Martin

Ontario ger myndigheter rätt att ta barn från föräldrar som inte accepterar barnens valda könsidentitet eller uttryck, vilket anses vara likställt med barnmisshandel. Ganska spektakulär ny lagstiftning i Kanada faktiskt. Jag häpnade lite grann när jag såg det här. Det finns en lagstiftning som handlar om vad föräldrar får och inte får göra med sina barn.

Tidigare har det varit direkt påbjudet. att föräldrar ska vägleda sina barns utbildning och även deras religiösa uppfostran. Men, nu har man ändrat lagen till motsatsen. Man säger att föräldrarna ska vägleda barn och unga människors utbildning och uppfostran i enlighet med barnets eller den unga personens trosuppfattning, identitet och kärlek.

Kulturell tillhörighet. Det är inte föräldrarnas jobb att inimpa en kulturell tillhörighet i barnen. Utan föräldrarna ska hjälpa barnen att utveckla den identitet som barnen redan har. Och om de har en annan identitet än föräldrarna så måste föräldrarna respektera och enbart faciliera den istället.

Det kan låta väldigt absurdt det här, men det är det. Det jag tänker och det som andra har påpekat det är ju att det här är ett fasansfullt redskap givet att det finns så många andra krafter i samhället som gör sitt bästa för att komma åt och påverka barn och indoktrinera dem mot sina föräldrars viljor och vända dem mot sina föräldrars värderingar.

Kanada är ju om möjligt värre land än Sverige när det kommer till politiskt korrekta indoktrinering. Där, precis som här, precis som i Kalifornien och alla andra ultraprogressiva ställen, så pågår i skolorna ett intensivt värdegrundsarbete, alltså propaganda och hjärntvättverksamhet riktad mot barn. En annan sak som är ny, som nämns i rubriken, är att dessutom gäller nu de här reglerna även barns sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Anta till exempel att barn går i skolan och blir exponerade för en sån här ultra-progressiv, kulturradikal genusperson. Som övertygar barnet om att man ska fundera lite grann på sin könsdelörehet. Du är säker på att du är en pojke, du kanske är en flicka.

Ska du inte testa att vara flicka ett tag? Barnet, det är en kärlek. kanske gillar sin lärare och tycker det är intressant och går hem till sina föräldrar och säger Jag är inte en pojke längre, nu är jag en flicka. Kalla mig inte Kalle, kalla mig Anna istället. Då får alltså inte föräldrarna säga, du är ju Kalle, du är ju en pojke, du är ju inte en flicka.

Det får inte föräldrarna säga, eventuellt. Det är ju inte enlighet med barnets egen identitet. som barnet själv har valt då. Då kan man tänka sig att barnet kommer tillbaka till skolan och säger till läraren du förresten, jag är nog kall ändå för mina föräldrar sa att jag är en pojke och sådär och de har nog rätt i det.

Då kan alltså läraren ringa till myndigheterna och se till att föräldrarna förlorar vårdnaden om det här barnet för att de har agerat i strid med barnets egen könsidentitet. Nu kanske någon tycker att det här låter överdrivet och konspiratoriskt och som politisk paranoja från min sida.

Men jag har åtminstone lite svårt att se hur sådana här scenarier skulle kunna utspela sig. Och jag tror att det kommer hända. Jag tror att den här typen av sak kommer dyka upp. Alltså riktiga mardrömslika situationer där familjer splittras, föräldrar skiljs till sina barn. Det händer redan av alla möjliga... sjuka själ och lösa boliner. Men jag tror att det även kommer att vara såna saker för att föräldrar motsätter sig den vänsterradikala indoktrinering som barnen utsätts för i skolan.

Boris

Ja, det är ingen fråga om konspirationstänk eller konspirationsteorier. Om man tänker sig samma utveckling i Sverige, alltså samma lagstiftning i Sverige idag. Så det är ju så att till exempel i Stockholm innanför tullarna så är det ju, alltså det är ju en trend helt enkelt bland ungdomar att definiera sig som hur många sexuella poler och identiteter som helst.

