Martin

En ny undersökning i Storbritannien visar att hemmafruar är den yrkesgrupp som är mest nöjda med sina liv. Överlägset mest lyckofrämjande yrket är att vara hemmafru. Den nyheten fick, såvitt jag minns, inte så mycket uppmärksamhet i svenska medier.

Boris

Jag kan inte minnas att jag har sett den överhuvudtaget. Skulle den dykt upp någonstans så skulle den antagligen försätts med en gräs som byggdes upp. sa att den här undersökningen bevisade brittisk efterblivenhet. Men det här är ju ett tema som vi har kommit tillbaka till under året som man någon gång egentligen skulle renodla, alltså försvaret av inte bara av kärnfamiljen utan av arbetsfördelning i hemmet och det här vi ofta har påtalat genom vår fleråriga historia, alltså att folk hade det rent materiellt sett bättre för, klarade sig på en lön och gällde. Innan det blir nödvändigt för människor att slita ut sig helt enkelt. Genom att ha två jobb för att klara en normal materiell standard.

Martin

Därför att staten tar allting och ger inte speciellt mycket tillbaka. Vi har en intressant reflektion om att förr i tiden så kunde en fattig familj, en arbetarklassfamilj, till exempel ha en hushållerska. Kunde ha kanske en hemmafru och en husa eller någon annan som jobbade i hemmet.

Man klarade det på en vanlig, ganska låg lön. Samhället var mycket mer anpassat till den typen av familjestrukturer och arbetsdelning. Det är en enorm skillnad idag. Där man har människor som är, du har två höginkomsttagare i en familj och ändå så upplever man att det är omöjligt. Men först och främst upplever man att det är onödigt att ha ett fungerande hem som man verkligen investerar i.

Boris

Ja, och att det är skamligt också att... Det nämns också i den här brittiska undersökningen där man intervjuar kvinnor som stannar hemma och hemma förröra. De berättar om att de utsätts för en press från staten. Och säkert också omgivningen om att ta ett jobb helt enkelt. Du ska inte vara hemma. Man skambelägger något sanslöst helt enkelt.

Det är en slags latmask att göra. Och tittar man på... Idag så äter ju människor sämre och sämre. Det är därför att vi har förlorat hela den svenska husmanskost-traditionen för att den tar en viss tid att laga. Och det kräver att du liksom jobbar med färska råvaror, gård i torget eller saluhallen och så vidare.

Och det är så absurt när samtidigt kommer statorn med kostråd till oss samtidigt som man slagit undan de materiella grunderna för att folk ska äta bra. Och just det här med att folk inte investerar i sina hem. Folk bryr sig liksom inte längre om. Att köpa saker som ska vara, vare sig kläder eller möbler och så vidare. Alltså den idiotiska konsumtionen.

Och om du har ett hushåll där åtminstone en av personerna kan vara hemma så får man ett annat syn på tid, varaktighet och vad som är värt att bevara. Och det där vill ju inte staten tillåta.

Martin

Det finns många aspekter av det här och det är verkligen en oerhört central del. Fundamental fråga, inte minst för oss som vill se mer frihet och sundare utveckling utan att staten dominerar allting. En sån sak är ju barnfostring och skolning av barn. där hemskolning förutsätter att man har någon som arbetar heltid i hemmet och ägnar sig just åt barnen och att vara med barnen och lära barnen saker.

Det är någonting i sig som man ser väldigt negativt på nu för tiden. Man försöker aktivt motarbeta det. Det är förbjudet i Sverige och i några andra länder också. Även i länder där det är tillåtet så ser man snett på det och försöker motarbeta det. Ur det moderna paradigmens perspektiv så är det en av fördelarna med att bli av med heltidshemarbetare, att man också blir av med hemskolningen.

Men från vårt perspektiv så är det en katastrof. Vi som vill ha frihet, För oss är familjen mycket viktigare. Alla strukturer som går bort från staten är mycket viktigare. Det är de som staten har ersatt och det är de som måste växa igen för att staten ska kunna ersättas.

