Martin

William S. Lindh. Lokalism är nödvändig motkraft till globalistiska systemet och dess inbyggda svagheter. Lokal milis och självförsörjning skapar trygghet när världsomfattande nätverk riskerar kollapsen. Det här är en artikel från The American Conservative, från en skribent som jag tyvärr inte känner till tidigare. Det låter som att han är svenskättad.

William S. Lind. Det är i alla fall en bra artikel som påpekar någonting som inte kan upprepas många gånger. Nämligen att de stora övergripande problemen här i världen har att göra med, man kan ju inte räkna med globalism. mer generellt kunna kalla det för centralisering. Centralisering är problemet, lösningen är decentralisering.

Eller som de säger i den här artikeln, globalism respektive lokalism. Fair enough. Jag gillar de orden. Det finns just den här artikeln, det finns väldigt många viktiga poäng att göra om det här. Den här artikeln fokuserar på några specifika aspekter, till exempel energiförsörjning. Oljebaserad energiproduktion är till sin natur centraliserad.

Det mesta av världens olja kommer från några specifika regioner, även om USA producerar mer olja än i övrigt. Det finns olja från Norge och så vidare. Så det kommer väldigt mycket av oljan från Mellanöstern. Det nämns också andra problem som har att göra med till exempel elnät. Där finns det naturligtvis sätt att producera elektricitet.

elektricitet och andra former av energi som inte är beroende av centraliserade nätverk. Enkelt exempel kan vara att man sätter upp solpaneler och har själv. Då kan man producera sin egen el eller ha ett vattenkraftverk. Det är också frågan om säkerhet. Vi ser en fortsatt gigantisk kapprustning av militärresurser på global nivå.

Men det här gör oss bara mer osäkra. Det bara ökar. riskerna och minska säkerheten i världen. Det enda som kan återställa säkerhet och faktiskt göra världen tryggare är arbete på lokal nivå, som är decentraliserat som möjligt, där människor tar de här sakerna i sina egna händer, som är lomma och har grannsamverkan, men också för all del som det påpekas i den här artikeln, beväpnar sig. Folk i allmälet är beväpnade som minskar behovet av centraliserad vapenmakt, oavsett om det är i formen av poliser eller nationella.

Boris

Jag hoppas att det här blir en väldigt tydlig ideologisk strömning. Den här typen av texter är väldigt befriande. Man slipper det här tjafset om de stora politiska allomfattande lösningar för länder eller regioner eller till och med federationer mellan olika stater. Det här är ett sätt att hantera verkligheten bortanför politiken.

Att man går direkt på verkligheten. Okej, i vår samfällighet, i vår by eller stad, vilka praktiska problem står vi inför? Alltså elförsörjning, rent vatten, sjukvård, säkerhet mot invånartjuvar och så vidare. Hur löser vi dem bäst? Man blandar inte in ideologi, visioner om hur världen ska förändras och så vidare. Utan man utgår från sig själv och vad de andra som avhåller sig av. beborsamma område, vad måste vi lösa? Om alla gjorde det här skulle världen bli oändligt mycket bättre.

Martin

Det finns flera väldigt upplyftande och inspirerande aspekter av det här. En är att en lokalistisk strategi är en strategi som gynnar dig direkt. Här och nu, redan idag, så drar du nytta av den strategin. Och på längre sikt så hjälper du till att decentralisera hela samhället genom att inspirera andra människor på sikt så kan du hjälpa andra att bli fria om du kan göra dig själv fri och så vidare.

Men till skillnad från alla politiska strategier och alla storskaliga centralistiska strategier så är det någonting som gynnar dig här och nu. Du har ett direkt personligt incitament att göra de här sakerna samtidigt som de också är samhällsnyttiga. Jämfört med det så är alla politiska strategier ett vågspel. Där man eventuellt, kanske, kanske, kanske, någon gång i ett avlägset Nangeala kan få en förändring som i sådana fall ska applicera på alla människor samtidigt.

Men innan det händer, och sannolikheten är ju låg som vi vet historiskt sett att man kommer någon vart med politiska metoder, särskilt om man vill ha mer frihet snarare än mer kontroll. Så det som händer är själva verket ingenting. Enda konsekvensen är att folk slösar sin energi på En massa politiska projekt och politiska processer.

När de istället skulle kunna bygga sina egna liv, bygga sin egen frihet. Och som jag ser det, som vi ofta pratar om... Det är också det enda sättet att med trovärdighet kunna förespråka frihet. Att faktiskt ha frihet själv, att faktiskt ha skapat frihet för sig själv. För att om jag bara sitter och tjatar om vad andra borde göra. Att andra borde sänka skatten, andra borde starta mer företag, andra borde...