Så det är inte liksom fint längre. Det är faktiskt inte det här att vara. heterosexuell och en han eller hon. Det anses lite trögt och efterblivet i väldigt breda undgångsskikt. Och vi har fortfarande en växande grupp unga människor som vill byta kön. Och det är fullt med att tänka sig att, och givetvis kommer många av dem i konflikt med sina föräldrar som vet bättre därför att de har varit med om flera saker i bästa fall.

En lagstiftning som ger staten möjlighet att ingripa och till exempel ta hand om barnet, det är inte alls främmande för Sverige. Vi har ju den så kallade vänstern som feministernas rop sedan 15 år tillbaka på att starkare lagstiftning som gör att du kan ingripa i ett förhållande.

Och att kvinnan ska kunna ställa krav på mannen och lageslånga arm ska ingripa. Maria Svelan är en stark förespråkare till exempel för detta, den här dåliga författarina. Att självklart ska staten ha rätt att ingripa i ett förhållande. Att är du kvinna och du tycker att du har en slö karlslok till man, då är inte det korrekta steget att lämna den slöa karlsloken utan att be staten ingripa med icke-definierade medel.

Alltså det här är sinnessjukt. Men på ett grundläggande mänskligt plan, alltså glöm den moderna staten och dess vedervärda grepp över oss, på ett grundläggande mänskligt plan så är det här en lagstiftning som står tvärs emot allt naturligt och mänskligt. Nu får man inte säga att saker är naturliga om mänskliga längre, men så är det. Alltså varje barns och ung människas utveckling är ju beroende av samspel med föräldern.

Även långvarig tjurikamp, bråk, gräl och sådana saker. Ingen ung människa utvecklas utan både samhällighet, konflikt och konfrontation med de vuxna och sina föräldrar. Det är liksom en grundläggande del av den mänskliga existensen. Detta man nu berädd lagstiftningsvägen i Ontario att skjuta ett grundskott mot och säga att uppstörja konflikter och barnet upplever som om föräldrarna motsätter sig detta. Då kan vi sno unga. Alltså det är ett övergrepp utan dess lika.

Martin

Om någon tror att vi bara sitter här, spekulerar och eldar upp oss över ingenting. Kontemplera gärna den situation som utspelade sig. i Kanada i april. Nämns också i förbefartning i slutet av den här artikeln från Heat Street. Då var det en kristen familj som hade fosterbarn som blev ifråntagna två fosterbarn två flickor de var tre respektive fyra år gamla familjen ansågs olämplig att ha vårdnaden om de här barnen.

Varför det? Jo. Därför att en socialarbetare hade beordrat familjen att ni måste säga på fullt allvar till era flickor att påskharen existerar. Påskharen är en viktig del av kanadensisk kultur och därför måste man säga till barn att påskharen är på riktigt. Den här familjen sa att vi kan inte göra det för att vi har en princip att vi inte ljuger för våra barn.

Vi kan absolut inte tänka oss att medvetet säga en lögn till barnen. Det här ledde alltså till att sociala myndigheterna tog ifrån de vårdnaden över de här två fosterbarnen och två små flickorna. Så man hade hittat ett hem efter en kaotisk bakgrund, kommit till rätta, en bra kristen familj med principer.

Man kan tycka att det är en vild och galen princip att man inte vill ljuga för barn. Jag kan själv tycka att det kan vara en rimlig byggstil i en familj, att man inte ljuger för varandra. Men om man inte går med på att ljuga för sina barn om påskkaren, så kan man alltså bli av med vårdnaden om barnen. Så att, om det finns någon som tror att det är helt orealistiskt att man till exempel skulle ta ifrån föräldrarna vårdnaden om barn för att de motsätter sig politiskt korrekt indoktrinering i skolorna tänk på att de gör redan det här för att tvinga föräldrar att ljuga om påskkaren.

Boris

Mm, med mera att påskkaren inte finns.

Martin

Nu är inte Radio Bubblet sammanhang där vi ska rubba dina cirklar, Boris. Det är upprörd och skräckslagen. Vi har definitivt ingen sådan policy här vad det gäller postkaren. Postkaren existerar, det är bara väldigt läskigt. Det är därför vi inte pratar om den.