Martin

Mor som grep 16-årig somalier som våldtog 12-åring och försökte våldta 11-åring berättar om hur hon, maken och sonen körde runt och letade efter förövaren och hur hon sprang i fatt och höll fast honom medan hennes nyopererade make pratade med polisen i telefon. Bakgrunden till den här historien är en fruktansvärd sak som jag egentligen inte vill prata om men ska försöka kort bara gå igenom vad som har hänt.

Huvudpersonen i den här historien är en 16-årig somalier En person som sedan tidigare har varit misstänkt för 35 olika brott. Men som ändå uppenbarligen varit på fri fot och kunnat röra sig runt i samhället. Kanske har han fått ner 16 år. Han har placerats på någon typ av hem av myndigheten för att han är en sån otroligt notorisk brottsling. Men de har ändå släppt ut honom.

Han går runt på kvällarna och rör sig. Och den rörelsefriheten har han använt till att överfalla små pojkar. 12 år, 10 år gammal. Han har knivhotat dem. förgripit sig på dem sexuellt och rånat dem. Alltså en sorts... En ofattbar nivå av ondska. Givetvis hos den här sexnorga Somalien, men framförallt från de människor, svenska myndighetspersoner och så vidare som har fattat beslutet att det här odjuret ska få röra sig ute på...

ute i Sverige och begår brott och traumatiserar ännu fler människor inklusive så. Det som har fått mycket uppmärksamhet utav att det här blivit en snackis de senaste dagarna är en lite ovanlig upplösning, kanske inte en slutdeltig upplösning på dilemman tyvärr, men en lite ovanlig vändning i historien. Det var något som hände efter att 11-åringen ifråga kom hem springandes till sin mamma med gråten i halsen och berättade att han hade blivit död.

antastad, blivit överfallen, knivhotad och sexuellt antastad. Han sa att det var den här killen som försökte våldta mig, men han lyckades springa därifrån och lyckades ta sig hem. Och den här mamman som i tidningstidningen kallas för Maria, jag antar att det inte är den riktiga namnen, hon hade en ganska osvensk reaktion kan man säga.

Känns ristigt att säga det, men jag kan säga att hon hade en otypisk reaktion för samtidssvenskarna. Hon såg svart. och reagerade känslomässigt, impulsivt, omedelbart och med kraft på ett sätt som man skulle önska att alla agerade med en sorts impuls som de inte själva kunde stoppa, bara en rättfärdig vrede.

Hon gav sig ut, hon och hennes man satte upp en spaningsoperation. Han var inkapaciterad på grund av en operation så de fick hjälpas åt med bil och telefon. för att spana och maken fick syn på den här misstänkta personen. Så tror jag att mamman och sonen åkte ut med bil och sonen kunde identifiera honom. Och mamman rusade ut och jagade den där 16-årige somalien som hon visste var knivbeväpnad.

För det hade hennes son berättat för henne. Men hon rusade ut och jagade honom, fick grepp om honom, tog tag i hans kläder, drog ner honom på marken och där höll hon fast honom. För allt hon var värd, hon sa när polisen till slut kom så var hon helt stel och krampaktig i fingrarna för att hon bara hade hållit fast den här brottslingen.

En ganska fantastisk reaktion. Kanske på ett sätt naturlig, kanske något som borde vara självklart men det är så sällan man ser. Det ledde till att polisen kunde gripa Somalien. Han kommer att åtalas för dels för sexuellt ofredande och odlaga hot för det här fallet med äldreåringen och dessutom för grov barnmåltäkt eller försök till grov barnmåltäkt.

Det har att göra med det tidigare fallet med tolvåringen som inträffade för några månader sedan. Så att så sett kan man säga att det var en ovanligt positiv vändning i det avseendet för att det var ett sånt här fall. Men givetvis så är det de här pojkarna som blivit utsatta för det här, de är ju givetvis ärrade, psykiskt. Och den här mamman hon säger också. Min sons trygghet är borta.

Han vågar inte gå ut själv längre. Jag har några saker som jag tänker när jag läser den här artikeln. Man kan börja med det vita pillret. Att det är härligt att se svenska föräldrar faktiskt agera kraftfullt för att försvara sina barn. Samtidigt så kan jag känna att det är, jag menar all heder åt den här mamman, det är fantastiskt. Samtidigt klear jag mig i huvudet och funderar på hur pass påbörd egentligen barn gör.

Så det här tänker jag. Det är ett vitt piller men det är ett ganska avgränsat vitt piller. Det är ett vitt piller som enbart kan ätas samtidigt med flera svarta piller. Därför att först och främst så är händelser bara möjliga på grund av fruktansvärda orsaker i Sverige. Visst är det bra när svenskar försvarar sig, men vi borde inte ha somaliska odjur som våldtar svenska barn som får gå fria.

