Martin

Skådespelaren Peter Fonda dör 79 år gammal av lungcancer. Mest känd för sin roll i kultklassiken Easy Rider som han även var medförfattare av manus till. Vann en Golden Globe för sin roll i The Passion of Ayn Rand. Peter Fonda, Hollywood-ikon står det på rubriken här i artikeln.

En av de minst ikoniska Hollywood-ikonerna ändå. måste jag erkänna att jag tycker. Peter Fonda, han är en skådespelare som kommer från en känd skådespelarefamilj. Framförallt för att hans far, Henry Fonda, var ju en verkligt ikonisk Hollywood-skådespelare. Och Peter Fonda växte upp i lite grann i skuggan av honom. Och sen har han ju en syster som heter Jane Fonda, som också är väldigt känd.

Som är väl en större och mer känd skådespelare som han är. Jag tror han har en dotter som heter Bridget Fonda som också är skådis. Så han kanske är den minst ikoniska skådespelaren i skådespelarfamiljen Fonda. Eller vad säger du Boris?

Boris

Ja, fast det är ändå något väldigt stort med honom. Man märker ju kommentarerna i media att han bevarar rollen i Rider men sen händer det ju inte så jäkla mycket. Det är det som gör honom ikonisk. Den filmen är väldigt stor. Jag är extremt gluven till den. Ena halvan av mig älskar den. Man kan säga att han tar sin roll...

Det var inte bara rollen där Captain America spelar i Easter Ride. Det är en av de första scenerna när de ska gränsla mot... Han sitter och kikar på sin klocka och knäpper av sig den och drar iväg. Nu går vi utanför samhället och lever vår egna liv.

Den är väldigt stor. Där ligger han i storhet. Han har en väldigt låg inställning därefter till skådespelandet. Han bryr sig inte. Han är en isen. –och skadade och var extremt tillbakaluta. Dennis Hopper var likadant. Efter den här rollen går han in i den stora dimman– –och använder varenda drog som finns och nåt som antagligen knappt finns.

Sen kom han ut 20 år senare och kreerade lite roller. Båda gjorde den här filmen på väldigt stor allvar. De levde och glidade efter. Många andra skådesar som kom fram vid den här tiden och gjorde stora filmer har blivit Hollywoodfjanta och dyker upp i de mest märkliga komedier som Den nye Röpa Tjino.

Men Fonda och Hopper var på riktigt. Sen var det inte riktigt visst att han fick Oscar för manus. Han eller Hoppe skrev det. Det var Terry Sudden som fick sitta och tolka deras... Det var så pårökt när de kastade omkring sig idéer. Sudden var den enda som av i Sundarvälskan kunde skriva ner nåt.

Men man får inte glömma bort att han dyker upp i en av de mest missförstådda filmerna. Det är faktiskt flykten. som är väldigt bra och grafiskt underskattad. Jag gillar honom. Det räcker med den film han gjorde och att han tog den rollen på allvar tycker jag.

Martin

Det var en väldigt generös runa över Peter Fonda. Easy Rider är en ganska sunki film. Som handlar om några hippies som bara ska åka motorcykel och knarka knark. Det är en roadtrippa, de åker genom roadmovies. De åker genom USA för att de ska till Mardi Gras för att knarka ännu mer. De vill inte vara med i samhället. Ja,

Boris

men det där menar du med klubenheten därför att alla de gånger jag sett den så pänd jag mellan att i ena stunden kan jag stå på samma sida som de här förskräckta butiksägarna och farmarna och sherifferna de möter och tycka vad är det här för jävla dröjd. Ja, men ena halvan av det. Jag tycker liksom att bjuda skönt. Som tur är så lyckas jag hantera detta.

Martin

Det sticker extra mycket i ögonen med bakgrunden då med att den här filmen eventuellt gjordes som någon sorts pubertalt uppror mot fadern, mot Henry Fonda. Som var en kännskåde som spelade liksom, kan man säga motsatsen, som en sorts roller. Han spelade den här strong silent type. Rediga karaktärer, soldater och så vidare.

