Martin

Maria Fridner Uppsving i intresse för nordisk mytologi syns genom flera nyutgivna böcker i ämnet, kan vara uttryck för domedagstämningar i samhället och behov att söka sina rötter. Det var inte så länge sen vi pratade om ED-dorna i Radiobubblan. Och jag minns inte vilket sammanhang det var exakt. Men det här är ett ämne som dyker upp oftare och oftare.

Jag känner nästan att det är någon sorts synkronicitet. Hur mycket jag nu läser och hör om de här sakerna. Och till att börja med så har vi en artikel framför oss här. Med rubriken Asarnas återkomst. Rädsla för Ragnarök bakom ny trend. Här anmäls ett antal nya böcker, dels Nils Geimans nordiska myter, Lars Lundrots nyöversättning av Den poetiska ädon och Maria Fridner.

Förutom att hon berättar lite grann om böckerna så refererar hon en idé som hon har om att det kanske inte är en slump att det här händer just nu. För det finns ju mycket, just en domedagstämning, eller som vi skulle säga då på gammal nordisk, en ragnaröksstämning, kanske, i samhället i stort. Du och jag Boris, vi är väl inte helt oskyldiga till att bidra till den stämningen.

Vi försöker se nyktet och realistiskt och kanske ibland aningen cyniskt på vad som händer. Vi är väl inte helt oskyldiga till att bidra till den stämningen. Men du värjer oss i alla fall inte för att prata om de stora, potentiellt analkande katastroferna. Det tror jag inte. Kan du bero så att det kan vara så att nordborna kommer på något mystiskt uråldrigt sätt så går deras tankar till Ragnarök och söker sig tillbaks till sin ursprungliga andliga förhållningssätt till där?

Boris

Ja, jag tror man söker sig mot i tider av oro. Och där alla känner att, eller många känner att, snart kanske Mad Max-filmerna är på riktigt. Då tror jag att folk söker sig, alltså vi ska inte tala om folk i allmänhet, min högst privata uppfattning är att vi har en del människor som liksom börjar fundera på att okej, var bunker är bensin någonstans och ingen kommer åt den.

Och börjar fundera på hur man hanterar framtiden. Och andra liksom bara förträngande går in i olika former av dimmer. Men mellan de som söker fotfäst och klarhet, det tror jag faktiskt att det spelar. Att man söker sig tillbaka till tiden, alltså bort från bjäffset. Och det folk tänkte redan när de klarade det. Och då är det ganska naturligt om man i en nordisk sammanhang söker sig tillbaka till Edda.

Myterna, masarna och så vidare. Det tycker jag är naturligt. Men en sak som har slagit mig alltså i... Faktiskt också, vi har haft jätteintressant bubbla-dissertioner om det här som jag har kunnat delta i lite, men inte så mycket som jag önskade. Om just det här med var hur folk söker sig baka och studerar de nordiska sagorna och germanska sagorna också.

Och i relation till kristendomen. Och varför de här återuppåterfår ett intresse. Och det är då det slog mig, Manton har skrivit om att det är ju faktiskt märkligt nog ett nordiskt fenomen att vi inte har brytt oss om så mycket om de nordiska mytarna och sagorna. För tittar man ut i världen så har de ju en stark litterär ställning.

Det är bara att ta... Horse-Louise Borges som ansåg att Edda och annat är tillhör det yppersta i världslitteraturen. Merkligt nog har man genom, jag vet inte varför, men genom slaviska länder och med centrum i Ryssland, så har man en väldigt omfattande litteraturhistorisk forskning och dissussion kring Edda och annat.

Så att andra folk har en närmare relation, konstigt nog, till de nordiska sagorna. Men behovet finns där, av den här typen av ursprungliga myter och sägningar tror jag mycket att säga oss idag. Och det ��r därför folk hittar fram till dem.

Martin

Du säger också någonting om deras kraft och deras värde. Att de väcker intresse i andra delar av världen. Jag till exempel såg en på Youtube, jag minns inte hur jag hittade den, det var kanske slumpmässigt som det ibland på Youtube, att jag hittade någon amerikan som läste ur, jag minns inte exakt vilken text det var, det kanske var Havamålen, Ädda och något sånt där, på bred sydstats dialekt, reciterade det engelska översättningen.

av de här texterna och verkar ha ett visst intentionsdjup, kände jag, i sina engagemang. Jag är ledsen att jag inte minns namnet och kan återberätta. Kanske vi kan få in ett tips via mail på det. Men det som du säger, Boris, det här är fjärde avsnittet i rad, eller fjärde inslaget i rad, som vi får skäl att referera till högkvalitativa diskussioner på BubblaBBS.

För att den tråden är en av de bästa forumtrådarna som vi haft på länge, anser jag. För er som är medlem. Den heter så att rädda en nordisk fader. Den tråden. Den handlar just om den andliga vilsenhet som många svenskar känner inför kristendomen. Kristendomen kanske aldrig egentligen har tagit fäste i Sverige på det sätt som den har gjort i vissa andra länder.

Kanske har vi kvar mer än vad vi tror av den här förkristna andligheten. och kulturen. Kanske kan det vara ett alternativ för svenskar att inte gå all in på kristendomen som ändå är en främmande religion, en mellanöstern religion som kommer från någonstans och som sedan importerades till Sverige. Kanske kan vi återknyta till delar av vår gamla naturreligion, eller åtminstone delar av vår folktråd.

Jag tyckte det var extremt intressant att höra alla kloka människor i Bublepremium och deras erfarenheter och respekt. inklusive folk som berättar om sina andliga upplevelser. Dels hur naturen kan vara väldigt inspirerande, mystiska saker som händer, hur man kan prata med träd, prata om tomtar och troll och sånt där.

Folk har direkta upplevelser av de här fenomenen när de rör sig i den svenska naturen. Dela med sakerna, kan relatera till personliga erfarenheter. Och andra saker är lite nytt för mig men otroligt fascinerande.

Boris

Ja, alltså jag har varit också helt förtrollad av en del av även de korta berättelserna om Tomta Natural. Det var så skönt att folk skrev de sakerna. Det var lite förlösande. För många tror jag. Och jag tror som, alltså, jag håller med dig helt och hållet. Trots min kristnatro, därför att jag tror att i de gamla nordiska myterna, alltså där finns det, och sagorna, där finns det dels folk som alltid tjatar om folklig visdom anhopad från en tid där allting var lättare att säga, men de grundläggande motsättningarna fanns.

Det fanns ju då som nu mellan individ, kollektiv, ansvarig familj. Alltså alla frågor ställs då och det är lättare att se. Och sen tycker jag att de är värda att gå tillbaka till därför att de är... Det är ett bra ideal där. Och jag tror det är det som lockar väldigt många människor alltså. Relativt sett många. Att just att i en tid som Sverige idag där alla snackar så jävla mycket och...

Det ska vara övervägande om funderingar och rådslag om man ska sitta i grupp och krama så att handhjärtan har tjoffat lite. Och så upptäcker människan den här skatten av män som är beredda att dö. Bara för att... Hedenhistorien och förfärderna och de som kommer sen kräver det. Man dör med en sån här korthuggen devis. Jag tror folk behöver detta, det är därför man söker sig dit.