Boris

Ja, visst. Det här är ju landet jag bor i, inte det landet du bor i. Det är så pass genomsocialiserat. Ja, sant. Människor intallas att ingenting tillhör dem egentligen. De ska alltid vara förändringsberedda. Och det yttersta beviset för att ingenting tillhör dem, tillhör oss, det är barnen helt enkelt. Att föräldrar förutsätts inte kunna fostra sina barn eller undervisa dem.

Det må låta överdrivet, men på ett lugnt och metodiskt och stilla sätt har man faktiskt tagit barnen från föräldrarna. Och det är egentligen det. En allmänt vedertagen så kallad sanning i det här landet att staten tar hand om dina barn bättre än vad du själv gör. Och vill du ta hand om dina barn då tillhör antagligen någon skumsäkt. Och då bör barnen ta sig ifrån dig i vilket fall som helst, på riktigt.

Martin

De första små stegen vi måste ta i alla fall för att på allvar börja bygga en annan sorts samhälle. Göra staten överflödig. Detta stegen måste börja med den enskilda individen naturligtvis. och med familjen, den enskilda familjen. Och alla de strukturer som finns runt omkring, i grannskap, i kyrkor, i olika typer av gemenskaper, familjer emellan.

Men jag skulle vilja önska mig ett ännu mindre steg till att börja med. Jag utfärdade det som en liten nyårsönskning inför nästa år. Jag skulle vilja ha ett ord på svenska som beskriver den här rollen, när jag blev. Det är en otroligt viktig och värdefull och respektvärd roll. På svenska säger vi hemmafru ibland.

Men det är inte en särskilt bra ord. På engelska säger man homemaker. Vilket jag tycker är ett jättebra ord. Men vad säger man på svenska? Hemmafru låter inte så jättebra tycker jag. Och inte heller till exempel hemarbetare. Har du någon idé Boris? Eller ska vi lämna det uppe som ett önskemål att det etableras nästa år?

Boris

Ja, jag tror man får gå tillbaka till svenska, till att man hittar en bättre beteckning helt enkelt. Hemmafru har ju med tiden fått en förklenande klang och då är det intressant att studera hur beteckningarna har utvecklats. Att det finns gamla historiska benämningar på kvinnan som är hemma och bakar över hem, hus och vistbord. Så inte förklänade utan visar att det är ett yrke faktiskt och en väldigt viktig roll.

Martin

En gång i tiden, för inte så länge sedan, så var väl det ordet fru?

Boris

Ja, precis. Innan fru också fick ett dålig klang.

Martin

Idag skulle vi behöva någonting som är mer distinkt och någonting som ger en association till arbete. Som visar att det är en viktig, värdefull roll och som inte helst har den här förklenande historiken.

Boris

Jag kommer att tänka på den benämning som numera lever kvar i hotellbranschen. Där har du ju benämningen husfru. Det är en chefsperson som vakar över en stor del av personalen. Husfördjur är en väldigt viktig funktion. Jag har en känsla, någonstans i bakhuvudtaget, att det är den gamla benämningen på den som hade ansvar för husfördjur.

så att säga hus här då och visst husboden och allting. Och det kunde både vara den som man var gift med eller någon som hade den rollen. Men jag tror, låt oss leta historien, vore fint att hitta ett gammalt 1700-talsuttryck eller någonting sånt som talar om vad det rör sig om. Och sedan ytterfranre, själva klangen i ordet ger det positiva i rollen.

Martin

Husfru är bra faktiskt. Husfru är bra, det är det bästa hittills. Men jag tror och hoppas att vi hittar någonting bättre. Och sen så etablerar vi det i diskussioner under 2017 så att det är ett levande begrepp som inte bara är någonting som är bespottat och förklenat av de som vill bryta ner de organiska strukturerna i samhället.