Martin

Filmen The Hunt skildrar hur medlemmar ur den liberala eliten jagar och mördar Trump-anhängare. Handlingens lämplighet kritiseras i anslutning till senaste masskjutningarna. Verket försvaras och beskrivs som parodi. Biopremiär under september 2019. Ja, den här rubriken är lite daterad, vi återkommer till det.

Men, tack för att ni tittade! För några dagar sedan fick vi veta att filmen var på gång, att det var underplanerat. Det släpptes en trailer som snabbt gick viral. Det blev krigsrubriker världen över. Jag hittade den här på Drudge Reporter, det var massor av artiklar som skrev om det. Det är ett filmprojekt från en stor filmstudio, Universal Pictures.

Jag ska försöka sammanfatta det, men man ser det utifrån traden. Framtidsscenario där... Känslan jag fick var att det var ungefär som i Hunger Games. Handlingen är då att ett antal människor väljs ut för att kastas in i en sorts arena. Där de ska jaga varandra i någon skog och på något stort område och sånt där. Så det här var en liknande sak.

Förutom att de som då valdes ut och kastades in i arenan är deplorables. dvs konservativa amerikaner, Trump-anhängare. Och de som jagade dem är amerikanska liberaler. Så på ytan i alla fall så ser det ut som att det är en sorts artikulering av en riktigt pervers fantasi hos amerikanska vänsterlister att få mörda Trump-anhängare som de givetvis hatar gränslöst och det är vardagsmat numera att man avavhumaniserar.

konservativa USA och uppviglat till våld mot dem. Men här såg det ut som att de var på väg att göra en Hollywoodfilm som helt oförblömerat gjorde en sån här actionfilmsnjutning av det här scenariet. Sen bara några dagar senare så drogs den här trailern tillbaka och det är väl lite oklart varför det hände.

Det var ett dåligt timing kan man säga när de släppte trailern. Det hände nästan precis som. Samtidigt som man hade de här två skjutningarna i El Paso och Dayton. Och för er som lyssnar på Radio Bubbla om några år i framtiden. Så var El Paso och Dayton två massskjutningar. En på en Walmart och en på en restaurang i Dayton, Ohio.

Som inträffade. Och därför blev det dålig timing. De fick mycket kritik för det och sen drog de tillbaka filmen. Så egentligen undrar jag om de håller på med det? om de egentligen ångrar själva konceptet eller om det bara var dålig timing och om de kanske plockar fram det igen. Samtidigt så är jag osäker på hur man har tänkt. På ett sätt ser det ut som att det kanske är en sån där testballong för att se hur långt kan vi flytta retoriken, hur mycket kan vi flytta fram propagandan.

Kan vi göra filmer som bara handlar öppet, rakt upp och ner, om att döda konservativa människor? Eller är det som så? så som de säger att det handlar om att det handlar om någon typ av satir. En sak som, det ser ut som att det är det ser ut som att det är satiriskt och en sak som talar för det litegrann det är att i den här trailern, i den här trailern så är det svårt det är svårt att tänka sig hur någon kan sympatisera med några andra än de här deplorable, redneck, konstigt amerikaner som blir jagade.

Det verkar som att filmen är gjord från deras perspektiv och handlar om hur de liksom till slut har med det här. att de lyckas överleva och kanske hämnas och ta sig fri från den här mordarenan. Så det märker vara skriven med dem som sympatiska protagonister. Samtidigt så är filmen gjord, eller skulle ha blivit gjort av en Jason Bloom tror han heter.

Som är känd för att vara extremt vänster, hatar Trump extremt mycket och har gjort en del ganska extrema filmer tidigare. till exempel The Purge-filmerna som vi eventuellt kan återkomma lite till. Men sen är det också, om det är satir, så har vi också det här problemet att det är extremt svårt nu för tiden att göra satir. Dels för att verkligheten har en tendens att överträffa dikten.

Och att satir väldigt snabbt blir obsolet för att om vi sitter i det satiriska och säger att, ja men snart kommer väl politikerna säga det här och det här, så som ett halvår senare säger de det på riktigt. Men det finns också ett problem med att folk inte tar... Ta satir som satir. Utan om du gör en satirproduktion så tenderar ständigt att uppfattas av på den. Om inte annat ett eller två år senare så tenderar det att uppfattas som blodigt allvar. Kan du hjälpa mig Niklas att uttolka den här situationen? Vad var det egentligen som hände på Universal Pictures och den här trailern som de släppte?

Nicholas

Ja, men absolut. Jag ska börja med dubbelfoliehatt. Sen kan jag ta enkelfoliehatt. Men jag börjar med den dubbla. Du Martin verkar ha hittat trailern till den här. När jag kikade på det här så kunde jag inte hitta någon trailer. I artikeln så hade de en länkad men den var borttagen när jag klickade på den. Jag gick in på Youtube och sökte på The Hunt. Och vad får jag upp då? Jo, en trailer till en dansk film från 2012 med Mads Mikkelsen.

