Martin

Jörgen Wittfeldt kände samvetskval på Sveriges Radio för att inte leva upp till vad som kan förväntas när man tar in pengar med tvång. Vill med tidskriften Kvartal skapa ett kaxigare public service? Alldeles nyligen om Kvartals rekrytering av Jörgen Wittfeldt och deras nya riktning som de har stakat ut.

De har sedan dess också rekryterat Paulina Neuding som ny chefredaktör, tror jag. Och i samband med att teamet började ta form av kända namn så gjorde man också en sorts nylansering av sajten. Där var någonting som ägde rum i, jag tror att det var nu i fredags, som deras nya sajt och satsningar kom in. Gick online på deras hemsida. Och det är ju väldigt spännande. Det är ett projekt som vi har följt och sådär.

Och i samband med det här så är det ännu mer media uppmärksamhet. Kanske kan man säga att nu för första gången så har vi möjlighet att utredera vad Kvartal är på väg för att bli någonting. Jag tänkte att jag kan vara på sin plats att ge några kommentarer. Dels till kring den här Expressen-artikeln som vi har framför oss, men också så tog jag mig tid att lyssna på Jörgen Wittfeldts premiärintervju med Göran Persson.

Det var ett nytt koncept som heter Fredagsintervjun. Jag tänkte bara att jag skulle konkurrera till Ekots lördagsintervju. Jag tror att jag har sagt saken rätt. Göran Persson var gäst i det första avsnittet. Men, till att börja med, det är intressant den här Expressnotiken. Kvartal vill marknadsföra sig som en ny version av public service. Det är återkommande i alla fall, något som Jörgen Wittfeldt har sagt.

De vill göra det som public service borde göra, eller kanske misslyckas med. Han vill fortsätta med en linje från hans tidigare arbete på Sveriges Radio. Men göra det med större frihet. Han vill inte sitta och möta och diskutera allting. Han vill vara mer fri och flexibel. Och den här låter ju delvis lovande, men samtidigt så funderar man, vad menar han egentligen?

Här får vi en del kommentarer. Och man måste säga ett antal varningsflaggor. Till exempel säger han, kritiken om att public service är vänstervridet håller jag inte med om. Vi är så extremt skolade i balans att alla partier ska ha lika mycket tid och så vidare. Det man kan fundera på är, vilka perspektiv lyfts? Vilka vinklar? Till att börja med så tycker jag det låter som att han säger emot sig själv.

Å ena sidan menar han att det är så otroligt balanserat och alla får lika mycket tid. Men å andra sidan, vilka perspektiv lyfts, vilka vinklar, vilka idéer? Är det som att han... Finns det något missförstånd här? Det är ju exakt i vilka vinklar som lyfts, vilka perspektiv och så vidare. Det är exakt där som vridningen äger rum. Vänstervridning Och då säger man så här, ja Kvartal det är en högerorganisation, höger media.

Det är någon slagsida åt höger som det står i den här artikeln. Och det håller Wittfeldt med om. Men han säger att det ska man rätta till på sikt. Han vill inte kännas vid att det finns någon sån här höger-vänster-uppdelning. Han säger att det som är avgörande är att vi möter det med en vuxen intellektuell debatt i ett dämpat tonläge. Men fakta och argumentet... Nej, förlåt, det säger Paulina Neuding. Men så hon vill inte kännas vid höger-vänster-uppdelningen och Vittfeldt säger att det finns en slagsida åt höger, men den ska korrigeras.

Så att i framtiden när man tar in nya skribenter eller intervjuar eller intervjuobjekt, då ska de ha då relativt sett en slagsida åt vänster. Man ska satsa på rimligen att få in vänstermänniskor för att få en balans. mellan höger och vänster. Återigen den här balansen som återkommer som det är så fantastiskt bra på Sveriges Radio förutom att det ibland då blir fel i vilket perspektiv man lyfter. Så jag klär mig lite i huvudet Boris och undrar vad är egentligen skillnaden på det som Vittfält och kompen höll på med på Sveriges Radio och det som Kvartal vill göra nu?

