Button-svg Transkribering

Henrik Bejke avlider 64 år gammal, var medgrundare till tidskriften Nyliberalen och den svenska libertarianska rörelsen

Martin

Henrik Beike publicerade på sina personliga kanaler.

Men jag tycker det är på sin plats att vi kan säga några ord om Henrik Beike eller som han alltid kallades, Beike, här i radiobubblan. Alla som har varit aktiva i eller intresserat sig för den svenska libertarianska rörelsen vet precis vem Beike var. Och själv har jag haft oräkneliga samtal med honom och även olika sorters konkreta samarbeten.

Han var en central figur när jag på 90-talet började bekanta mig med svenska libertarianer. Först via diverse BBSer, där han var en av de som var aktiva i diverse debatter. Och sen fanns han där när jag började röra mig i kretsarna kring Fremoderat och Studentförbundet. Och han var en legendar och stöttepelare inom frihetsfronten, där jag var aktiv från 1999 och framåt.

Baker var en av de allra första svenska libertarianerna överhuvudtaget. Åtminstone om man med libertarian menar en person som tänkte på sig själv som libertarian och var aktiv i en libertariansk rörelse. Men när Baker blev libertarian, han brukar alltid säga att han föddes som libertarian, men när han blev medlemslibertarian så fanns det givetvis ingen sån rörelse i Sverige. Utan det var han och några till som byggde den.

Han och John Henry Holmberg knöt kontakter internationellt och åkte på libertarianska konferenser i USA och andra länder. Där det redan var ett fenomen. Och han var bland annat involverad också i kretsen kring Ayn Rand. Jag har hört säga bland annat att han var personligt bekant med Barbara Brandel, en av Ayn Rands närmaste medarbetare.

Ni som har koll på de objektivist-kretsar och sånt där, ni kan säkert det här bättre än jag. Sen då i början av 80-talet, 1983 tror jag det var, så blev Baker grundare av och redaktör för Nyliberalen. En tidskrift som var oerhört viktig. för att etablera och sprida libertarianska idéer i Sverige, som vi har att tacka för mycket. Nyliberalen var hans livsverk. Det finns mycket att säga om allting som hände kring den kretsen under 80-talet och 90-talet.

Den är ju tätt sammanlänkad med fridfronten som grundades 1990 som en mer aktivistisk gren av samma gäng. Medan nyliberalen var en mer teoretisk gren. Stort inflytande på andra sådana här kretsar. Det är väl egentligen ett ämne för ett annat inslag kanske, men en udda liten anekdot som jag berättat några gånger, jag kan nämna den här i det här sammanhanget, det är att Bubbla uppstod faktiskt ursprungligen som en spin-off till ett projekt som handlade om att digitalisera och återuppliva nyliberalen.

Det var ett projekt som jag, Sofia och Beike drev tillsammans. Så tanken var att vi skulle starta upp nyliberalen igen för att återuppveckla den här mer teoretiska grenen av, publicistiska grenen av fritidsfronten. Och vi höll på att bygga en hemsida och digitalisera alla gamla nummer och fixade med det där. I slutändan så blev inte det projektet av. Men då låg vi redan i startgroparna för att dra igång ett ambitiöst, digitalt projekt.

Göra någon typ av libertarianskt medieprojekt. Men eftersom Nydelbrandprojektet inte blev av så hittade vi på något annat istället. Då kom vi på att vi skulle göra en libertariansk drudge-report-inspirerad nyhetsaggregator. Och så blev det bubbla. Så att Baker var inte involverad i det, men han fanns där. Som så ofta i faggorna. Baker var aktiv i frisfronten på 90-talet givetvis. Han var en av dem som greps och åtalades för Svartklubbsverksamheten på Triton A-H.

Som var för våra yngre lyssnare, Triton A-H, det var ett... Det var en framgångsrik kampanj mot begränsningarna på krogars öppettider i Stockholm. På den tiden fick krogare bara öppet till, jag vet inte om det var ett eller tre eller något sånt där. Men Tritna Ha var en klubb då som man drev svart och man hade öppet mycket längre. Så att när alla andra klubbar och krogar stängde så kunde man fästa vidare på Tritna Ha.