Alla de här sakerna. Då har inte jag så mycket trovärdighet jämfört med om jag dessentraliserar saker själv. Om jag bygger upp starka strukturer omkring mig i mitt liv, samarbetar med andra för att skapa de saker vi behöver på ett sätt där vi inte är beroende av staten för att få saker. Det är en så mycket mer naturlig, sund och berikande strategi.

Det spelar ingen roll om den misslyckas. Det spelar ingen roll om den inte har någon större effekt på samhället i stort. Därför att den kommer ändå ha gynnan. att dig och dina vänner och din familj och dina grannar och alla andra bäten över som applicerat lokalistiska strategier.

Boris

Och du har inte släppt bort din energi på ett utopiskt projekt som aldrig kommer att förverkligas. Du har gjort nytta av det under din livstid istället.

Martin

Det finns en annan sak som jag tycker är intressant. Det är det praktiska personliga perspektivet, men det finns även på teoretisk nivå. Någonting som jag tycker är väldigt intressant och faktiskt banbrytande med det här jämfört med det konventionella sättet att tänka. Och det är att just den här centralistiska, decentralistiska eller globalistiska, lokalistiska distinktionen visar på att den intellektuella analysen som ofta kommer som ett bihang till politiska idéer, även libertarianska idéer, är en del av det här.

irrelevant för att inte säga genomrutten, för att komma till den här slutsatsen, så behöver du till exempel inte ha några moralfilosofiska resonemang. Du behöver inte ens fundera på vad som är moraliskt rätt och moraliskt fel, du behöver inte fundera på politiska principer, du behöver inte ens föra ekonomiska resonemang. Du behöver inte förstå den österrikiska ekonomiska skolan.

för att komma fram till det här. För det som till exempel den österrike-ekonomiska skolan uttrycker är en, om man så vill, ännu mer grundläggande insikt som är att centralisering fungerar helt enkelt inte. Det finns en massa fundamentala skäl till att saker och ting får integritet och koherens fungerar om man bygger dem nerifrån upp.

Men om man försöker designa uppifrån ner system som inte får växa fram organiskt så fungerar de inte. Och inom ekonomin så observerar vi det här genom att statlig centralstyrning fungerar mycket sämre än organiska marknadsprocesser. Men det gäller i alla upptänkliga sammanhang.

Det finns några få exempel på saker där man tydligt kan se att centralstyrning är nödvändigt. Men det är nästan alltid på en väldigt lokal nivå. Man vill ha stark centralstyrning på ett litet företag, en avdelning eller en liten grupp människor som ska göra saker tillsammans. Men centralstyrning skalar inte.

Det har att göra med många olika saker, bland annat hur människojärnan är beskaffad och hur information fungerar och hur information lagras i människojärnan. Så man kan säga att det är i hög utsträckning ett biologiskt sätt att göra saker. snarare än ett moraliskt faktum. Och för mig är det en väldigt viktig insikt, därför att det gör att frihetsidén grundas i någonting som är mycket mer substantiellt och mycket lättare att påvisa och förstå än en abstrakt moralisk teori eller till exempel Hans Hermann Hoppes argumentationsetik eller andra utomordentliga intellektuella konstruktioner.

Boris

Ja, för mig så är det väldigt bra att säga att man kan glömma ideologi och politiska ståndpunkter. Man träffas och diskuterar hur fixar vi energiförsörjningen eller det rena vattnet. Och för mig är det liksom marxismens förverkligande. Vad väldigt många andra marxister säger. Därför att problemet som gamle Karl pekar på är ju att under kapitalismen så alieneras individen.

Först blir man av med frukten av sitt arbete, sen blir man av med kontrollen över sitt arbete. Och varje skede i utvecklingen innebär att du tappar mer och mer och mer kontroll över dig själv. Och till slut över din själ, dina själsförmögenheter, kunskaper och allting. Och det enda sättet att reversera den processen är att gå tillbaka till början, till det lokala och skaffa sig kontroll över sitt eget liv.

Martin

Det är definitivt så att den ursprungliga kommunistiska idén och socialistiska idén För det ursprungliga kommunistiska kärnidén– –är helt och hållet en decentraliseringsidé. Själva ordet kommunism kommer från kommunen. Kommunalitet och kommunen. Tanken på en livsgemenskap– –som även omfattar ekonomiska och alla möjliga aspekter av livet.

Den kommunistiska kommunen är på många sätt en återspegling– –av en äldre, mer kärnig kommun. mer naturlig och mer historiskt hävdvunnen sätt att organisera mänskliga samhällen. Nu har vi levt på olika sätt under så kallade civiliserade omständigheter i 2 000, 3 000 år, 4 000 år och sånt där. Men innan dess så levde människor i 100 000 år eller 200 000 år under andra specifika omständigheter som var väldigt stabila och inte förändrades så mycket under den här tiden.