Boris

Det är faktiskt ingen skillnad. Men först ska jag säga att vi har egentligen gett... Vi har haft svaret tidigare i bubbla när vi hade en gäst. Men jag kommer tillbaka till det. Jag tycker också att Wittfeldts uttalanden är lite märkliga. Framförallt det här med att han också inte belyser flockmentaliteten på stadstv och stadsradion.

Att folk inte orkar knysta, att man inte håller en öppen intern debatt. Att man är så särskilt... Alltså, det går inte att komma förbi att man är extremt politiskt korrekt och följer värdegrundsmanualen och dagens PK-missiv ut till alla mottagare. Alltså, jag förstår inte ens hur man kan låtsas om att det inte är så.

Det är nästan lite skräckejagande. Men jag ser Kvartal, fast de har ofta bra texter och sådär, men det kan jag tycka om allt möjligt. Kvartal för mig är ett nostalgiprojekt. Och Thomas Gyrö är en drivande person i Kvartal på väldigt många sätt. Och du och jag hade ju honom som gäst i början. Och då minns jag att det var en formulering där som jag egentligen ville hugga på, men jag gjorde inte det.

Det var när Thomas Drömmande talade om hur det var förr, när man hade en ram som han uttryckte det. Och det var liksom public service. Alla tittade på hyllans höna på lördagskvällen. Vi fick en gemensam grund att stå på utifrån vilken vi kunde diskutera. Och jag tror att det där medvetet och omedvetet är drivande.

Alltså man vill tillbaka till en form av samtal som präglade Sverige på 50- och 60-talet i officiella och public service sammanhang. Och även i debatten mellan kultursidor och ledarsidor. Mer bildat, mer lugnt, mer respektfullt och hövligt. Okej. Det ska gudarna veta, att det är bättre än vi har det idag. Herre min skapare. Men ligger det verkligen någon kraft i ett sådant nostalgi-projekt?

Martin

Om jag ska försöka ge ett par kontrasterande perspektiv. Ett kanske lite mer cyniskt och ett kanske mer optimistiskt. Jag vill gärna påminna om en generell tumregel för politiska processer. Den kallas för olika saker, men ett namn på den är Conquests andra lag.

Då pratar man om Robert Conquests tre politiska lagar. Den andra av dem lyder som följer. Varje organisation som inte är uttryckligen höger blir förr eller senare vänster. Idén här är en sorts politisk entropiprincip som gör att oavsett skälen, som är en djup fråga som vi pluggar in i, så är det så att allting glider hela tiden åt vänster.

Allting dras hela tiden åt en vänsterpolitisk riktning. Om man tror att man kan vara neutral och strunta i det, bara stå i mitten och varken vara höger eller vänster så kommer man glida, om inte annat med den övergripande tidsandan, kommer man glida åt vänster. För om man säger att jag ska stå i mitten så kommer man gå åt vänster eftersom den politiska mitten flyttas hela tiden åt vänster. Som jag ofta pratar om i Radiobubblan så är det ju så att det som idag betraktas som den politiska mitten skulle betraktas som ultra-extrem vänster.

Det är en väldigt exakt tydlig trend, men på några få års tid så ser man utvecklingen i tio års tid gå lite åt andra hållet. Men då är det ett steg framåt och tio steg bakåt. Den här principen gör att vi enkelt kan förutsäga att Kvartal kommer att vara en vänsterpublikation inom ett antal år.

Därför att man inte inser att man måste ta en tydlig högre position. Lägg inte på dig att du är en kvartal.

Boris

Har vi inte en nyckelfråga där som ligger inbreddad i just frågan om höger och vänster som jag tror kanske är bättre att använda? Det är ju faktiskt frågan om staten och den så kallade välfärdsstaten. För vad jag uppfattar kvartal, och det är det som jag menar ligger under det styrande för förflyttningen till vänster.

