Martin

Brett och Kate McKay, alla bör studera klassikerna, möjliggör historisk förståelse, sammanhang och inger ambition, moral och disciplin. Inga invändningar från dig, inte sant Boris? Nej,

Boris

det är en väldigt, väldigt... vad håller jag på att säga... vacker text. Den tar upp... det här gäller ju inte bara... Det gäller ju människor i allmänhet. Texten är hämtad från sajten The Art of Madness. Välvärd att besöka. Men den tar just upp det här med den klassiska... skolningen och bildningen. Man vill inte bara läsa klassikerna. Man vill också besöka till det här.

grekarna och även texter dessförinnan från andra kulturer. För att det är bra litteratur och för att det är en del i din bildning. Utan det är för att det också bär. De texterna är ofta bärare av ideal som är viktiga i dagens moderna värld. Flit, uthållighet, kunskapstörst, nyfikenhet, disciplin.

Martin

Alla de där sakerna du nämnde är arkaiska begrepp som jag tror att unga människor inte ens vet vad de betyder. Nej, jag hade ingen som helst relevans.

Boris

Är du lite ongesammare? Nej, det har jag inte. I dagens samhälle är det mer en fråga om att vara listig, hitta bidrag så man slipper jobba och komma på de bästa sättena att bli avhändertagen. Men den klassiska litteraturen handlar ju väldigt ofta om hur blir du en stark och självständig individ och hur reder du dig själv? Därför är det viktig läsning. Det är inspirerande och stärkande.

Martin

Tack! Den här klickaren som följer klassiskt klick-klick-bete-länkspam-listformatet visar ett antal orsaker till att man ska läsa klassikerna. För det första ökar ens kulturella bildning. Man ska till exempel veta vad det betyder om någon säger att man är ställd i ett val mellan Karibdis och Skylla.

Eller om man säger att någon har korsat ett rubrikon. Vad betyder det egentligen när man kallar Alexander Hamilton för Amerikas Cicero? Ja, de är oerhört komplicerade frågorna. Ska man inte läsa klassikerna för att förstå dem? Och det är väl för all del en bra poäng. Nummer två på listan är att man får möjlighet att delta i den stora konversationen.

Boris

Det är en väldigt svag punkt tycker jag i argumentationen. Alltså för lite grann är det där att man ska... En sak är att ska man spela en effektiv roll i det offentliga samtalet, vilket man ibland inte har lust att göra, så är det klassiska bildning är viktig. Men det får inte förväxlas med att tro att man ska verka smart på en middagsbjudning ungefär, för det är ganska ointressant att kunna vara.

Martin

Nästa punkt på listan är att studium av klassikerna göra möjliggör att man ser... Alla kopplingar mellan idéer, hur olika idéer är sammanlänkade.

Boris

Det är faktiskt viktigt, för väldigt få idag vet om hur begrepp, idéer och ideologier är fotade i uråldriga tankegångar och mentaliteter. Det är nödvändigt för att kunna orientera sig idag, att följa utvecklingslinjerna och se hur olika ideologier fungerar. och tänkarskolor samspelar med varandra?

Martin

Det är en väldigt bra poäng. Man brukar säga att det inte är ett nytt under solen. Det är verkligen sant när det gäller mänskliga idéer. Det finns ytterst två tankkonstruktioner som är nya i vår tid. Nästan alla intressanta tankar tänktes under antiken. Det är tankebranscher som har funnits med oss nästan alltid. Dessutom kan våra tankar vara nya.

idéer spåras till ännu längre bakåt. Det är urtiden, mönstren i naturen och det är först när man förstår de sammanhangen som man kan sluta vara hypnotiserad av hype och propaganda i samtiden. Där man säger att den här idén är unik och fantastisk och du måste fokusera jättemycket på den. Om du kan sätta det här i en kontext och se att det här är egentligen samma idé som folk har pratat om i alla århundraden och den är kopplad till det andra.

