säger, spännande. Men jag tror inte det var... I den här recen får man nästan intrycket av att det är ett medvetet arbete med myterna, sagorna och den nuvarande verkligheten.

Och det är det inte, tror jag. Det är lyckat för att han är på en sån här hög nivå. Det fungerar som en oskledare för alla de här myterna och så koncentreras det i ett nedslag eller tre nedslag snarare. De är tittbara och nyttiga och är sänare jättebra som en vägledning in i filmerna så att man kan se lite mer om de myter de bygger på. Men den är inte så bra som en värdering av Nolans konstnärskap. Man kan inte jämföra honom med Hitchcock och John Ford.

Martin

Ja, okej. Det är ju för oss en intressant... Fråga hur man ska tolka Biritzers tolkning här. Jag läser inte hans text som att han tror att Christopher Nolan är medveten om allt det här, utan jag uppfattar det här som att han ansluter sig till en uppfattning som även du ger uttryck för. Att konstnärer, inte minst filmregissörer, men såklart alla sorts konstnärer, de håller på med en sorts delvis undermedveten kanalisering.

av tendenser i samtiden till lika tidlösa arketyper. Att många saker uttrycks inom konst som konstnär inte själva är direkt medvetna om. Och en av de egenskaper som kan göra en stor konstnär är en förhöjd känslighet. Och delvis en sorts självlöshet som gör att man kan göra sig till uttryck för.

för andra tendenser och kanske förstå mer, absorbera mer av arketyper eller trender. genom att inte styra allting medvetet i detalj och så vidare. Definitivt så får jag intrycket att det ofta är så i Hollywood. Duktiga regissörer och sånt där. Jag tycker det är fascinerande att fundera på hur det går till.

Men så finns det också det här med att Bradley Beeser han gör en viss tolkning av de här filmerna som är väldigt intressant. Och det skulle inte förvåna mig om det sitter någon kommunist någonstans och tolkar ...tolka Batman på precis motsatt sätt. Nu, bist du skulle säga att det är omöjligt, för att Batman är så otroligt......liksom, hardcore-höger... höger mytos, att det är nästan omöjligt.

Men han formar ju liksom upplevelsen också. Jag blev sugen på att titta om på filmerna. Jag kommer kolla om på trilogin nu och jag är säker på att jag kommer se mycket mer av det här som Birtzer skriver. Men som jag tror att du också är inne på, om Christopher Nolan läser den här artikeln, tittar han om på filmerna, så kommer han också upptäcka saker som han inte visste var där.

Boris

Det... Precis, och det är intressant det du säger om att det skulle finnas en slags möjlig höger- och vänster-tolkning av Batman och andra populärkulturella figurer. Och då kommer jag att tänka på ett fenomen jag inte groblat på på länge. Det är för att jag tror att det inte gör det. För att titta på mycket av till exempel amerikansk populärkultur i form av serier.

Så är ju de stora, tycker jag, nyskaparna i den amerikanska serievärlden har ju varit uttalat höger, som han som skapade Sin City till exempel. Men de älskas ju av vänstern i hela världen, trots att... Ja, märkligt nog alltså. Det är... Jag har ingen klar fundering där. Det kan vara på något sätt att det ändrar sig ur gamla myten om rätt fel, gott, ont och ensamma starka män som skipar rättvisa trots allt talar till någon liten röst om mänsklig anställdhet hos de här individerna. Man kan ju hoppas.

Martin

Man kan ju alltid göra alternativa läsningar. Brad B. gör en väldigt ensidig höger läsning. Men det finns andra aspekter av Batmans eposet. Vi kan inte gräva för djupt i det, vi kan ha en Batmans special en gång. Men det finns andra aspekter. Jag vet inte om det är lite vänsterperspektiv.

Ta till exempel det här med att Bruce Wayne är en... Han blir föräldralös i unga år och växer upp utan en stabil familjesituation, utan riktiga föräldrar. Han blir uppfostrad av Butlern i sin familj. Och hela sitt liv så går han och är fixerad vid sina barndomsnevroser. Alltså, läderlapparna förstås.

Fladdermössen, inte minst, som är hans stora fobi. som sedan blir hans egen symbol, men uppenbarligen igenom hela livet. Och man skulle också kunna säga att han fastnar i en sorts väldigt barnslig eller pubertal inställning. Att han ska vara den här superhjälten och han själv ska isolera sig från världen, ställa sig ovanför den och rädda den flygande som en fraddebus över hustaken och så vidare.

Vi hade en diskussion för några månader sedan om superhjältararketyper i allmänhet. Det finns åtminstone en diskussion att ha om hur uppbyggliga de är. Jag kan tycka att det finns en del sådana problematiska aspekter. Så kanske till exempel skulle man kunna bli entusiastisk över Lädelappen för att han växte upp och gjorde någonting av sig själv trots att han inte hade en normal familjesituation. Så på det sättet så är det nästan lite subversivt kulturradikalt.

Boris

Det enda jag kan sakna egentligen i Lädelappen är att han är så jäkla kulturradikal. Jag saknar fler, men en sak jag saknar är att just en sådan serie och sin sitter. Man kommer inte undan, och det är svårare att inte författa nämner, man kommer inte undan den stora påverkan som den här. Serieskaparen och tecknaren Frank Miller har haft för just den här Batman-bilden som finns i filmerna.

Och han är ju fascinerande för han är ju, Miller är ju verkligen höger och konservativ. Han gjorde ju en serie i begynnelsen som vi vet jävla liv om för en trettio år sedan där Hjälten skjuter en skatteindrivare. Bara för att han är en skatteindrivare. Så vi kan ha både en Batman och en Frank Millers special någon gång.

Men jag vill också, om man nu gillar Batman så vill jag nog faktiskt rekommendera att ni tycker underskattad tv-serie. Det är ju Gottham. Den är lite utdragen, men den reser ju de här frågorna om uppfostran, familj, vattnlän, vänskap och svårkapitalism och korruption på ett ganska bra sätt och rätt underhållande.

Martin

Det är det enda som utspelar sig i karaktärernas ungdom. När Bruce Wayne är ung och Joken är ung och Pingvinen och så vidare. Alldeles som en tonårsserie fast med de här karaktärernas tidigare historia.

Boris

Precis.

Martin

Ja, jag tyckte den var väldigt bra faktiskt. Det såg 4-5 avsnitt åtminstone av den där. Spännande grepp, oväntat bra.

Boris

Det är skönt att se polismästaren i lite mer av en hjälteroll också tycker jag.

Martin

Mm. Jag är lite förvånad och besviken Boris att du har en så kylig inställning till Christopher Nolan. Själv känner jag nog att en filmskapare som har gjort filmer som Memento, Inception, Batman Begins och många andra kan knappast ses som någonting mindre än en mästare. En av vårtidsstora och en av filmhistoriens stora. Tack för mig. Fullt jävlad med en Hitchcock till slut.

Boris

Nej, nåd, nåd. Nu kommer jag snart att säga att han är jävlad med Orson Welles eller nåt sånt där. Eller Houston. Nej, alltså han har gjort, tycker jag, två... Batman-sviten är bra och sen gillade jag väldigt mycket Insomnia. Och sen var det väl han som gjorde den här trollkarsfilmen som jag tyckte var väldigt begåvad. Vad fan hette den?

Martin

Mm, var det den som hette The Prestige? Just det. Ytterligare en i den långa raden av Sam Powell från Christopher Nolan's produktion.