Det var ett fenomen för folk som är lite äldre än jag. Och bodde i Stockholm på den tiden och var lite hippa. Har ofta minnen och anekdoter hon kan berätta om de sena nätterna på Triton Hall. Och det ledde faktiskt slutändan till att man utvidgade öppettiderna till Teknologi 5. Så att på grund av Triton Hall, efter Triton Hall, så kunde ställen ansöka om att öppet till 5.

Det var en konkret politisk triumf som han uppnådde där. Ja, Baker var en av dem som organiserade och blev åtalad med frikänd i den processen. När jag kom in i de kretsarna, då var det ju ett riktigt naha allt det där, det var ju gammal historia vid det laget. Baker var en gront, en nästor, en vis gammal man som nästan alltid var där, men som inte gjorde så mycket väsen av sig.

Men han fyllde en... en väldigt viktig funktion som alla där också kände till, nämligen att han var ett levande uppslagsverk över den libertarianska rörelsen, både den svenska och den internationella. Han visste allt, han hade träffat alla, han hade läst alla böcker och han var väldigt generös med att dela med sig av kunskaper.

Det fanns en klassisk manöver i fristrånten på den tiden under många år. Jag blev själv föremål för den här, jag blev själv utsatt för det kan man säga. Jag hade privilegiet att bli föremål för den här manövern. Och sen fick jag också bevittna många gånger därefter hur andra fick den här behandlingen. Och det gick till så här att en ny person kommer till fristrånten.

Han är ung, nyfiken, ivrig och har en massa med frågor. Sådana personer är såklart välkomna, man är alltid glad när det kommer nya unga, pigga människor. Men det är också lite irriterande att få tonvis med nybörjarfrågor. Folk kommer på många träffar, det är precis som med bubblaträffar. Folk kommer dit mest för att umgås, inte så mycket för att sitta och förklara. grundläggande begrepp på libertariansk teori och sådana här saker. Så att det vi gjorde när det hände, alltså det de gjorde med mig när jag var ny, och som jag och andra gjorde med fler nya efter det, det var att man pekade på Bejke och säger gå och sätt dig bredvid den där mannen och ställ dina frågor.

Och det fungerade varje gång. Därför att Bejke hade ett oändligt tålamod med nybörjare. Och han gav precis så långa och detaljerade svar som behövdes. Han korrigerade nybörjarmisstagen, han introducerade alla viktiga författare. Han pratade, han traderade rörelsehistoria och anekdoter. Han kunde utan vidare sitta en hel kväll och svara på dumma frågor från en nykomling utan att visa minsta otålighet och nästa träff kunna sitta med samma person igen hur många timmar som helst.

Vilket faktiskt är en ganska unik och väldigt värdefull egenskap. Det var ett fenomen, det klassiska, gå och sätt dig bredvid Baker så blir du inskolad. Baker var, det är svårt att förklara för folk som inte träffat honom, men han var första klassens kuf. Även på andra sätt, han hade så extremt djupa, nördliga detaljkunskaper om vissa ämnen. Där han bara var helt så häplösväckande hur mycket han visste om vissa saker. Till exempel så var han expert på James Bond.

Förmodligen i absolut världsklass. Det kan inte ha funnits. Det fanns inte ens någon i världen som kunde så mycket om James Bond som han. Han kunde alla James Bond-filmer och James Bond-böckerna. Alltså, utantill. Han kunde alla repliker i de här berättelserna. Och hade enorma kunskaper om alla sorters kuriosa kring allt som hade med James Bond att göra. Filmerna, skådespelarna, berättelser runt omkring.

Helt sjuk. Jag vet inte varför han var så intresserad av James Bond. Det var en livslång nördgrej som han hade gått djupt ner i. i ett kaninhål och många andra snälser. Att Baker dog vid 64 års ålder var ingen överraskning. Han var vid dålig hälsa redan när jag träffade honom första gången, alltså för 23 år sedan och sånt där. Och han blev sämre och sämre, allt eftersom åren gick.