Boris

Det är det som är det viktigaste. Jag tror att det enbart rör sig om att läsa, läsa, läsa en massa texter som är väldigt gamla.

Det som är underförstått, eller tydligt utsagt, är också frågan om att det är ett både och. I dygdena ingår ju också... I de klassiska texterna betonar man alltid vikten av handen och hjärnan. Att man också är praktiskt verksam och gör saker, att man icke bara läser. Och det är ett ideal som... syns extremt starkt under renaissancen och ända fram till upplysningen ungefär att du ska både vara intellektuell och praktiskt verksam och sen klingar det där av mer och idag så är det inte ens ett igenkänt ideal för väldigt många människor och det är återigen ett skäl att gå tillbaka till de klassiska texterna

Martin

Det var även ett språk som var mycket mer raffinerat och mångsidigt. Men ta den här frågan om kunskap och praktisk kunskap till exempel. Det var något som man förr i tiden hade särskilda begrepp för. Man hade fyra olika kunskapsbegrepp. Jag har för mig, nu har jag inte lärt mig den här klassiken tillräckligt bra, men jag har för mig att den här praktiska kunskapen som vi pratar om kallades för fronesis på grekiska.

Men nu har vi tappat den här, även jag har tappat den här begreppsapparaten som vi kan inte tänka på. Ytterligare en punkt. Vi ska inte ta över hela listan, för det är inte lika spännande att ihopa. Men nästa punkt är ganska viktigt, tycker jag. Att läsa klassikerna bygger upp en känsla för dygd och moral.

Boris

Det här idealet att uthärda motgångar, att inte ge upp, som förekommer i olika klassiska kulturer, alltså stoicism i olika varianter helt enkelt. att uthärdandet helt enkelt och att icke ge upp. Alltså vid den tiden var inte utbrändhet ett känt begrepp. Det fanns inte i de klassiska begreppssapparaterna. En grekisk soldat när Perserna närmar sig att nej men jag är lite utbränd, jag tror jag tar ledigt idag helt enkelt. Jag kommer igen om en och en vecka.

Martin

Det var också överlag så att man inte hade så mycket av den här tendensen som vi har idag av att... göra någon sorts vetenskaplig matematisk kalkyl av såna här saker. Sitta och lägga ett utlitaristiskt pussel för att avgöra vad som var rätt. Utan man hade den här dygdetiska idén, ideal om hur man själv som person bör leva.

Vilka egenskaper man ska ha, vilka egenskaper man ska högakta i andra och försöka emulera. Och det är ganska annorlunda sätt att se på moral. Inte minst om du är ett person. Det är en personligt och individualistisk perspektiv jämfört med dagens väldigt kollektivistiska synpopular. Ja,

Boris

det är det som gör det så. kanske till och med det tyngsta skälet till att studera klassikerna. Därför att i dagens samhälle och väldigt mycket i Sverige så får du lära dig att det är frågan om att lära sig att interagera, att passa in grupptänkande. Det trummas in redan i dagis för de som tvingas gå där i skolan med grupparbete och annat.

Det är inte fråga om vem du är utan det är frågan om hur du ska passa in i gruppen. Men klassikerna ställer hela tiden frågan. Du måste komma underfund med. vem du är, inte vem du ska bli för att andra ska gilla dig.

Martin

Idag har moraliskt tänkande gått ännu längre bort från det klassiska och väldigt realistiska idealet. Idag handlar det om hur politiker ska fatta beslut på ett visst sätt för att bestämma varandra. Hur ska vi genom socialingenjörskonst åstadkomma olika utfall? Det är verkligen en enorm skillnad.

Boris

Det är en fruktansvärd skillnad för att när den mentaliteten blir allmänt accepterad då innebär det att mängder av människor från säger sig rätten att bestämma sitt eget öde och sitt liv och acceptera att de blir en del i en ekvation som någon annan upprättar. Alltså det är den totala jävla uppgivenheten.