Martin

Simon Stålenhags nostalgisk-fotoristiska bildbok Ur varselklotet blir tv-drama i åtta fristående avsnitt hos Amazon Prime. Röd tråd genom avsnitten Underjordiska forskningskomplexet Slingan, där bruksortsbefolkningen arbetar, kommer utspela sig i amerikanska Mellanvästen istället för Sverige.

Simon Stålenhag heter en ung svensk bildkonstnär. som har blivit i ropet på senaste år. Ja, han har gjort en kometkarriär, tror man kan säga, från bara några år sedan när jag hörde talas om honom första gången. Och då var han väl ganska obskyrt, typ. Hans bilder fick bespreds på internet och fick uppmärksamhet och sånt där. Nu får man ändå betrakta honom som en oerhört etablerad och framgångsrik konstnär eftersom han har en amerikansk tv-serie som ska göras baserat på hans bilder.

Som han fan är i grunden då än. Målare eller tecknare, som de kallar det för. Bildkonstnär. Många som lyssnar på Radio Brobila känner säkert till Simon Stålenhags bilder. Nostalgisk, futuristisk, lite svårt att beskriva. Hans bilder, det finns en genomgående estetik i hans bilder som är inspirerad av svenskt 1980-tal.

Om man var vid liv, eller som jag då, var ett barn och växte upp på 80-talet, så känner man igen väldigt mycket av utseendet på saker och ting. På kläder som människor har på sig, bilar som kör runt i bilderna, arkitekturen och så vidare. Men allting har då en väldigt sällsam science fiction twist, kan man säga. Runt om i det här landskapet då, som för folk i min ålder och folk som är äldre, är det väldigt svårt att få in.

sublimt bekanta och nostalgiska. Samtidigt så finns det där robotar och svävande farkoster och under det här samhället där allting händer så finns den här slingan som är en sorts mystisk partikelaccelerator. På något sätt har ett experiment gått fel i slingan och nu börjar det hända väldigt otäcka saker i det här området.

Man måste se vad bilden är för värd att förstå, men Det är i alla fall någonting som har fångat min fantasi. Och jag återvänder ganska ofta till Simon Stålenhags bild. Jag berättade för dig igår Boris att jag har... Jag köpte vid något tillfälle en sån här kalender från Simon Stålenhag. Där man får 12 bilder, en per månad. Jag köpte kalender bara för att kunna klippa ut bilderna och ha dem... Jag kan titta på dem i stort format och sätta upp dem och sånt där. Jag tänkte, kan du kanske hjälpa mig att förklara varför jag och många andra är så fascinerade av Simon Stålenhags bilder?