Transkribering
Bild från folksamling vid Sergels torg används av turkiska medier för att mobilisera väljare
Martin
Bild från folksamling vid Särgels torg används av turkiska medier för att mobilisera väljare till folkomröstningen om ny konstitution. I dag så är det folkomröstning i Turkiet. Jag tror att det är idag i alla fall. Idag eller imorgon? Nej, men det är idag. På söndag såklart. Så har Turkiet en folkomröstning. Vi har ju pratat om den ganska många inslag tidigare.
Men bara för att kort sammanfatta så handlar det om att Recep Erdogan, Turkiets president, vill skriva om Turkiets konstitution. Det är en av de processen som han har halt på med gradvis underloppet av ganska många år. Man kan säga att han har omvandlat sitt ämbete, presidentämbetet, från att vara en huvudsakligen symbolisk och ceremoniell position, som det är i många länder med presidenten, som kungen i Sverige eller Tysklands presidenten och sånt där, till att bli mer och mer av en maktposition.
Och nu vill Erdogan, kan man säga, formalisera den här förändringen av presidentmakten. Ett tydligt exempel på vilken stor förändring det är är att han vill avskaffa premiärministerämbetet. Det är en av många förändringar som ingår i den här nya konstitutionen. Idag går turkarna till valurnorna, inte bara i Turkiet utan även i övriga Europa.
Utlandsröstningen är en stor sak och vi har ju pratat tidigare om hur Turkiet har velat skicka Topp-politiker. Är det någon som vill skicka sina ministrar till Tyskland, Österrike, Nederländerna för att hålla stora massmöten med turkarna? Framförallt i Holland så ansågs det ju olempligt eftersom också holländarna själva hade ett val samtidigt. Det fanns ett parti som ställde upp i holländska valet som var ett turknationalistiskt parti.
Då kanske inte någon tyckte det var så jättebra att Erdogan skulle skicka ministrar och hålla massmöten. De kom in också i det nederländska parlamentet. Men Erdogan och hans hejdurkar försöker göra en ännu större sak av det här än vad det faktiskt är. Till exempel, det den här artikeln handlar om, så har man tydligen använt en bild från Sägerstorg i Stockholm.
Här har vi en bild som är tagen från Stockholm. under den så kallade Kärleksmanifestationen som ägde rum efter terrorattacken på Drottninggatan. Man har tagit den bilden för att illustrera en artikel som handlar om turkisk utlandsröstning. Man får alltså se ut som att den här folkmassan på Sägerstorg är utlandsturkar i Sverige som står i kö till vallokalen.
Jag vet inte om man säger det rakt ut. Jag har inte riktigt förstått det. Jag kan tyvärr inte tillräckligt bra turkiska för att själv göra en översättning. Men rubriken är anmärkningsvärda röstsiffror utomlands i folkomröstningen. Och sen har man den här bilden. Så att det är en ganska intressant folkomröstningskampanj tycker jag som verkar bedrivas nästan lika mycket i andra länder som hemma i Turkiet.
Boris
Och det visar ju att Erdogan inte behöver utlandsturkarnas röster. för att krama hem där hemma. Han har sån styrsel på landet tyvärr så att han kommer ju få igenom sina förändringar ändå. Utan mobiliseringen av väljare i utlandet det är helt enkelt ett alltså det är uppbygg av femtekoloner han har ju varit väldigt tydlig med med att, med vad han vill och att hans rike ska utbreda sig.
Det är femtekoloner han bygger upp Den här mobiliseringen är för att få dem på fötter och också för att skrämma slag på oss oppositionella turkar i utlandet.
Martin
Turkiet och kanske andra länder också bedriver regelrätt politik på gatorna ganska öppet i andra länder. Men det verkar vara allmänt vedertaget att den ryska staten sponsrar och på olika sätt stödjer nationalistiska partier runt om i Europa. I viss utsträckning ligger det här i öppen dag.
Det är ingen hemlighet att Le Pen och andra nationalister i Frankrike har tagit ganska stora lån. från ryska banker som står i skivorna. Det finns mycket anklagelser i Tyskland. I Sverige finns det inte nåt att belägga, men det finns den här tanken. om att Ryssland, men ändå i smyg, finansierar nationalistiska rörelser. Men i det här fallet så är det inte ens någon hemlighet.
Det är bara att vi skickar våra ministrar till ert land för att argumentera för vår turk-nationalistiska linje. AKP, och sen råkar AKP ha ett systerparti som ställer upp i valet som äger rum en vecka senare. Finns det några historiska paralleller?
Boris
Ja, det som direkt faller än i tankarna är alltså nazitysklands användande av tyska minoriteter i andra länder. Vi har ju nazitysklands användande av suddetyskarna i Tjeckoslovaken och den tyska minoriteten i Tyskland.
