Martin

Luleå kommun slutar servera vegansk kost till gymnasieeleverna efter bedömning att den inte är tillräckligt näringsrik. Mats Åström, avdelningschef för måltider inom skolan i kommunen, förklarar att skollagen förpliktigar näringsrik kost och hänvisar till salladsbuffén. Elev besviken då föräldrarna betalar skatt för att de ska få mat i skolan.

Ja, det är dramatik i Luleå. Där kommunerna har sagt att det funkar inte det här med att servera veganmat i skolan. Därför att vi har ett uppdrag enligt lag att servera näringsriktig kost. Men det går inte. Det går inte att laga veganmat som är tillräckligt. Som har den näring som de unga människor behöver.

Och därför slutar vi. Slutar vi servera veganmat. Vi har ju slutat låtsas som att man kan äta tillräckligt nyttigt. som vegan och istället får veganerna, ja vadå, man kan klia sig lite i huvudet. Han menar att de ska käka i salladsbuffén och äta pasta, ris och potatis och sallad. Och kanske han och kikärtor eller något sånt i salladsbuffén. Det låter inte superbra där.

Nej, det låter inte superbra. Samtidigt så, jag tycker ju, jag är oerhört liksom... Jag är inte neutral observatör här. Jag är ganska fördomsfull, kanske okunnig, men jag tycker att det är en limlig observation som Luleå kommun gör här. Att det är oerhört svårt att äta en fullgod kost som inte innehåller några animalier. Jag tycker personligen att det är en onaturlig och bizarr sak för människor att försöka överleva helt utan de här centrala, essentiella näringsämnena som kommer från djurriket.

Och oavsett vad man tycker om det, som är en subjektiv uppfattning från min sida, du får rätta mig nu om jag har fel Boris, Det är ändå erkänt svårt som vegan att få i sig alla näringsämnen man behöver. Det är något man pratar mycket om, att man måste tänka efter, jobba och anstränga sig för att få i sig allt man behöver som vegan. Till skillnad från när man äter en någlunda normalkost.

Boris

Nej, men alltså det är ju... Ska det vara livsprojekt? Ska det vara vegan så är det ett livsprojekt alltså. Det måste vara... Väldigt kunnig. Det är det enda rimliga om man är vegan. De flesta veganar är inte så. Man gör ett medvetet ställningstagande av olika skäl. Jag vill inte käka några produkter som är kopplade till hållning av djur.

Åtminstone så vill jag vara vegan. Men ska man få i sig rätt saker, det är ett jävla plockande. Framför allt... Då tror jag att man måste ha en ganska... Då går det att skisa näringsämnena. Men här är jag lite fördomsfull. Jag tror att det sätter sina spår i psykomentalitet. Vegansk kas...

Hur mycket man än dribblar, juxar och filar och donar- -...så blir det bara att... Det tar bort all njutning av fröjdätandet. Tyvärr helt enkelt. Då förvandlar man sig själv till en slags ideologiskt stigande automat. Jag äter bara nötter och ungefär för att vilket jävla trist liv helt enkelt. Jag tror inte det är bra för ung människa att leva på det här sättet.

Martin

Precis, det är väldigt sorgligt alltihopa. De största problemen kanske inte är fysiologiska eller näringsmässiga utan själsliga. Jag tycker att det är okej om man har någon slags... principiella, filosofiska skäl att vara vegan. Om man har några etiska invändningar mot att döda djur eller något sådant. Jag känner några enstaka vegetarianer och veganer som verkar vara uppriktigt övertygade om någon typ av filosofisk princip.

Men om det är det som är ens bevekelsegrund, då kanske man inte heller... Jag vet inte hur jag ska uttrycka det här, men då kanske man inte bryr sig så hundraprocentigt mycket om att få i sig en full god kost. Jag menar, om det är oetiskt att döda djur och att äta djur, Då är det det. Är det oetiskt så är det det. Det blir rimligt mer etiskt om man själv får hälsa och problem eller om det är jättekomplicerat att äta maten.

