Martin

Negativ skildring av invandring i medierna vanligare än positiv under perioden 2010-2015. Vanligaste gestaltningen att invandring försvagar social sammanhållning. Rapport baserad på nyhetsartiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.

Det är forskning som görs av Jesper Strömbäck, som är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Han har undersökt 968 nyhetsartiklar publicerade i de här tidningarna. Han har kommit fram till ett antal slutsatser.

Först och främst då att invandring genom en bil. medierna gestaltas på ett negativt sätt. Det är de vanligaste gestaltningarna som ges. Och han har också kommit fram till att nyhetsrapporteringen präglas av ett oproportionerligt stort fokus på flyktinginvandringen.

Nu har jag tyvärr inte läst Jesper Strömbergs rapport, kanske jag borde göra, men jag är jättenyfiken på hur avgör han vad som är proportionerligt. Vad är exakt rätt antal artiklar om flyktinginvandring så att det inte blir oproportionerligt åt andra hållet?

Boris

Ja, exakt. Man blir ju nyfiken på det här dokumentet som man studerar från DELMI. Ja, nu har inte jag heller läst den, jag har bara läst hans artikel om den. Men jag är tyvärr håller på att säga att jag är en alldeles för fritig gammel media läsare och mainstream media läsare. Och... Det här är inte mitt intryck, men jag tycker faktiskt att Erik Helmersson i DN idag har en bärande invändning mot det hela.

Och det är en mycket bärande invändning. Han pekar på att forskarna har bara undersökt texter med ordstammen invand. Däremot så har man inte sökt på flyktingar, migranter eller asylsökande. Dessutom, vilket inte nämns här, så sträcker sig undersökningsrapporten bara fram till perioden sommaren 2015. Det tycker jag är jätteintressant.

Martin

För att hösten 2015 var ju som vi visar, en rätt speciell period i svensk invandringspolitik.

Boris

Men som av en händelse, vi killar och tjejer, vi slutar vår forskning sommaren 2015. Och vi söker bara på ord med stammen invand. Alltså det luktar väl lite beställt och politiserat det här?

Martin

Ja, vi kan säkert hitta ett antal olika... Förklaringar. Jag tycker att det som fångade mig lite grann med den här artikeln är den här idén om gestaltningar. Att vi har det här fenomenet. Jesper Strömberg har uppenbarligen någon typ av objektiv information om det här för han vet vad som är de korrekta proportionerna av fokus på flyktinginvandring respektive andra sorters invandring till exempel.

Men det finns olika gestaltningar. Och man kan gestalta någonting hur som helst. Och det är bara rent subjektivt. Man väljer allt. att gestalta någonting. Det är i alla fall ett sätt som jag kan tolka den här artikeln på. Det finns positiva gestaltningar och det finns negativa gestaltningar. Ett exempel på en negativ gestaltning av invandring är att säga att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen.

Exempel på en positiv gestaltning är att invandring bidrar till kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Jag tycker det är väldigt spännande att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen. Många av oss skulle betrakta det som ett väldigt trivialt faktum, sunt förnuft. Man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut att det är så, utan snarare behöver man vara extremt hjärntvättad för att förneka att det finns en väldigt stark sådan tendens.

Å andra sidan så har vi den här positiva gestaltningen, att invandring bidrar till kompetensförsörjning på arbetsmarknaden, som är en ren lögn. Eftersom de pratar om flyktinginvandring och sånt där, invandring generellt i Sverige, så bidrar invandring till att sänka det genomsnittliga. kompetensnivån på arbetsmarknaden.

För många av dem som kommer har väldigt låg utbildningsnivå och så vidare. Så att invandring bidrar till kompetensförsörjning på arbetsmarknaden, det är sån här politiskt korrekt... Jag menar, du kan tolka den meningen på något sätt så att det är sant. Jag menar, man får mer arbetskraft i viss utsträckning. Men det är framförallt en sorts inkompetensförsörjning och en försörjning av de inkompetenta.

Alltså de svenska skattebetalarna måste ägna sig åt. Det är inte ensamt att de här gestaltningarna är, men Jesper Strömberg betraktar dem som fritt flytande berättelser bara, gestaltningar som man kan gestalta lite som man vill. Men det är ganska stor skillnad på de här gestaltningarna.

Boris

Problemet är att, det grundläggande problemet tycker jag att det har blivit så jävla tramsigt med journalistik, att den gamla murvel-typen har försvunnit. Ehh... Det behöver inte vara så för i dagspress och i radio och tv ska det inte vara så jävla mycket gestaltning eller vinkling och sådana saker. Man ska rapportera rent rakt och på de siffror som gäller.

Och om man liksom tar bostadsbristen i en kommun i Sverige, sin land, då behöver man bara rapportera siffrorna rätt upp och ner. Så journalister behöver inte anlägga några synpunkter eller extrapolera vad som kommer att hända i framtiden. Samma sak i arbetsmarknad, arbetslöshet, brottslighet. Skolan, alltså vi behöver inget som tolkar verkligheten åt oss.

Journalistens uppdrag är att berätta rakt upp och ner och stänga av sina egna sympatier faktiskt. Det är en nyhetsrapportering. Och så fort folk börjar smyga in det här ordet om att gestalta, vinkla och så vidare, då vet man att då ska man läsa allting fyra gånger och sen jämföra med sin egen erfarenhet och kunskap.