Martin

Matthew Rees, Jeffrey Tuckers obscena uttalanden mot Richard Spencer, frångår libertarianska principer. Tal om mänsklig värdighet har till skillnad från fascism inget med ideologin att göra. På den här rubriken så är det faktiskt ytterligare en magstark grej som jag tvekar lite kring. Jag gillar verkligen den här bloggen, Seer of the Position, en av mina absoluta favoritsajter på nätet.

Men det här... Publiken och inlägget var till och med lite magstarkt för mig. Men vi kommer till det efter att vi har tittat på själva händelsen. Förra helgen så var det ISFLC, International Students for Liberty Conference, i Washington. Konferens som jag och Sofia var på förra året för att representera KORUX. Fantastiskt, världens största liberalska konferens, jättemycket intressanta talare.

Tack för mig. Spännande på väldigt många sätt. Förra helgen inträffade en incident när en grupp på SFL som kallar sig för The Hoppe Caucus, Hoppe-gruppen, Hoppe-koalitionen, bjöd in Richard Spencer, All Right-ledaren, för ett informellt samtal i en restaurang som ligger i anslutning till konferenslokalen.

De var inte på själva konferensen, där måste man betala för att komma in. Vill man göra reklam för sina projekt så ska man köpa sponsoravtal och så vidare. Vilket vi gjorde till exempel förra året. Vi betalade för att vara sponsorer. Spencer blev inbjuden och det blev bråk. För att Jeffrey Tucker, den kända libertarianen, gick i taket. Han sprang in på restaurangen och började ropa att du är fascist.

Och fascisterna är inte välkomna. Du måste gå ifrån, du är en lugnare, alla fascister ljuger, och så vidare. Och sen så hade de en sån här ordväxling. Det slutade med att restaurangen ville inte ha det här bråket. De sa att ni får gå allihopa. Spencer tyckte att det var hotfull stämning. Han bad om lite extra säkerhet, att bli eskorterade utom restaurangen. Det här blåste upp till en jättestor debatt, kan man säga, internt i den libertarianska rörelsen.

Där folk väljer sida på något sätt. Var det tacker gjort rimligt eller var det löjligt och olämpligt? Var det rimligt eller orimligt att bjuda in Richard Spencer? Och så vidare. Jag förstår att det här kan låta som en otroligt perifer sak för er som inte är involverade i det här. Jag tycker själv att nu känner jag hur löjligt det känns att prata om det här. Men det här är liksom i mina kretsar, om jag säger så.