Martin

Österrikiska filmen The Trouble With Being Born kritiseras för normalisering av pedofili efter premiärvisning på Filmfestival i Berlin. Handlar om robotflicka som har erotisk relation med medelålders man som hon är programmerad att kalla för pappa. Det är ganska obehagligt att läsa om de här sakerna och det är inte trevligare att prata om dem.

Men ibland så faller det på vår lott av olika skäl att uppmärksamma de här sakerna. Nu tar jag ett djupt andetag och berättar om den här filmen som hade premiär på Berlinalen, filmfestivalen i Berlin, för några dagar sedan. Det är en österrikisk tysk film som heter, med en engelsk titelmärket nog, som heter The Trouble With Being Born. Jag tror att det är ett citat, det finns någon klassisk bok.

Det här är då en tyskspråkig film, som man kan säga är en sorts science fiction-film. När filmen börjar så får man se en man, en medelålders man och en liten flicka i tio årsåldern som interagerar. De är synbarligen far och dotter. Hon kallar honom för pappa och han kallar henne för dotter.

Eller vad han nu säger. Men så får man veta att det här är en väldigt annorlunda sorts familj. Därför att den här flickan är i själva verket inte en människa utan en robot. Eventuellt en robot som pappan har skapat för att rekonstruera sin familj. Därför att hans fru är död, kanske hans dotter också. Jag har inte exakt förstått hur det hänger ihop. Men nu lever han i alla fall med den här robot- androvid-versionen av sin tioåriga dotter.

Men allt eftersom filmen fortskrider så framgår det också att... Pappan och robotdottern har en erotisk relation. Det visas inga sexscener i filmen som jag förstår det. Men det antyds på ett sånt sätt att det är bortom allt tvivel. Att de har den typen av, ja, hur man skulle kunna säga då, en incestuös pedofilrelation.

Men, men givet så med det förbehållet, som filmskaparna och recensenterna och festivaldeltagarna och så vidare alltid kan säga att, ja, ja. Men hon är ju bara en robot. Det är inte pedofili och incest. Därför att det är en robot. Och att ha en sexrobot. Det är någonting som normaliseras till höger och vänster. Regissören beskriver själv sin film som en antites till Pinocchio.

Vilket jag inte förstår exakt vad det betyder. Ska vi se, den här artikeln som ni tittar på här, den är från Hollywood Reporter. Och rubriken är Berlin Hidden Gem. Underage robotic provocation. Och det är en positiv artikel kan man säga som pratar om hur vågad film det är och hur den tänger gränserna. Pushing the envelope säger de. Men jag känner att det är värt att ta upp den här för diskussion, bara för att det är äckligt att prata om.

Men som vi och många andra har påpekat så är pedofili någonting som verkar vara en framtida konfliktlinje. I en högre utsträckning än det är det idag, därför att många vänsteristiska strävanden verkar kommunicera mot att legitimera pedofili. Det är många som tror att det är nästa... Nästa frontlinje, efter att man normaliserat många andra deniderade och beteende, sexuella beteenden som tidigare ansetts vara perversa och så vidare.

Ska man normalisera, legalisera och normalisera och så vidare. Och det är många som tror att nästa steg är att normalisera och legitimera pedofili. Någonting som vänstern redan har försökt göra, de försökte göra det på 70-talet. Men de fick ganska mycket negativa reaktioner så att de drog tillbaka den agendan. Men teorin är att de försöker rulla ut den igen. Och det är svårt att... Jag tror inte agendan kommer igen än,

Boris

men vi kommer däremot att se olika typer av provballonger skjutas upp för att kolla hur blåser tidsandan, hur långt kan man gå osv. Det är så fruktansvärt osmakligt att det är svårt att prata om det utanför utbrott. Men man måste det där, eftersom det kommer att bli en frontlinje.

Men på något sätt behöver vi sträva efter att det blir vi som startar kriget. Och inte att vi befinner oss i en defensiv position där det plötsligt gick upp tio filmer som... Det gäller att röka ut pedofilförespråkarna nu och då är det dubbelt så att säga för precis som du säger, vänstern låter sig ofta lånas till de här sakerna Men vi har ju en dam som går i bränsle för det samtidigt som vi har en bränsleförsökare som går i bränsle för det.

Är det ett uttryck för att man tjänar i sin idioti andra krafter? För att den pedofila kulturen är ju en överhetskultur sen mycket länge. Och även i modern tid så ser vi liksom hur... Vi har ju Prince Andrew, Epstein och alla amerikanska börsmäklare och politiker som har pedofilat sig.

Vi ska bara inte tala om Frankrike. Det är viktigt att se både och. Vänster är en slags ideologisk krigare för att bryta upp tabun. Det finns ett etablerat maktcentrum där. När man ägnar sig åt pedofili i en uppenbarligen organiserad form. Ett bra exempel är den här franska författaren som nu är lite hårt trängd.

Under alla dessa år då han propagerade för pedofili, skrev romaner om detta, berättade om det. Sex med mindreåriga pojkar och flickor i Filippinerna och annars där det såg i Frankrike så var han ju också kolumnist i en ansett fransk konservativt magasin och en gång när det här kom upp när det gick världskritik mot honom för han har gjort det förut så skyddades han av den franske kulturministern under president Chirac alltså en fransk kulturminister En konservativ republikansk kulturminister sa att det här är en bra författare.