Utan det kanske är en smäll man får ta för att leva upp till sin abstrakta filosofiska princip. Inte för att jag tycker att det är en särskilt rimlig inställning, men jag kan åtminstone... Jag kan i någon utsträckning respektera det istället för att säga det och tänka. Det är inte alls det som vegetarianism och veganism egentligen handlar om. I de allra flesta fall är det helt uppenbart bara en sorts dygdsignalering.

En markering av grupptillhörighet. Ett sätt att visa att man tillhör en finare och mer högstående grupp. Än alla lortiga plebejer som äter falekorv och flintastek. Och vi vet det här, ett av de säkra tecknen är att att veganer... måste hela tiden, jämt och ständigt i alla lägen, prata om sin veganism. Tar varje chans, slutar aldrig mala om den här fantastiska moraliska dieten som de går på.

Och veganism är givetvis... Alltså, det är lika radikalt och intressant som att vara motståndare till klimatförändringar eller att vara mot rasism eller något sånt där. Och det normala är väl att man försöker vara... Man försöker ändå vara respektfull, man låtsas som att det är normalt och rimligt att vara vegan och prata om det. Men jag vet inte Boris, jag är trött på det här.

Jag vill inte vara en hycklare. Jag vet att nästan alla vegetarianer bara är uppblåsta, fisfenämma, arroganta posörer. Jag tänker faktiskt säga det klart och tydligt så att allt annat vore ohederligt.

Boris

Jag har två döttrar som är vegetarianer. De är inte på förhör. De är extremt medvetna. Vi har diskuterat det här i årtionde. De vet precis vad de gör och njuter av maten. Men i princip, i 97 procent av fallen, så håller jag med här i och. Det är alltså vegetarianismen och veganismen är ju en modegrej. Det är en position som faller.

Det är inget att göra med några tyngre ideologiska övervägare eller kunskaper om vad som är bra och dåligt för kroppen. Ett extra problem som vi kommer till är att Som medvetna vegetarianer och veganer känner till, det är att ett helvete att även om man plockar med maten så är det svårt att komma över mat med bra...

Det räcker ju inte att välja rätt sorts mat. Det är därför att grönsaker, frukt... Allt som pläggades av sin näringsfattigdom idag. Det är sämre näringsvärde, säger forskarna nu än det var tidigare. Man äter dåliga grejer helt enkelt. Man äter för ätandets skull utan att få ge sig det man behöver.

Man får käka mycket till det. Sen är det en jävligt udda grej med veganismen och vegetarismen. De här företagen som nu har blivit väldigt stora i Sverige- -...som säljer fejkkött... Då blir det hela obegripligt. Varför ska jag köpa... Fake köttbullar, fake burgare, fake skinka, fake korvar. Då drar det mot det perversa helt enkelt.

Martin

Ja, du blir riktigt skurvad tycker jag. Ja. Det finns ju, som du säger, jag känner ju också ett antal personer som verkar liksom, man kan säga människor som i övrigt är rimliga men som är veganer. Och jag kan ha intressanta samtal med dem om deras filosofiska bekvämigheter. och de verkar inte helt galna. Och så finns det en tredje kategori som jag tycker kan vara värd att nämna också, som jag har stött på. Och det är människor som... Alltså vissa vegetarianer och veganer de verkar ha en sorts...

nästan en sorts fobi mot kött. Alltså av en eller annan orsak så tycker de att det är väldigt läskigt att äta kött. Det är inte att de har etiska invändningar eller att de tror att det är hälsosamt eller sådär, men de tycker bara att det är läskigt och obehagligt att äta kött. Okej. Det är väl egentligen inte så konstigt att den gruppen finns med tanke på de enorma mängder cynisk propaganda som produceras hela tiden för att kött är mord och kött är farligt och så vidare.

Så om du bara absorberar den propagandan indirekt genom masskulturen så kan jag förstå att man utvecklar en sorts undermedveten men stark aversion mot kött och bara tycker att det verkar läskigt.