För i tillväxt är det så att den överväldigande majoriteten av dem som ser sig som vänster i vilket jävla land som helst anser att staten har ett allomfattande ansvar för dig och mig och alla andra. Om det är så att man de facto inte ifrågasätter det här på ett mycket grundläggande sätt, att spräng skiten i luften istället, så kommer man som högerperson att hamna i en decision om, inte om varför statens var eller inte, utan i hur stor den ska vara.

Och det är där jag menar att nostalgi-faktorn kommer in. Att de drivande krafterna bakom Den här kvartal ser alltså att den stat vi har är bra. Den borde göra prioriterat annorlunda, prioriterat nyckelord i diskussionerna här. Den borde göra si, den borde göra så. Skattemedlen borde läggas på detta och detta och detta.

Men det finns inget grundläggande ifrågasättande av statens funktioner i stort. Och det är därför man liksom halar in gammel Sosa som Göran Persson och Kjell-Olof Fält nu också i debatten. Man kommer säkert hitta någon avdankad vänsterpartist också som man kan hala in. Och det där menar jag med nostalgi-projektet och att man inte tar tag i frågan om staten.

Martin

Ja, det är definitivt en viktig del av saken. Pär William Noyding lyfter fram sig apropå det här med att man tar in Anders Guben. Lyfter fram sig av Tobias Tännsjö och Malcom Tjejune. Och säger att, men vi har ju de här två, kolla. Vi har ju Tännsjö och Tjejune. Och Göran Persson såklart. Men han är ju inte djurföremål så det är lite annorlunda va. Men jag återkommer gärna till Göran Persson om en liten stund.

Bender har vi Tännsjö och Tjejune då. Och uppenbarligen så tycker Vittfält och kanske Noyding också att... Det här är bara början. Vänta bara ska ni få se på mycket mer härliga vänstermänniskor. För att ni ska bli av med den här dåliga slagsidan. Det är som att starta en krog, öppna en restaurang och säga att vi ska ha en fin blandning mellan, å ena sidan välsmakande näringsriktig mat och å andra sidan giftiga substanser som man blir sjuk av eller dör om man äter.

Just nu har vi en slags sida åt mat, men över tid så ska vi rätta till det. Så att det är ungefär lika mycket mat, ungefär lika mycket gift på menyn. Jag tycker att det ser väldigt dåligt ut för mig. Men, på andra sidan, om man ska försöka ge ett positivt perspektiv på det de håller på med. Anta att de tänker större än att vara en sorts radikal alternativ media som aktivt utmanar och försöker få lite hävstångseffekt på en radikal position.

Det är det som Bubbla fungerar. Om de menar allvar med att de ska bli det nya. public service, vidt följt sig ett kaxigare public service. Om man ska bygga en ny. public service organisation och konkurrera med SVT och SR och så vidare. Kanske att det är någonting åt det här hållet man ska göra?

Boris

Ja, de kommer att ha framgångar. Det kommer finnas många läsvärda och tänkvärda artiklar där och en viktig del av offentliga samtalet. Det är lite grann det som jag tror kommer göra faktiskt märkligt de var deras mest intressanta bidrag. För jag tror att de kommer utveckla rätt mycket aktivitet för de 15 miljonerna.

Och då kommer man kunna ställa det mot den aktivitet som Statstv och Statsradio utvecklar för sina 8 miljarder. Och sen finns det vi där som utvecklar väldigt mycket aktivitet för inga pengar alls.

Martin

Det är fantastiskt tycker jag att Kvartal har lyckats ta in så mycket pengar. Ta in brukar man mena investeringar, men som jag förstår det handlar det här om donationer till en stiftelse. Vilket är annorlunda än att investera. Men det är fantastiskt bra. Men det finns många andra projekt inklusive vi själva som... Det vore ju fantastiskt om någon sån här riking kunde ge oss en ordentlig slant utan att vi behövde rekrytera.

politiskt skräckta journalister från Sveriges Radio. Pengarna verkar komma när man säger att vi ska varken vara höger eller vänster. Vi ska göra precis som public service, bara lite kaxigare och så vidare. Det är jättebra att de donerar till alternativa medieprojekt. Jag hoppas att även de potentiella finansiärerna kan bli lite mer radikala. Men jag åkte bara och sa någonting om den här intervjun.