Nu stänger vi åt honom lite extra litteraturstöd. Så det är mäktiga krafter i omlopp här alltså. Som vi har att göra med. Men som sagt, vi bör inleda kriget mot både de som ideologiskt propagerar för det här som en slags mänsklig rättighet. Det är lite sjukt att se hur man fortfarande klarar sig.

Parallellt med att man har den här grejen om... Han heter Matt Snäff och är den gamla pedofilförfattaren. Så har det ju Roman Polanskis nya filmpremiär om Dreyfusaffären. Och visst har man skäl på honom också, men mäktiga krafter i Frankrike skyddar honom fortfarande.

Och han är ju alltså dömd för pedofili för att ha drogat och haft sex med en mindreårig flicka. Efter detta har det dykt upp flera som har vittnat om andra fall där han gjort samma sak men det har inte gått till rättegång. Och honom hanterar man i stort sett med cirkelsandskatt. Det finns en liten illskrämning om det men han betraktas ändå som en stor konstnär.

I svenska recensioner av filmen och auditioner har man sagt att man ändå måste skilja på författare eller konstnären av verket. Det finns väldigt mycket att göra där. Jag tror att det finns en viss räddhågsenhet att ta tag i frågan på ett grundligt sätt. Det gäller inte bara att betyga själva ståndpunkterna eller kulturella uttryck.

Att jaga dem med blåslampa och avslöja själva nätverken där det här pågår. Att inte vara rädd för att kallas för konspirationsteoretiker om man säger att jätterika människor har orger på öar eller i pizzeriekällare. Att inte vara rädd för foliehatten därför att det förekommer.

Martin

Vid det här laget är det inte svårt att förstå heller med tanke på hur många kända pedofiler som har blivit avslöjade. Roman Polanski har man känt länge och Gabriel Matzneff i Frankrike som du pratar om. Som har varit öppen med sin pedofili eller vad man så kallar det, hebefili, vad man så kallar det för. Jag vet inte om det är det som det är teknikalitet i. Men han har skrivit öppet om det, sär böcker och artiklar och pratat i tv-intervjuer och så vidare.

Och det finns många andra exempel också. I Hollywood finns det många exempel. Ett exempel är Woody Allen, som är en filmskapare som jag själv till exempel har uppskattat då och då. Men det finns synnerligen graverade berättelser om vad han har hållit på med. Och kanske bästa exemplet av alla egentligen, det är Michael Jackson. En av världshistoriens största popkulturella stjärnor någonsin.

Kungen av pop som av allt att döma var liksom en total och oerhört flitig pedofil. Det fanns en diskussion på den tiden när han var som mest i ropet när han fortfarande levde om vad som egentligen hade hänt. Men jag tror bara betydligt från egen erfarenhet vad jag läste om Michael Jackson då så tror jag man kan säga att alla visste.

Alla visste vad han höll på med men det accepterades. Så man vet ju att man börjar skrapa det här, man börjar gräva i de här pedofilnätverken så kommer man hitta oerhört upphöjda mäktiga människor som man måste, om man är till exempel en journalist eller en politiker eller en åklagare eller vem man nu är, så kan man inse på förväg att man, sannolikheten är stor att man inte har en chans mot de som man plötsligt får emot sig och kommer ha väldigt mycket på spel för att bekämpa en eller helt enkelt dröja under vägen.

Boris

Ja, det ska vi komma ihåg. Det är samma sak i Sverige. Vi har ju faktiskt haft en toppolitiker och en minister. Många missar att Lennart Geier affärer. Det var inte frågan om att han köpte prostituerade. Den stora grejen var att han köpte ibland mindreåriga prostituerade.

Och vi har ju söker Åsterhamn som det är inte rikten utan folk är ju ganska överens om att han hade en viss miltutryckt svaghet och böjelse för unga pojkar. Och så väldigt unga pojkar. Men inte hände någonting med detta. Och det är därför jag menar att en del i konspirationen, för det är en konspiration, det är att man väldigt väl vet vilka man ska skicka fram.

och vara de här proballongerna. Kulturarbetare är väldigt lämpliga för då kan man skilja på det här med använda sig av konstnärer, vi vet de är så vidliftiga och man måste skilja på konstnärer och verk. Vi kan inte förbjuda på landskull eller älg att verka. Alltså tillåts de finnas i offentlighetens ljus och man accepterar att de gör det för att de är konstnärer. Och på så sätt skapar man en acceptans. Och de här människorna menar jag vet att de har mäktiga kraft i ryggen. För annars skulle man inte skylta med det här så öppet som man gör.

Martin

Visst planerar vi fortfarande Boris att göra ett specialavsnitt av vår andra podcast om Gabriel Matsnäff?

Boris

Det är till och med nödvändigt som ett led i att inleda kriget.

Martin

För er som är premiummedlemmar så blir det småningom, kanske någon gång under våren här, en djupdykning i de här frågorna.