Som handlar om en stackars man som blir oförlåten. oskyldigt anklagad för sexualövergrepp på barn. Och vilken dag dras The Hunt-trailen tillbaka? Jo, samma dag som Jeffrey Epstein dör. Och när släpptes trailen? Några dagar efter att han greps. Hela den här kontroversen har utspelat sig i svalvågorna av Jeffrey Epstein.

Och för de som söker på The Hunt så är det väldigt lätt att hitta en film om om någon som var oskyldigt jagad för... på grund av falska överklagelser om övergrepp. Vänta nu,

Martin

skulle den dubbla foliehattsteorin bara att Universal Pictures släppte den här trailern för att dra folks uppmärksamhet till den här Mats Mikkelsen-filmen som ett sätt att plantera i det kollektiva undervetna att Jeffrey Epstein var oskyldig? Ja. Intressant. Det kanske är ett trippelfoliehatt till och med. Många lager folie blir det.

Nicholas

Ja. Om vi skalar bort några lag. och försöka packa upp det lite mer, den här filmen, så tror jag att... Jag tror inte backlashen har egentligen så mycket alls att göra med att man var orolig för att det skulle uppmåna till våld eller något sånt där. Visserligen händer sånt också. Jag kan på rak arm minnas en gammal tv-serie, jag tror den hette Absolute Power, som handlade om en PR-firma som gjorde olika absurda saker, och i ett av avsnitten så...

skulle de hjälpa någon medlem i Bin Laden, familjen lanserar Bin Laden Airlines och så skulle avsnittet komma ut dagen efter något jäkla terrorattentat och då tänkte de, nej nej, det där gör vi inte. Och så sköt man lite på det. Sånt där händer ibland bara för att producenter orkar inte ta media-backlashen så de skjuter på det ett par veckor för att ska få blåsa över.

I det här fallet verkar de ha dragit in filmen helt. Jag tror som sagt inte problemet har att göra med att man inte kan... Man liksom månar om de stackars rednecksen som kanske råkar illa ut om man piskar upp hat mot dem. Jag tror problemet är att den visar för mycket. Den avslöjar för mycket om vänsterns psyke och potentialen för radikalisering med en sån här film.

Det är ju inte av vänstern, det är ju av högern. Alltså, vad är det som ska hända i den här filmen? Jo, det är en liten... jagar rasister, som de kallar det idag, som de har pekat ut sina politiska motståndare. Går det här att tolkas som något annat än en metafor för bara en vanlig nyhetscykel i USA? Är det inte det som händer hela tiden inom amerikansk media?

Och är det inte så att högern hela tiden går runt och tänker så här, fast det känns som att vänstern typ försöker ta koll på oss och utrota oss? och vänstern bara, ha ha, vad dumma ni är, varför tror ni det för? Det där är bara en halmdocka. Och så lyckas lyckas man tuta i högerna. Det finns inget existentiellt hot mot er alls.

Det är bara ni som är paranoida. Då blir det lite svårare att upprätthålla det narrativet om man släpper en sån här film där man bara liksom badar i hat mot mot högen, i synnerhet med tanke på hur man ska se den narrativa logiken brukar funka. i skräckfilmer och i thrillers, och det här verkar vara någon typ av thrillerfilm då.

Alltså det är väldigt ovanligt att du sympatiserar med seriemördaren i en skräckfilm. Det är ju offren du sympatiserar med. Ibland kan man försöka nyansera lite, skapa lite komplexa motiv, liksom för att seriemördaren inte bara ska vara en galning som älskar blod. Att du vill ha ytterligare något psykologiskt lag. Det brukar inte alltid lyckas så bra, men jag tror att så filmerna, nu har jag inte sett dem, Jag tror att dom har någon sån här grej om att galningen i såfilmerna, han har egentligen någon syn på samhället och alla offren har egentligen gjort något fel.

Men i grund och botten sympatiserar man ju fortfarande med de stackars människorna som blir liksom bortsprängda och skjutna och döda. söndersågade och allt som händer. Givetvis skulle samma sak hända här, vare sig man ville det eller inte. Att folk skulle se de här filmerna och tänka fy fan för de där liberalerna som jagar de stackars deplorables.

Och man skulle sympatisera med personerna som jagas. Och det är ju något Hollywood absolut inte skulle vilja skicka fram som acceptabelt. budskap. Det finns ett citat här från artikeln. Jag ska se om jag kan plocka fram det. The violent R-rated film follows a dozen MAGA-types, alltså MAGA, Make America Great Again-types, who wake up in the clearing and realize they are being stalked for sport by elite liberals.