Som jag uppfattar det i alla fall så är kommunismen ett försök att att att approximera den typen av en mer autentisk och naturlig och organisk existens. Sen har naturligtvis kommunism och socialism blivit kapade av centraliseringsivrar som inte förstår att varje närma man vill bygga så måste man växa det organiskt underifrån. Så de vill istället toppstyra decentraliseringen av samhället.

Boris

Ja, själva tankegången är absolut helt enkelt. Sjukdomen ska botas med mer av samma sjukdom på något sätt.

Martin

Det är ungefär som folk som startar libertarianska politiska partier. Det är uppenbarligen väldigt svårt för människor att förstå den här idén trots att den är så enkel. Men något som intresserar mig mycket är att gå bort från det politiska, framför allt att gå bort från de moraliska aspekterna. Det finns många andra författningar, men i och med det så kommer man ingen vart med den här typen av moraliska argument.

Det är bland annat för att de är subjektiva och bitna. Det är inte konstruktivt att hålla på med de moraliska påbildningarna. Till exempel prata om människors ofryttliga rättigheter, naturliga rättigheter eller mänskliga rättigheter. Eller till exempel icke-aggressionsprincipen som libertarianer pratar om.

Det där är bara intellektuellt nys. Titta istället på hur världen fungerar. Titta på vad som helst. Till exempel, jag har ju en bakgrund som programmerare, som dataprogrammerare. Och det finns vissa saker som alla programmerare som varit några år i svängen vet, som har att göra med centralisering och decentralisering. För att exakt samma principer går igen även i datornas värld.

Så till exempel så vet man som programmerare att det är nästan alltid väldigt dåligt att ha ett enda monolitiskt program som gör allting i en centraliserad process i datorn. Istället är det mycket mer effektivt att ha många olika oberoende program som var och en gör sin egen grej och bara kommunicerar med varandra i den mån det är nödvändigt för att koordinera och byta information.

I datavärlden kallas det här för Unix-filosofin. Unix-filosofin, alltså operativsystemet Unix, bygger på och sedan även Linux. Unix-filosofin är enkelt uttryckt att man... Man ska ha många små program som gör en enda sak så bra som möjligt, istället för att ha gigantiska program som försöker göra massor av saker på en och samma gång.

Vi ser att Unix-filosofin i en så konstig och abstrakt domän som datorprogrammering är en perfekt enkapsulering av samma princip som måste vara vägledande om vi vill förstå samhället i stort och förstå de här så kallade politiska frågorna. Tack till elever och personal vid Unix-filosofi! Men de handlar egentligen om någonting annat och det grundar sig i informationsteoretiska överväganden, biologiska och systemanalytiska.

En jättebra bok som kommer från några år sedan som handlar om det här är Nassim Nikolas Talebs bok. Anti-fragile. Jag vet inte hur man säger det på svenska, men han pratar om system som är anti-bräckliga. Som är decentraliserade och robusta på ett sånt sätt att när det blir kaos, när det blir osäkerhet, när det blir störningar, så stärks de här systemen. istället för att brytas ner. Så det är på helt andra nivåer som man kan angripa de här sakerna på ett mer fruktbart sätt.

Boris

Och då gäller det att få folk att vända sig mot den praktiska verkligheten och inte grubbla på vilket parti ska man bilda, vilket program ska man hantera, vilka åtgärder ska man kräva av staten och så vidare. Utan gripa sig an med det som finns framför en helt enkelt.

Martin

Men det som är så magiskt med det här perspektivet är att det automatiskt leder till en praktisk orientering. Därför att om man tar en centralistisk approach till decentralisering, och det skulle inte vara unikt i världshistorien att göra det, om man ser till exempel på den rejält existerande socialismen så är det i högst streckning det man har låtit på med, eller till exempel ett libertarianskt parti.

Vi behöver mer decentralisering i samhället. Du där, decentraliserar dig. Du där borta, decentraliserar dig. Ert företag där borta, det ska vara mer decentraliserat. Varje gång du säger en sån sak så säger du emot dig själv. Det är en direkt självmotsägelse, eftersom du försöker centralstyra någonting samtidigt som du försöker implementera decentralisering. Den här tanken leder till att vi ska kunna göra det här. Jag skulle säga att den leder med nödvändighet och automatik till ett praktiskt handlande, till och med. Det enda sättet att ha den här tanken utan att motsäga sig själv är att själv skriva till handling och förbättra saker i sitt eget liv.

Boris

Jajamän.