Button-svg Transkribering

Chefslös marxistisk veganrestaurang i Michigan tvingas stänga, för långa köer och väntetider

Martin

Chefslös marxistisk veganrestaurang i Michigan tvingas stänga. Vinsten uteblev, de långa köer och väntetider samt oförutsägbara öppettider fick kundbasen att svika trots stor media-hype. Ja, naturligtvis så firades det och uppmärksammades stort att en marxistisk arbetarstyrd restaurang skulle öppna i Grand Rapids, Michigan.

Barter Town Diner The Garden Diner Café Living Wage Och restaurangen skulle bara få göra precis så mycket vinst att den kunde hålla sig levande.

Inget mer överskott skulle tas ut. Och det skulle arbeta styrt, så att folk skulle bestämma själva om hur de ska jobba och även när de ska jobba. Nähe, ja. Vilket innebär då att man inte i förhand kan veta när restaurangerna är öppet, för det beror på när de restauranghanställda behagar dyka upp i tillräckligt stor mängd för att tillsammans kunna utföra restaurangens verksamhet.

Många människor trodde förstås att det här skulle bli en stor succé, att det skulle bli en dominerande marknadsaktör tack vare sina progressiva organisationsmetoder. Men hör och häpna, det blev inte så bra. Ibland var man tvungen att vänta 40 minuter på att få en enkel macka. Det förutsätter då att stället överhuvudtaget var öppet. För att ibland kunde det öppna och stänga på ganska slumpmässiga tider, beroende på vad personalen kände för.

Och då kan det vara så att man inte får någon macka alls eller att man får vänta en timme. Och ska man ha någon mer komplicerad mat än en smörgås, då vill jag inte ens tänka på hur lång tid det kan ha tagit.

Boris

Nej, men själva, alltså de här människorna kan ju aldrig haft, de som startade det här. kan ju aldrig haft en relation till matlaget för restaurangverksamhet. Det enda sättet att få en restaurang att fungera, det är den totala diktaturen. Alltså, man får utgå ifrån att det finns någon som är bas för hela bygget och som styr liksom servering, tillagning, meny, allting.

Så här ska det vara. Det är inte konstigt alltså att de... De stora restaurangerna, de stora köken, styrs av rent demoniska figurer. Det finns klara, tydliga hierarkier. Vill du in i verksamheten så får du också gå in i den och jobba dig uppåt. Du börjar med att hacka lök och sen kommer du ut på andra sidan tolv och ett halvt år senare. Om du inte är Nicky Hill förstås.

Du har fått kunskap av utomjordningar och då har du blivit första kock, om gud är god. Det enda sättet att få en restaurang att fungera, de här kan ju inte ha haft något som ens påminner om en fungerande hjärna. Bara sätta igång ett sådant här projekt. Ja, polarna, nu ska vi starta en restaurang. Jag är glad att den gick under. Alla till varning och varnagel. Och man ska då också tänka så här att om det nu är så att en restaurang ska fungera på det här sättet kan vi dra några lärdomar av det för samhället och företag i övrigt.

Martin

Det är knappast en unik ekvation just för restaurangbranschen. Kanske det finns ett relativt sätt. Särskilt stort behov av en diktatorisk typ av organisering just i en restaurang. Jag kan tänka mig det med tanke på hur mycket saker som måste hända på samma gång, att det måste vara så bra timing och att det ofta är väldigt hög tryck i ett restaurangkök.

Boris

Ja, det brukar man säga att en restaurang är en militär operation, alltså alla vet vad de ska göra men det kommer allt och gästerna är faktiskt fienden och fienden beter sig alltid på oväntade sätt. Därför måste man alltid ha, även om alla vet vad de ska göra, på en bra restaurang i personalen. så händer allt det oväntade. Och då måste alla utan att tänka göra som den som bestämmer har sagt.

Martin

Men det gäller även i åtminstone alla andra verksamheter som jag själv har sysslat med. Att man måste ha en väldigt stark ledare och en central punkt inom vilken information samlas in och organiseras och implementeras. Om man tar till exempel min yrkesbakgrund som är från inom mjukvaruutveckling.

Där kan man se skillnad på olika typer av organisering, där man faktiskt kan låta folk göra lite vad de vill. Alla bildar sig ungefär i uppfattning om vad projekten handlar om. Börjar man jobba på något hörn, jobbar sig in mot mitten förhoppningsvis, för man sitter med varsin grej. Det funkar inte särskilt bra jämfört med en organisation där det finns en person som äger och håller och utvecklar en ambition.

Det behöver inte nödvändigtvis betyda att man har en diktatorisk styrning, men det innebär att alla vet att det finns ambition, att du kan gå till en viss person för att få den typen av vägledning. Och sen kan alla jobba koordinerat på ett sätt som inte är möjligt utan den sortens ledarskap. Det här är egentligen en ganska grundläggande insikt och de flesta människor som har sysslat med någon typ av kvalificerad professionell verksamhet, även kreativ kollektiv verksamhet, känner till det här.

Men ändå så är det en av de här absolut fundamentala byggstenarna som många människor tycks vara fullständigt omedvetna om. Och varje dag så har vi till exempel svenska politiker som vill agera utifrån en motsatt princip, utifrån ett fullständigt ignorerande. av den här insikten, samt.