Martin

Angela Merkel kvar som Tysklands förbundskansler efter att CDU-CSU-alliansen får 33% av rösterna i valet. Socialdemokratiska SPD landar på 20,5%. Alternativa för Deutschland blir tredje största parti med 12,6%. Det har varit ett val i Tyskland. Ett efterlängtat och spännande val.

Så många har sett fram emot och utfallet är väl ungefär det som man har förväntat sig nästan alla. Det vill säga att Alternativ för Tyskland har gått framåt, som alltså är ett invandringskritiskt parti som kan jämföras... Man brukar jämföra ibland med... med Sverigedemokraterna i Sverige och nationella fronten i Frankrike och sånt där. Jag skulle vilja säga att det är, vi kan gå in på det senare kanske, den jämförelsen är inte helt välfunnen.

Men, liksom i Tyskland så är det så att det finns bara ett stort parti som är invandringskritiskt. Alla de andra partierna, precis som i Sverige, är invandringsokritiska. Det är den stora konflikten. På grund av att de andra partierna har den här extremt okritiska inställningen till invandring så blir det den primära politiska skiljelinjen. Det borde ju inte vara så.

Med en bra värld skulle det inte vara så. Men nu blir det så att det blir den viktigaste frågan. Och AfD gick framåt. De är fortfarande inte riktigt uppe på Sverigedemokraternas nivå av opinionsstöd i Sverige. Men de fick ändå 12,6 procent. Merkel fick alltså tredjedelar av rösterna. Socialdemokraterna en femtedel. AfD är då tredje största parti. Så nu vidtar en process i Tyskland för att bilda regering.

Angela Merkel kommer att sitta kvar. Det är ingen som tror någonting annat. Men hon kommer få svårare än hon haft tidigare att bilda en regeringskoalition. Här, jag tycker, man kan kanske göra en liten spaning här. Kanske en parallell mellan Sverige och Tyskland. Å ena sidan så har Tyskland erfarenheter av så kallade stora koalitioner.

Nu säger jag att de huvudsakliga politiska partierna förenas över blockgränserna för att regera tillsammans. Men nu samtidigt så tror jag att Tyskland har en del att lära av att studera Sveriges historia under de senaste tio åren. Då tänker jag inte enbart på frågan om invandring och konsekvenser.

Storskalig massinvandring kan ha ett läge att vara en del av det. utan på det här med den parlamentariska situationen. I Sverige har vi den famösa decemberöverenskommelsen. Man har skapat ett extremt konstigt parlamentariskt läge i Sverige där man i praktiken, det finns ingen opposition i Sverige. Därför att man har en de facto stor koalition som bygger på att den tidigare oppositionen bara lägger sig platt och släpper fram socialdemokraterna.

Jag gissar att vi kommer få se en liknande utmaning. Jag har en fråga till dig, Anders.

Boris

Jag funderar mest på just det här med de snabblösta svenska mainstreammedia kommentarerna. Och de kör ju det här loppet om att föreningen åt att allt det, vad ska jag säga, östtyskarna, de forna östtyskarnas fel. Om det inte vore för dem så skulle inte AFD ha blivit så jäkla stort.

Och sen har det ledarkommentarer, kultursidiskommentarer och även nyhetskommentarer som säger att återfredningen blev fel därför att man inte öste tillräckligt mycket pengar över östra Tyskland. Det är en... Det här som jag har pratat om förut är ju en totalt bakvänd tanke på att man öste milt uttryckt ganska mycket pengar över östra Tyskland och skulle införliva dem så att de över en natt skulle bli som västra Tyskland. Det är inte där problemet ligger.

Martin

Nej, samtidigt som jag tycker, och det här, vi pratade om det här tidigare och det drar i bubblan, men jag har ju mer och mer kommit till uppfattningen att återföreningen av Tyskland var en katastrof. Det var oerhört negativt, både för väst-Tyskland och för öst-Tyskland. Så att någonstans finns det en reaktion av sanning om man säger att återföreningen inte gick rätt till, även om det är en katastrof. Min tanke om det är att det bästa hade varit att inte återfrena alls.

Boris

Ja, men det är en annan sak. Alla kommentatorer och allajusåsar menar att återfreningen var ett problem. Återfreningen var att det öste ännu mer pengar och drog in dem ordentligt i den västtyska välfärden. Men som du säger, det har vi sagt lite längre, det är en oerhört tilltalad tanke att de inte är så bra.

inte hade återförenats därför att de österledarna tyskare, vissa delar i alla fall, har en helt egen historisk tradition som egentligen bara försvinner i och med Bismarcks upprättande av Stålstaten. Och du får samma fenomen som i Frankrike och Italien. Man slår sönder livaktiga nationella kulturer. Till exempel Preussen.

Martin

Precis, Preussen som var en av de gamla tyska nationerna och mer generellt kan man säga östra Tyskland. Östra Tyskland som då geografiskt bestod av det som idag är Polen och Kaliningrad och andra delar av Östeuropa. Det är ju en mer naturlig riktning för de som bor i Öster- och Tyskland att se till egentligen.

Och där skulle man kunna tänka sig en annan typ av nystart för det landet. Men just de här konflikterna som finns mellan västtyskar och östtyskar nu för tiden att man säger att det är östtyskarnas fel, det är ju det. Västtyskarna är dåliga, arroganta och ger sig inte till. Alla de här konflikterna skulle inte finnas om man inte hade tryckt ihop de här två länderna med så vitt skilda förutsättningar.

under samma stat. Det som det är i Tyskland nu, och det verkar inte vara någon östtysk cessation på agendan direkt, det går ju inte nu eftersom man har haft den här ekonomiska integrationen. Nu kommer man istället, östtyskarna kommer vilja vara kvar och göra sig beroende av ännu mer Västtyskland och kommer fortsätta i en dålig riktning. Man får hoppas till exempel att när den nordkoreanska regimen faller, att de inte gör om det tyska misstaget och slår ihop det till en värld.

Det är inte en koreansk stat, utan de låter Nordkorea utvecklas på sina egna premisser. Det kommer göra att Nordkorea kommer återhämta sig mycket snabbare. De kommer kunna utnyttja, de kommer kunna hitta det goda i det onda. De har en väldigt dålig ekonomisk situation nu, extremt dålig. Men de kommer kunna använda det till sin fördel, till exempel genom att de har potentiellt billiga arbetskraft.

Om de ska in under ett sydkoreanskt paraply, så är det en väldigt dålig ekonomisk situation. Lossa som att de har sydkoreanska förutsättningar och att sydkoreanerna ska börja skydda sig mot konkurrens på arbetsmarknaden från Nordkorea och så vidare. Då kommer det ta mycket, mycket längre tid för Nordkorea att komma i kapp ekonomiskt. Vi får se hur det går för Tyskland, Merkel och det som de nu kallar för Jamaica-koalitionen. Tyskarna är inte så humorlösa som många tror.

Jag tycker själv att Jamaica-koalitionen är ett ganska välfunnet namn. Tre olika partier vars färger motsvarar Jamaikas flagga. Det är ju dessutom lite roligt, va? Eftersom det här är partier som är invandringsokritiska och på många sätt antieuropeiska värderingsmässigt.