Martin
Jag tänker ju framförallt på Sovjetunionen som hade naturligtvis egna partier överallt i Sverige. Då hade vi Sveriges kommunistiska parti, hette de från början och numera så heter de Sveriges kommunistiska parti. Vänsterpartiet. Där hade man sina egna proxy-partier som å ena sidan var nationella partier men som också var en del av Comintern och en del av samma rörelse. Och det var ju inte helt okontroversiellt på den tiden. Men det var också en typ av öppet politiskt arbete i andra länder.
Boris
Ja, alltså den typen av exempel har vi ju. har vi ju många av. Men jag tror att det turkiska och det nazistiska exemplet är kvalitativt annorlunda.
Martin
Det finns ju mitt i annat en etnisk dimension som inte fanns i det sovjetiska exemplet. Det är bara vem som helst kan bli kommunist. Jag vet inte om jag faktiskt skulle tänka att vem som helst kan bli kommunist. Men tydligen är det så som man brukar tänka på saken. Men vem som helst kan inte bli turk. Och det verkar i alla fall långsökt att folk skulle bli turknationalister i hög utsträckning om de inte också är turkar. Till att börja med och i ganska hög utsträckning så gäller det även t.ex. tyskexpansionismet, det är framförallt tyskar och tysktalande som är intresserade.
Boris
Alla stormakter har lagt sig i europeisk politik. USA och CIA har ju, vi pratade ju för några månader sedan om avslöjningarna om CIAs standard världslinje, alltså uppbyggd av ett kontaktnät och ett kontrollsystem för USA. västeuropeiska journalister. Så att alla lägger sig i till exempel europeiska stater och inrikespolitik och skaffar sig stöd i punkter i media, politik, intresseorganisationer och partier. Det har ju både ryssarna och amerikanerna gjort och fonderat olika partier. Amerikanerna har möjligtvis gjort det lite snyggare.
Martin
Så om Vänsterpartiet och dess föregående inkarnationer var en sorts proxy-partier för ryssarna, och säkert i högre utsträckning styrda av KGB och så vidare, kan man möjligen säga att alla de andra partierna var proxy-partier för CIA?
Boris
I Sverige, nej, men däremot så fanns det ju personer som hade nära och täta band med amerikanska intressen i alla partier, även till exempel i socialdemokratin. Men SKP-VPKs ställning som spjutspets för sovjetiska intressen, den är exceptionell och tydlig och öppen.
Men jag tror det är viktigt att påpeka igen just den etniska dimensionen. 19-talets historia visar att diktaturer och Turkiet är på väg att bli en öppen diktatur. som har stora nationella minoriteter i utlandet kommer inte att tveka och utnyttja dem för sina egna intressen.
Och vi har stora turkiska populationer i Sverige, i Tyskland framförallt. Och det är ingen tvekan om att Erdogan tänker nyttja dem helt enkelt. Därför behöver man följa Turkiets utvecklingspolitik, alltså vad är de ute efter? Vilka allianser slutar han? Det kommer att ha en påverkan på.
Martin
Svensk inrikespolitik. i Syddetyskland och så vidare. Så handlar det om etniska minoriteter, de så kallade förgrupper, som har funnits där av hävd.
De har bott där i hundratals år och som är djupt rotade där och egentligen aldrig har bott någonstans. Det har alltid varit ett tyskt område i många av de här områdena. Och det är ju någonting som är mer nytt och unikt och som såvitt jag vet inte har så många motsvarigheter i historien. Att man bara på kort tid på en eller två generationer har flyttat, jag vet inte hur många, men det är i alla fall miljontals turkar, får man ändå anta, som har flyttat ut i olika europeiska länder. Och det är en ganska ny, spännande situation, som jag vet inte hur mycket historisk vägledning vi har där.
Boris
Vi har historisk vägledning i det, det är egentligen det jag... Jag försöker trassla mig under hela det här samtalet. Att i en situation som vi finns i Sverige, där man talar om ett mångkulturellt samhälle och att respekt för allas uppfattningar, att alla är lika mycket värda och...
Att det är en slags nollpunkt som finns hela tiden, att alla som kommer hit och alla som är här har samma ursprungs- och hemorträtt. Där har du skapat den situation som du hade i Syddet, Tyskland faktiskt. Det spelar ingen roll om jag kom hit igår eller om jag kom hit för 100 år sedan eller som i mitt fall för 600 år sedan. Så att den här eldugnans utnyttjande av de stora turkiska enklaverna underlättas av det här att olika europeiska regeringar, till exempel den svenska oavsett vem som har regeringsmakten, river ner metodiskt det nationella medvetandet och den nationella kulturen.
Martin
Ja, en fascinerande och otäck tanke. Snart kanske svenskarna får lära sig det turkiska ordet för anslås.