Är inte det här en fantastisk beskrivning av hur det känns att bli rödpillerad? Du vaknar upp med att du är en kompis här någonstans. och tänker, jävlar, vänstern försöker ju jaga oss och ta koll på oss. Vore det kanske lite farligt att ha en film som sätter fingret på den upplevelsen?

Martin

Mm, jag håller med, det är en oerhört träffande liknelse faktiskt, beskrivning av hur många känner. Så på det sättet kan man nästan få känslan när man ser den här trailern att, så kände jag när jag såg trailern, att det här var en ganska, det var en intressant koncept på ett sätt. Och det skulle mycket väl kunna vara gjort av en någon slags film. en högerorienterad person, alltså en Trump-anhängare, just som metafor över vad som faktiskt händer och vad som kommer att hända om vi extrapolerar det som vänstern pratar väldigt öppet om.

Samtidigt så tycker jag mig se gång på gång på gång, och vi pratade om det i Bubbla, till och från att vänstern är fullständigt utspårad och allvarligt psykiskt störd. Jag är för oss bedrägen att tycka att alla former av vänsterism är en form av psykisk störning, av psykisk sjukdom. Men de håller verkligen på att accelerera sin perversion.

Och i, tror det var förra eller föreförra avsnittet av Radio Bobla så läste jag upp en liten lista över bara saker som jag hade sett. Hur de öppet uppmuntrar till våld, hur New York Times, den mest förnäma dagstidningen i USA, skriver krönikor. Den här Dregel Fantasikrönikor om hur Secret Service avrättar Donald Trump och såna här saker.

Så att de är så urspårade och så otaktiska. De har ingen känsla alls över att de behöver vara återhållsamma och taktiska och så vidare. Så att jag kan tänka mig att de oironiskt lägger ut en sån här grej som alla normalt fruntade människor kommer att uppfattas som närmast en Trump, en magavänlig metafor.

över vänsterns utspåning. Och det kanske är så, som du verkar vara inne på, Niklas, att det trots allt finns någon, någon som sitter och drar en spaka lite längre upp, som säger att, vänta nu, det här gick lite för långt. Det blir för... för så ärliga kan vi inte vara, så öppna får ni inte vara med hur ni egentligen känner.

Nicholas

Precis, precis. Att risken är att det skulle skapa för stora sympatier för höger. Någon hade självinsikt nog att förstå att vi kommer inte undan med det här. eller inte komma undan. Det kommer att tolkas som att det är sympatiskt inställt till högern trots att det egentligen är illvilligt inställt. Vill man få en klar vy över det du tar upp här med hur urspårad och insiktslös vänstern kan vara så vill jag föreslå en jämförelse av två filmer.

Det ena är den väldigt kända filmen Falling Down med Michael Douglas. Det när han sitter i en van. har någon bil i början och så är det bilkö och det är väldigt varmt och så blir han lite knäpp och springer runt och skjuter folk och så slutar det med att han var frånskild och hade blivit av med jobbet och ville se sin dotter. Du känner säkert till den kort tid? Absolut,

Martin

jag har sett den flera gånger.

Nicholas

I den filmen är ju huvudpersonen så att säga, han är ju en komplex karaktär men han är ju i grund och botten skurken och polisen som försöker få fatt i honom är väldigt sympatisk. Den är ganska obskyr, de flesta kanske inte känner till den. Det finns en vänstervariant, en vänstermotsvarighet till Falling Down. Den heter God Bless America. Det är exakt lika grinskigt som det låter.

Det är någon form av... Det är någon så här ogift, barnlös, 55-åring som blir sur på Bill O'Reilly och Westboro Baptist Church. Och så springer det runt och skjuter en massa politiska fiender. Man lyckas inte alls uppnå den här idén av att han är... Han är ond, men komplex och nyanserad. Man får snarare bilden av att man är ganska sympatisk inställd till den här personen.

Det är meningen att man ska vara. De som har gjort filmen har missförstått Falling Down och tror att allt är en stor högerfantasi. Nu ska vi göra vänsterfantasins motsvarighet. Jag kan för övrigt påpeka att han inleder... kompanjonskap med någon lite mindreårig flicka i så här mellerstatonåren och det är, ja, jag vet inte, det är ett tidigt tecken på vänsterns märkliga syn på den typen av relationer.

Men se de filmerna och jämför dem så ser man skillnaden i hur vänstern ser på sådana här saker. Det finns några scener som är liksom, om jag ska ge en bild, en scen som lyckas lite bättre. som är lite fnissig sådär. Han sitter i en biograf och så är det några som pratar under filmen och så skjuter han de som pratar under filmen. Det är lite såhär, haha, vi hatar alla människor som pratar under filmen.