Boris

Och så vidare.

Martin

Så här gjorde Peter Fonda motsatsen. Då skulle han såklart spela någon sån här haschrökande motorcykeldrägg istället.

Boris

Ja, alltså det är... Då ska jag säga... Det är en... Han ingår ju i en tradition... Och alltså, pappa Fonda, Henry, ingår i en stor amerikansk tradition- som är extremt viktig. De här människorna han spelade i Jorden, Salton, står för det rätta goda- även om de inte står för det ensamma. Men Peter Fonda och kapten America i förra Italien...

De står för en annan tradition. Nu råkar de åka motorkykelträsk i USA- -...och målet är att bara röka utav helvete. Men det är en tradition att inte ligga nån till last. Det gör de inte heller. Jag avskylld lata slavfasar som inte gör rätt för sig och lever på andra. Men det här är mitt hjärta. Inte så att mitt hjärta bultar,

Martin

men jag ser liksom en viss förståelse på de här två figurerna i Fiddlehighter.

Boris

Ja,

Martin

men de åker bara på mycket lite trafikerade vägar, vilket framgår av filmen. spelade en mycket viktig roll i en film om Ayn Rand som dock nämns i bubblerubriken fördömligt. The Passion of Ayn Rand är en biografisk film som gjordes när nuvaron gick på 90-talet.

Conor vågade ut med Helen Mirren som spelade Ayn Rand och Peter Fondal som spelade Ayn Rands make, Frank och Conor. Det var en roll som han passade ganska bra för. Som hans pappa inte gillade. som han var som klippte skuren för. Till att börja med Frank O'Connor som Ayn Rand var gift med han var ju själv skådespelare. I grunden, han och Ayn Rand träffades på on set när Cecil D.

Mill spelade i en King of Kings. Alltså någon gång på mitten av 20-talet. Frank O'Connor hade någon roll någon liten liten sidoroll i filmen och så var han ju till och med en del av en av de här kvinnorna som han var och han var ju en del av en av de här kvinnorna som han var och han var ju en del av en av de här kvinnorna som han var och han var ju en del av en av de här kvinnorna som han var och han var ju en del av en av de här kvinnorna som han var och han var ju en del av en av de här kvinnorna som han var Och Ayn Rand var där för att hon skulle vara med som statist. Hon ville få kontakter i Hollywood, få in en fot.

Hon ville bli manusförfattare, vilket hon sen också blev. Hon blev omedelbart tagen av Frank O'Connor så fort hon såg honom. Hon bestämde sig med sann randiansk redighet för att hon fällde krokben för O'Connor. Han snubblade och hon fick en ursäkt. att prata med dem och någon månad senare, ganska snabbt därefter så blev de gifta.

Men Frank O'Connors skådespelarkarriär tog aldrig fart. Han dedikerade sig istället till att ge stöd till sin fru som var en oerhört ambitiös författare och filosof. Men Frank O'Connor var ganska mild, nördig, skönande, lite lätt missanpassad, och levde i skuggan av mer framstående familjemedlem.

Han försörjde Ayn Rand ett tag tills hon blev förmögen av sitt skrivande. Sen drog han sig tillbaka och målade tavlor, skötte om krukväxterna och allmänt i bakgrunden. Han är en ganska tragisk figur på vissa sätt. Vilket skildrar så mycket på ett gripande sätt av Peter Fonda i den här filmen The Passion of Ayn Rand. Det kanske inte är det finaste kompliment man kan ge till Peter Fonda. Men jag tyckte han var väldigt bra, passade väldigt bra för att spela Frank O'Connor.

Jag undrar om inte vi inte skenar för att det är största minnesfå har nog pratat så mycket om Peter Fonda som ni har gjort nu tror jag.