Jag lyssnade på den med stort intresse. Det är lite mysigt. Jag tycker det är jätteroligt att lyssna på Göran Persson. För att han trots sina många fel och brister ändå känns bättre och mer intressant att lyssna på än våra samtida politiker. Samtidigt som det efter några minuter känner jag att det blir smärtsamt och uppenbart att han är en extremt obehaglig person. Alltså oerhört psykopatisk, demagogisk, oärlig, riktigt obehaglig typ.

Under intervjunsgång så kände jag att jag tar nog tillbaka för mig själv alla de saker som jag har sagt i det här bubblan. Göran Persson har alltid förlåtit och kom tillbaka. Nej, riktigt skönt är det att vi slipper en sån råbarkad maktspelare. En skamlös lugnare. Jag vet inte, de nuvarande politikerna, dem åtminstone på något sätt. Men inte lika hårda som Göran Persson, och skruvar åtminstone på sig när de ljuger.

I alla fall. Den här intervjun, den var liksom... Om jag ska jämföra med någonting, jag har ju lyssnat förr i tiden, jag har lyssnat ibland på Eko Slörrets intervjuer. Och de kännetecknades, åtminstone i många fall faktiskt, av tuffa frågor. Av riktig utfrågning. Ställa en politiker mot väggen. Göra livet lite surt för dem. Jag kan naturligtvis tycka att det är en bra idé. som extremistisk knäppskalle. Att man borde gå ännu längre och ställa ännu mer radikala, elaka frågor.

Men det var framförallt en av dem, det är Thomas Ramberg kanske på P1, som var väldigt duktig på att... Jag kanske säger fel namn, men det var en karl där som var väldigt duktig på att göra tuffa intervjuer. Så jag tänkte, kanske kan det komma någonting åt det hållet. Ja, det gör en person, han är inte dagsaktuellt på den politiska scenen, så det kanske inte är liksom... SvT Riktigt mesig intervju.

Jag och Sofia satt och lyssnade tillsammans. Och då i flera tillfällen skrek vi rakt ut. Varför ställer han inte frågan? Ställ följt frågan! Vi bara skrek samma sak. Ställ följt frågan. Och det var uppenbart för båda två att vi tänkte på samma sak. Det var uppenbart för alla lyssnare. Varför ställer han inte den uppenbara frågan? Och den undfallenheten, den mesigheten, den bara sittande här bundrande, bubblande fjäskandet för Göran Persson.

är faktiskt äckligt, därför att inte ens P1 inte ens P1 jag menar inte ens P1, P1 gör bra tuffa konsultativa intervjuer ibland, åtminstone för 5-6 år sedan när jag fortfarande lyssnade det här hade liksom inte ett spår av den attityden och det finns flera exempel på det här men till exempel då så Låter han Göran Persson exilera genom sina paradgrejer och recensera sina fördetta kollegor och prata om...

om sina politikers kollegor och sånt där. Och sen pratar de om invandringspolitiken. Och att man måste ändra lite på invandringspolitiken och lite om Reinfeldts insatser och sånt där. Och det påpekas då att de problem som vi har idag med kriminalitet och gäng som gör gatorna osäkra och så vidare inte är resultatet av den allra senaste invandringsfrågan, vilket är helt korrekt.

Så vad beror de på? Vad beror de här stora invandringsproblemen på? Vem var det som styrde Sverige när invandringen verkligen tog fart? När de här sakerna ignorerades? För det är exakt vad Jörgen Persson säger i intervjun. Han får frågan av Vittfeldt. Det här med invandring och integration, var det någonting som du tänkte mycket på under de femton år som du styrde Sverige? Nej. Det var ingenting som vi pratade särskilt mycket om.

Det fanns säkert de som höll på med den frågan, men det var ingenting som var högt upp på min agenda. Efter det var det bara mys och fjäsk. Ingen följdfråga på det. Inte en anting där de att det här är Göran Perssons ansvar. Han kanske mer än någon annan. Fredrik Reinfeldt är svårslagen i det här avseendet. Men Göran Persson bär ju ett enormt ansvar eftersom det var under hans ledarskap som de här problemen började eskalera.