Boris

Man ser väldigt lite effektiv propaganda. Det är en bra propaganda om den goda djurhållningen- -och köttberedningen på olika sätt. Det finns ännu mycket udda suppeltur. Jag har en vän som var fanatisk köttätare i flera år- -.men som efter en riktig köttorg vaknade upp en morgon. Jag är psykiskt fylld av asmak vid tanken på att äta mera kött. Jag har varit vegetarian sedan dess, av ren liksom.

Martin

Ja, man gillar man sig den viss.

Boris

Ja, men det är... Hemtjänststöd.

Martin

Ja, det är fruktansvärt alltså. Jag brukar faktiskt säga till Sofia ganska ofta. Jag själv äter jag... Jag har alltid gillat kött. Jag käkar mycket kött och senast tiden har jag börjat käka mer och mer kött. Nästan helt och hållet köttbaserad karnivår. Diet är inte sån där superstrikt. Men igår åt jag till exempel några harrykovärd till.

Till middagsteken och till och med lite glass till efterrätt blev det igår för ovanligheten skull. Men liksom ingen mer potatis och grönsaker i stora mängder och sånt där på tallriken. Utan bara kött. Äta så mycket kött som jag vill tills jag blir mätt och belåten. Och sen kom jag på att jag är en vuxen människa som kan bestämma själv vad jag äter.

Jag behöver inte äta enligt någon statlig kostcirkel. Jag behöver inte ha potatis på tallriken bara för att det är det jag äter. Det är konventionellt. Jag kan bara äta mer kött istället, tills jag är mättenöjd. Sen jag insåg det här och började göra det så... Jag vet inte, jag har mått mycket bättre. Det känns väldigt bra. Ganska ofta efter måltid så sitter jag och bara är uppfylld av den här underbara känslan av att ha ätit en massa kött.

Och sen säger jag till Sofia så här att jag är så otroligt glad och tacksam för att jag har upptäckt ett sätt att äta och gjort mig fri från vegetabilierna. Men också det som jag tänker och säger till Sofia är att jag tycker så synd. om alla veganer som sitter där och petar i sig sina erbarmliga bönor och tofu och kvånfärs och fake kött och kruska kli och vad nu skit de försöker hålla sig vid liv med.

Alltså vilka eländiga liv det måste vara på ett rent, helt själsligt plan. Och framförallt så tycker jag att det är synd om barn som växer upp i vegetarianfamiljer som kanske aldrig ens fått smaka på kött, som inte ens vet, som inte ens får en chans att välja det. Ja. Jag har ju, jag vet inte, jag kan ha berättat om det här en gång i Rödde Bubbla tidigare, men jag hade en erfarenhet någon gång. Jag var ute på, jag och en kompis var ute och träffade en tredje kompis på på en krog.

Vi satt på sumkan i gamla stan och vi käkade lunch och något sånt där. Och vår kompis hade med sig sin sin dotter. Hon var kanske jag minns inte exakt, men kanske ett par år gammal. Och när hennes pappa då var, han var på muggen och något sånt där, han var inte vid bordet satt vi och lekte med hans dotter och hon, jag minns hon, hon älskades. Hon gillar verkligen att äta smör, så vi satt och matade henne med skedar med smör.

Hon var väldigt glad. Sen testade vi också att skära upp en bit av en schnitzel som någon av oss hade åt. Och mata henne med schnitzel. Hon tyckte det var fantastiskt gott. Hon bara spär upp ögonen och liksom veva med händerna och ville ha mer schnitzel. Sen kom hennes pappa tillbaka till bordet och blev lite lätt förskräckt. Han sa, herregud, nej, nej, nej.

Min fru är vegetarian. Min dotter får ju inte äta kött. Hon är aldrig vegetarian. Jag har aldrig ätit kött. Ni måste lova att inte berätta för min fru vad ni har gjort. Men uppenbarligt var det att hans dotter älskade att äta schnitzel. Tyckte den här fräsk schnitzeln var helt otroligt god. Men som jag vet så har det här stackars barnet, som är ganska gammalt i det här laget, aldrig käkat kött och har förmodligen inget minne av hur gott det var att käka den där schnitzeln. Jag blir sårsen när jag tänker på de här sakerna.

