Martin

Bildmanipulering fortfarande vanligt i biomedicinsk forskning. Teknisk screening kan hjälpa, enligt ledarartikel i Nature. Och då har vi en tredje sorts... oredelighet här, nämligen manipulering av bilder. I många typer av biomedicinsk forskning så använder man sig av bilder av till exempel celler i odling eller bilder av vävnader eller bilder av olika typer av blottar som man då använder för att undersöka förekomsten av proteiner eller av andra molekyler.

Man har då en gel där man låter molekyler passera och kydda. De sorterar sig i storleksordning och sen kan man märka in dem. Då får man ett band i gelen där ett visst protein förekommer. Då är det väldigt vanligt att man klipper och klistrar lite grann med de här gelerna så att det ska se snyggare ut. Om man gör det med gott omdöme så är det ingen fara alls.

Då kan man bara framhäva sina fynd på ett rimligt sätt. Det är också mycket lätt att falla in i frästelserna och klippa ihop två olika geler som egentligen inte satt ihop. Det är inte så att man kan klippa in kontrollband från en annan gel än den verkliga. Eller i värsta fall att helt förväxla figurer från olika experiment. Det här är mycket vanligt har det visat sig varenda gång man har försökt titta på det systematiskt. Det kan vara uppåt 20% av alla artiklar som innehåller sådana här figurer som har någon typ av fel. Alltså någon typ av manipulering som inte är acceptabel.

Gustav N

20% säger du? Ja. Det är ganska mycket.

Martin

Just den siffran kommer från den europeiska molekylärbiologiorganisationens tidskrift, Embo Journal, som rutinmässigt granskar alla artiklar som skickas in. Och då upptäckte de att det var 20 procent. Det är en siffra som är lägre än tidskriften Journal of Cell Biology, som också har hållit på granskat systematiskt under ett antal år.

Gustav N

Jag vill minnas att det var någon bildmanipulation inblandad i Paolo Maccarini-skandalen. här i Sverige för ett års nivå.