Och de som gör gatorna osäkra nu är de som gör det här. Det är inte flyktingarna som kom förra året och för förra året, utan det är i hög utsträckning invandrande grupper som kom när Göran Persson var statsminister. Man sitter där själv och säger att han ignorerade problemen. Han såg det inte som ett problem. Han skete i det här. Och nu har vi situationen som vi har i Sverige som är på väg att gå fullständigt åt ett helvete. Man behöver inte vara en extremist för att känna att Göran Persson har ett oerhört stort ansvar här.

Men Vittfält gör ingenting. för att ifrågasätta och ställa Göran Persson mot väg. Det var inte enda punkten, men det var kanske det jag tyckte stack mest över den. Men det var två, tre till sådana här där jag kände bara att herregud vilken mjäkighet. Varför ställs inga kritiska frågor? Det var sån här feel-good, mysig intervju liksom. Och vad är poängen då? Vad ska vi med kvartal till när deras fredagsintervjuer bara är små puttrig underhållning?

Boris

Jag tror det kommer att se mer små puttrig underhållning. Jag var lite förvånad också, egentligen vid själva värvningen av Bittfält. Men jag sa inte så mycket då, för alla dessa lovord om hur vass han skulle vara, det märkte man aldrig tycka på i hans... Jag har inte tid i Stadsradions tjänst.

Men jag tänker att det måste väl vara något jag missat. Jag lyssnar ju definitivt inte på allt. Men, det här intervjun gör ju att, nej men, man är ju glad att få över någon bara. Det blir liksom en skallp. Någon från Stadsradion kommer till oss. Halleluja!

Martin

Mm, jag tror precis den känslan finns nog och jag undrar i mitt stilla sinne, kommer såna här som Gyr och Sanderson och Neuding som jag ändå tycker är rätt vettiga personer, som jag respekterar och tror att de har sunda instinkt på många sätt. Jag har fått tänka att de borde reagera på det här. De borde reagera på den här Göran Perssons intervjun och säga att det här var väldigt slappt och det här är liksom inget nytt och det är inget poäng att hålla på med det här.

Så jag undrar om de har en interndiskussion nu, där de kanske försöker stocka ut någon. Eller om de är bara såhär, wow vad bra vi är, dunkar varandra i ryggen, vi lyckades rekrytera en stjärna på Sveriges Radio, åh vi lyckades boka Göran Persson för första intervjun. Och tänker bara såhär, åh vad mycket lyssnare vi kommer få, vad mycket trafik vi kommer få av de här kända namnen och investerarna hakar på nu när vi har trovärdighet i mainstream och så vidare.

Och det där är ett vägval. Men apropå den diskussionen som vi hade tidigare så misstänker jag att. Att eftersom de inte går ut tydligt och säger att de ska ha en alternativ politisk linje, ett högerperspektiv eller ett bordet perspektiv, så tror inte jag att de kan. Jag tror inte att det går om man inte är så explicit med en sådan linje.

Boris

Vägvalet kommer att synas väldigt tydligt, väldigt snart. För de säger ju när de ska satsa på tv. Om då och då rekryterar man från Statsteve och lanserar det här som att Åh, vi fick den här personen Då har man liksom inte tagit fel väg där man satt sig ner i vägskälet och gör ingenting Det är för att jag kommer inte på en enda person som, den dag vi har en tv-kanal Kommer inte på någon jag skulle vilja se från Statsteve i den kanalen Ja,

Martin

det var en intressant fråga faktiskt Tack för mig, det var en bra fråga Jag kommer inte heller på något.

Boris

Lasse Kroner är ledig snart.

Martin

Vi kanske kan ta Kroner, Tim L, Brome och Ismail och bet ner i gänget. Det kan bli en otroligt rolig kanal. De kanske kan starta ett eget mediebolag. Det är eget. Men,

Boris

The Outcasts...

Martin

Pubic Service. Haha, okej.