Martin

Peruvanska bondemeliser som tidigare bekämpat vänstergrupper försöker förhindra covid-19-spridning genom att prygla karantänbrytare. Allvarliga försäljelser straffas med 15 rapp. Meliserna som är valda av bygemenskaper ägnar sig vanligen åt att lösa otrådighetsärenden och kycklingstölder samt hålla efter undermåliga ämbetsmän.

Coronaviruspandemihistorin håller på att blåsa förbi i västvärlden, eventuellt. Vi kanske kan återkomma till det. Men i Peru så är jag fortfarande kan man säga vid frontlinjen av coronakriget. Trots en väldigt stor befolkning som har bara haft ett väldigt litet antal smittade i den här regionen.

Puno heter den region. 1,2 miljoner invånare. 526 officiella... infektioner och nio personer som har dött. Men på på sant kinesiskt maner så vidtar man drakoniska åtgärder. för att bekämpa det här lilla viruset. Bland annat då med spöstraff. Upp till 15 spöstraff för att man inte följer karantänföreskrifterna.

Man inte distanserar sig tillräckligt mycket eller går ut utan munskydd eller vad det är. Det var de lokala reglerna. Det har jag inte exakt koll på. De verkar för övrigt vara riktiga pisk-kondensörer med människorna. Ja, traditionalister. Orört. Det är intrikata idéer också om hur många pisskrapp det ska vara och hur de hjälper och inte hjälper.

En sak till exempel som jag läste här är att när man piskar en person så måste det vara ett udda antal pisskrapp. För att om det är ett jämnt antal pisskrapp, då kommer personen som blir piskad inte att förbättra sitt beteende. Det måste alltid vara tre eller fem eller femton. Det får aldrig vara två eller fjorton pisskrapp. Jag har lärt mig mycket om spöstraff av läsaren i artikeln.

Boris

Ja, det var jättepassionerande. Men den som uttalar sig den här visar också det är förfäderna av traditionen. Så man får ju anta att det här har ju pågått i århundraden. Att man provar sig fram. Fungerar det med två? Nej. Nej, vi kör fyra. Nej, det var lite för mycket. Vi backar, vi kör tredje. Och sen kommer det alltid vara ett ojämnt antal.