Boris

Man ska bli ännu mer sårsen. Vi tänker att det är ännu mer sorgsenbivande med tanke på- att det inte bara är barn som är vegetarianer som inte får äta riktigt kött. Även i de normala familjerna- kommer barn väldigt sällan i kontakt med riktigt bra kött.

Det blir eländiga grejer som fredagstakos eller falukorv. Det är bra köttbitar. Det är inte omöjligt att köpa och äta på vadan. Vadan har också ens i Sverige. Det får de inte. Det är undermåligt kött och undermåliga köttprodukter.

Det gör att en del får en likgiltig inställning till maten. Då kan man likadant positionera sig som vegetarian.

Martin

Ja, det ligger mycket i det. Själv fick jag återupptäcka, jag äter kött när jag var liten, min familj åt kött, men jag fick återupptäcka kött lite grann i vuxen ålder när jag flyttade hemifrån och började laga själv. Då började jag läsa mer böcker och insåg till exempel att det inte var en särskilt bra idé att äta kött som var överstegt, som var medium eller well done. Så då började jag testa att äta kött rare istället och det var ju mycket mycket godare. Det var något som jag lärde mig genom böcker i mitt följande.

Boris

Jag blir så nyfiken, jag måste hicka ut lite här. När du då sitter i hotellgen efter måltiden, känner du olika typer av lyckor och känslor beroende på vilken typ av kött du har ätit. Om det är lamm eller...

Martin

Nöt eller fläsk eller fågel. Spelar det någon roll? Ja, det spelar roll faktiskt. Det tycker jag. Jag får inte samma den här underbara nästan knarkiga känslan av att äta fågel till exempel. Utan det jag tycker känns allra bäst, det som får mig att trippa på små köttiga moln. Det är ju framförallt nötkött. Det är det som ger mig den bästa kicken. Jag äter mycket fläsk också, bara för att jag tycker fläsk är gott.

Och jag gillar fläsk av olika skäl. Sofia är inte lika beskjutig fläsk men jag vill gärna att vi har fläsk i hemmet så jag kan käka. Men jag får inte riktigt samma kick och samma totalt tillfredsställda känsla faktiskt. Det är framförallt nötkött i mitt fall.

Boris

Det finns en självklarhet i att det är direkt vid tuggandet en helt annan lyckotjänst. Man äter något viktigt, även något läsk och lam kan vara gott.

Martin

Nötköttet är kung helt enkelt. Det är gott att äta filé men gärna bitar med lite mer tuggmotstånd, lite annorlunda konsistens. Jag vet inte vad det är om det är något med den sammansättningen av köttet. Men det känns ännu mer tillfredsställande för mig att äta lite mer kompakta bitar.

Boris

Dels är det själva ätupplevelsen mer ursprungligt med lite motstånd. Men också att de bitarna är allt mer smakrika. Felen är ju en ganska tråkig bit på djuret. Hur dyrare den är. Det är många andra delar som är roligare.

Martin

Här i Budapest går vi någon gång i veckan till sånt här. tillsammans till en lokal slaktare och köper en veckoförbrukning av kött. Vilket då i vårt fall är enormt mycket så att det blir stora kastar. Ungefär så mycket som vi kan bära och få med oss hem. Även om vi tar bil hem då så är det svårt att få med sig köttet från slaktarens entré till bilen.

Det brukar vara en kamp. Men det är ju ett tips. Gå till en riktig slaktare. Gå inte till konsul, utan gå till en riktig slaktare och botanisera. Testa olika styckningsdelar. Och också något som vi gör nu för tiden, som jag inte alltid gjort men som jag gör nu för tiden, är köp märgben, köp kött på ben och använd benen till att göra fond.

Gör benbillonger och sådana saker. Det är också otroligt smakförhöjande, relativt okomplicerat att göra. Men det kan man bara göra på en slaktare för du måste ha ben som du rostar och kokar fonden på. Herregud, nu vill jag nästan avbryta sändningen och gå och köra kött.