Det är framförallt det som har hänt i den här situationen. Sen när jag tänker på det, det här är ingenting som kan generaliseras. Det är ju teorin en bra idé kan man säga, men det är generellt sett väldigt farligt för svenskar att agera mot utlänningar som begår brott. Den juridiska termen för det stod när mamma gjorde envarsgripande. I någon sort teoretisk bemärkelse så finns det en möjlighet för laglydiga medborgare att själva gripa brottslingar.

Men det måste vara vissa omständigheter då, till exempel att det måste vara i den omedelbara situationen där ett brott har begåtts, tror jag. Och givetvis så får man inte använda för mycket våld och så vidare. Och bedömningen vad som är för mycket våld görs godtyckligt och också ofta oerhört orättvist av domstolarna. Så att... Jag vet inte om jag skulle rekommendera, jag skulle nog inte rekommendera folk att generellt sett göra på det här sättet. Agera fysiskt direkt mot brottslingar. Det är en bra idé, det är en självklarhet. Men att göra ett envarskripande och ringa polisen, det är jag inte riktigt lika säker på att det är en rekommenderad strategi.

Boris

Alltså, nej det finns ju folk som har haft problem med detta. Och dessutom är ju polisens roll i det här fallet, alltså synnerligen märklig tycker jag. En sak jag varit inne på och det är ju det att han får ju gå ganska lös och ledig. Fast han har 35 brott bakom sig innan de här två övergreppen.

Han flyttas bara runt mellan de olika hem. Men det verkar det vara, jag tolkar det här som att han är placerad i Upplands, Västbyport hem. Men bor på en annan ort egentligen. Då ska man tänka så här, först blir en pojke våldtagen och även om det är en traumatisk händelse får man anta att pojkarna kommer ge ett någorlunda signalement efter sagt att det är en 16-årig svart person.

Inte 16, ja men en svart person. Och med det här digra brottsregistret, alltså hur många sådana, det kanske finns jättemånga sådana i Uppland, Svensby. Men det måste vara en slö höga till polis som inte var och knackade på dörren till det här hemmet efter den första våldtäkten. Oerhört märkligt och slött tycker jag.

Martin

Hur tänker du kring det här Boris? Jag känner mig själv så kluven. Jag vill ju säga att eftersom polisen inte gör någonting, myndigheten är så troligt flata så måste man agera själv. Men samtidigt så, jag menar om det blir så. Anta att man agerar mot en brottsling som är utsatt ens barn för någonting och det resulterar till att man själv istället hamnar i fängelse. Vilket är en vanlig situation. Varje år så ser vi ett dussentals sådana fall där hedliga lagliga svenskar får fängelsestraff för att de agerat mot brottslingar.

Så på det sättet vill jag säga till folk att vara väldigt försiktig. Om du vill skydda dina barn så måste du först och främst vara där så att du kan skydda dem så att du inte sitter i fängelse eller något sånt där. Och då kanske man kan tänka sig andra alternativ till exempel att agera med kraft fysiskt mot brottslingar och skydda dig. Men involvera inte myndigheterna. Lita inte på att myndigheterna ska stå på din sida eller hjälpa till utan eliminera problemet efter i eget huvud med helt och hållet dina egna resurser. Hur skulle du rekommendera folk som bor i Sverige att agera? Det ena är att som det ser ut i Sverige idag.

Boris

Böööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööö Och framförallt på en del orter. Och vi kan ta det här exemplet där det har varit en barnvåldtäkt. Och det finns uppenbarligen en massa hem där man placerar ut unga ungdomsbrottslängar.

Ofta kan man anta invandrare. Alltså en ganska rimlig sak jag skulle göra om jag vore småbarnsförälder. Det är liksom att se till att prata med barn. Så att när barnen går till skolan eller när de rör sig ute, att faktiskt det finns vuxna i närheten. Det är osäker mark på väldigt många håll i Sverige idag. Och ur de här ganska enkla skyddsåtgärderna, att föräldrar tillsammans turas om att hålla uppsikt när barnen leker till exempel, eller går till idrottshävning och så vidare.

Och det kan nåtta överdrivet, men betänk själva liksom. En tolvåring våldtagen liksom. Så ser risken ut. Vi har fler länkar idag om obehagliga barnmåltäkter. Det är en uppenbar risk. Så se till att ni själva är i närheten. Eller att man bygger upp en gemenskap där man vakar i varandras barn. Och ur den gemenskapen kan det sedan födas händer det värsta. Så har vi flera som kan ta hand om föräldrarna. utan att blanda in polisen. Men jag tror man måste börja med att bygga bra skyddsåtgärder. För det behövs.