Vad kul att han sköt dem ungefär. Och så sitter det någon förskräckt tant och tittar på oss och vänder sig till honom och säger bara såhär tack för att du stängde av mobiltelefonen och inte pratade och så går han därifrån. Det är såhär, okej. Det förstår man, lite glimtigt i ögat. Men sen så har de exakt samma scener där han bara går runt och liksom skjuter vissna människor eller Fox News-ankare eller någonting. Och då är det exakt samma stämning i de scenerna.

Att så här, ha ha, alla de här människorna förtjänade det. Och när man kommer till slutet av filmen så får man inte alls intryck av att det här är en graft, liksom, det här är ett monster och han är en fara för sin omgivning. Utan, eller för dem som står honom nära, utan det är snarare bara så här att det var tragiskt att det behövdes. behövde gå så långt. Om inte samhället hade haft så många kristna och så många Fox News-ankare så hade han aldrig behövt bli så arg.

Där ser man skillnaden i mentalitet och jag får intryck av att The Hunt är exakt den sortens film där man inte riktigt klarar av att förstå de här nyanserna och att i en thriller så är det meningen att personen som går runt och mördar folk är skurken. Man har inte riktigt förstått det. Sätt och vis ett väldigt bra exempel på hur i Sverige säger vi att Socialdemokraterna sitter i opposition till sig själva i USA så är det att liksom vänstern ser sig själva som rebeller även när de har haft makten i hundrafemtio år.

Det speglas lite i vissa av deras filmer att de ser en person som liksom han är underdog karaktären trots att han enligt filmen. logik absolut inte är det. Alltså även där har man vänt på de här förhållanden, att precis som Obama var president, men på något sätt var han fortfarande samhällets underdog. Att i trillen så liksom seriemördaren går runt och seriemördar folk, men han är fortfarande det tragiska offret.

Martin

Ja, ja men det är intressant. Men en sak som jag undrar då, de här sakerna förskjuts ju hela tiden över tid. Ofta går det snabbt, ofta tar det bara månaden. och år. Kan man gissa då att den här filmen, The Hunt, den gick lite för långt just 2019, men kanske 2020 eller 2021 så kommer de rulla ut samma koncept igen. Då kommer det inte bli en ramaskrig där, för då kommer de här sakerna vara mycket mer normaliserande. Vad tror du om det?

Nicholas

Ja, framförallt så kommer de kanske behöva jobba på att förfina sin svartmåling av offren. peka ut, vad ska man säga, väl välja ut egenskaper där man säger att nej, nej, men du får inte ha sympati med de här för idag skulle vi tänka oss att de är onda rasister. Säg att det hade varit Q-Klux-klanmedlemmar de gick runt och sköt.

Då hade det varit mycket mindre ramaskrig. Om jag ska ta ett exempel, en film som jag själv faktiskt gillade en del den här Tarantino-filmen Django Unchained, det var också en man som sprang och sköt folk, men det var en före detta slav. som skötslavägare, då är det okej. Den moraliska relationen gör det okej och det är väl lätt att förstå även för oss också. Man måste kunna replikera den relationen i filmer där man tar upp modernare karaktärer som ska avverkas att du måste hitta ett sätt att säga att de här är moraliskt ekvivalenta med slav.

När och kanske man kommer behöva hitta vissa symboliska grejer att mema lite hårdare på. Det räckte kanske inte riktigt med att man var Trump-supporter, för det finns ganska många. Men om du bara kan snäva in det lite mer, hitta några till egenskaper du kan slänga in där. Rasist, det funkar inte riktigt heller längre, för det är dels urvattnat och folk tänker att det finns så få rasister.

Men kan de hitta nåt nytt, någon ny liten grej där de kan säga att det här är okej, de här människorna får man nu ge sig på. Då kommer vi garanterat få se sådana här filmer om hur sådana människor dödas, absolut.

Martin

Django Unchained, jag tyckte den här filmen var så obehaglig. Jag är nyfiken Niklas, har du hört möjligen Stefan Molyneux recension av senaste Tarantino-filmen? Den kom för någon vecka sedan.

Nicholas

Nej, vilken är han senaste film?

Martin

Once Upon a Time in Hollywood tror jag att den heter, filmen.

Nicholas

Jaja, jag har inte sett den tyvärr. Allra för senaste jag såg var Crazy Eight eller vad den hette.

Martin

Stefan Molyneux. Spott gick givetvis och kollade på filmen och gjorde en recension. Och den var riktigt bra, hans recension. Det var som att han sammanfattade alla Quentin Tarantino-filmer som någonsin har gjorts. I ett enda koncept. Och det förklarade precis alla Tarantinos filmer och varför jag alltid blivit illa till mods av att kolla på dem. Jag ska inte spoila åt dig i tesen, men jag tyckte själv att det var väldigt träffande. Jag betvivlar att jag någonsin kommer kolla på det. och kolla på en Quentin Tarantino-film igen.