Han var helt enkelt en sån person som inte tog hand om sig själv. Man kan säga att han levde för den libertarianska saken, han fokuserade på sina intellektuella intressen, han ägnade till synes knappt en tanke på sin egen hälsa. Eller för den delen sitt utseende, sin personliga hygien, sin lägenhet och så vidare. Så han var ganska stökig person på det sättet. Han var överviktig, han var diabetiker och så vidare.

Men han levde, åt och drack utan att ta någon hänsyn till sådana saker. Lite grann, han var på någon diet någongång ibland. Men i stort sett så körde han bara på. Det var inte särskilt överraskande att han dog. Och på sätt och vis kan man säga att det var i enlighet med hans egen plan. Snarare än något. Baker räknade nog aldrig med att bli så här gammal. Och jag tror att han visste och var nöjd med att han hade gjort sitt för de saker han brann för. Boris, du träffade ju också Baker vid ett flertal tillfällen. Även om du förmodligen inte hade lika ingående samtal med henne som jag hade. Vad har du för minnen av henne?

Boris

Känns det för mätet att säga något efter dessa vackra ord? Jag träffade honom ett antal gånger, men det var mer i förbegående. Men jag tyckte alltid att han var väldigt... Det fanns hos honom något... Det var en väldigt trevlig prick, helt enkelt. Samtidigt så hade man känslan av att han betraktade en......lite så här tillbaka lutad... analyserande, fick jag en tjänst av.

Martin

Ja, så var det ju, ingen kunde ju liksom, ingen kunde ju röra honom när det kom till senioritet. Ja, ja. Kunskaper och kontakter och sånt där, så det var ju lite, han kunde ju sitta liksom och, och, liksom se ner på alla som var nykomlingar jämfört med honom, du ser alla. Sen hade han inte alls den personligheten, han hade en väldigt, väldigt liksom mild och ödmjuk personlighet, han var på många sätt den, även om han var liksom en konstig, han kunde se ganska sluskaktig ut.

Ja. och låta lite konstig, men han var ju på många sätt också en en belevad gentleman som var väldigt lätt att göra med åtminstone när, åtminstone bara i umgängen man pratade med honom ibland var det väldigt komplicerat att samarbeta med honom i projekt och det var Utan att gå in på detaljer kan jag säga att det var därför som det här nyliberalen-projektet aldrig blev av. För att det var ett väldigt struligt jobb med Beike och vi kunde inte få loss material vi behövde från honom och så vidare.

Men bara i direkt interaktion så var han ju väldigt lätt att göra med och det var också därför han var så användbar som den här liksom åldermannen och kunskaparen och förvaltaren och spridaren av information.

Boris

Ja, som jag säger på ett väldigt ödmjukt sätt. De gånger man diskuterade med honom så fanns det inget liksom Hörru du, du fattar ju inte det här, utan... Väldigt sympatisk ordning.

Martin

Ja, det är svårt att sammanfatta, det är svårt att beskriva vilken roll Baker hade och vad han betydde för människor. Men han är en sån här riktigt legendarisk person och en sån här klassisk sak är att folk har såna här Baker-imitationer. Han hade lite speciell röst och någon speciell sociolekt som vissa personer, inte jag, men vissa personer lärde sig att göra såna här perfekta Baker-imitationer.

Så att man har liksom återberättade extremt kufiga, konstiga saker som han hade sagt med... med hans röst. Det är sådana grejer som gör mig på ett sätt blir det som att det kan låta som att någon är en driftkucku men det gjordes allt med väldigt stor kärlek. Sättet att förstå hans roll det är väl om man har varit del av en sådan organisation som har en sådan central ålderman som startade alltihopa och har varit en central person i 40 års tid. Om man tittar på Bubbla till exempel. En grupp som har funnits i åtta år, så kan det per definition inte finnas någon som har en sån roll förrän tidigast om 32 år.