Martin

Goldman Sachs sänker utsikterna för Indiens BNP med 2,5 procentenheter. 60 procent av all handel skadad av kontantbrist efter statens förbrud mot sedlar av högre valör. Inköpsindex faller skarpt. Den här nyheten kom till oss från Bloomberg och precis som vi sa i förra avsnittet så förväntade vi oss att se analyser som förutspår att den indiska ekonomin går ner eller i detta fall ökningstakten faller snabbt.

Den här analysen är från den amerikanska banken Goldman Sachs. En del i deras affärsmodell är att de tillhandahåller analyser av olika marknader, instrument och så vidare. I det här fallet har man reviderat sina utsikter för den indiska ekonomins utveckling.

När man beslutade att ta bort de här sedlarna av högre valör så gjorde man bedömningen att Indien skulle ha en BNP-utveckling på 6,5% i år och nu reviderar man den neråt. Bedömningen bygger på att kontantsituationen är löst i mitten av februari.

Det återstår att se hur snabbt man kan lösa den här situationen och få ut de här nya sedlarna. I artikeln framkommer att 80% av alla transaktioner i Indien bedöms utföras med kontanter. Man berättar att mätt i kontanter i cirkulation i relation till den här situationen.

Med tanke på att det inte är BNP så ligger Indien 5% högre än genomsnittet bland tillväxtmarknader. Med andra ord så är Indien lite på eftersälken i digitaliseringen av valutasystemet visar vi andra tillväxtmarknader.

Johnny

86% av kontanterna.

Martin

Ja, det tycker jag är en adekvat analys.

Johnny

Det är verkligen svindlande, vilket enormt ekonomiskt kaos som de skapar i Indien nu. För premiärministern är det här bara ett streck med pennan som han gör. Och sen är det såklart mycket jobb för den indiska staten att administrera allt det här. Det blir kaos för bankerna och så vidare. Det är ganska enkelt att orsaka ett enormt lidande och enorma förluster.

Men att bara den här uteblivna BNP-ökningen, att BNP inte ökar med 6,5% som det var tänkt utan med 4% istället, det representerar ju, jag gjorde bara en snabb överslagsberäkning här, och jag får det till att det är mellan 4 och 500 miljarder svenska kronor som försvinner bara där. 430. miljarder svenska fickare till. Det är en enorm, enorm mängd värde som man förstör på det här sättet.

Martin

Det här kan ju få dominoeffekter också om bolag i Indien med hög belåning helt plötsligt ser sin försäljning krascha så kan det ju vara så att de tillverkarna eller tjänsteföretagen går i konkurs och därmed inte kan betala tillbaka sina lån varpå det indiska banksystemet hamnar i gungning så att det kan få konsekvenser som som uppenbarligen den indiska staten inte har tänkt på.

Men det är som alltid, staten kan ju bara ta från en och ge till sig själv innan den ger till någon annan. Så att vad staten än gör så hamnar folk i kläm.

Johnny

Med det här fallet ser jag ändå ingen, det är inte ens en regelrätt omfördelning. Eller vad skulle du säga? Jag upplever att man framförallt bara förstör saker, förstör resurser. Det är väl ingen egentligen som blir rik på det här?

Martin

Nej, det är det väl inte.

Johnny

Förutom enstaka kanske växlingsproffs och de nu uppskön av professionella kösittare som har blivit en bomande bransch i en del. Men de är bortsett från dem.

Martin

Fast man kan ju tänka så här också att... Sannolikt kommer inte alla hinna växla in de här sedlarna. När de brinner inne, när de blir värdelösa, så innebär det att en mängd pengar har försvunnit ur ekonomin varpå priserna sannolikt sjunker eftersom efterfrågan har försvunnit.

Vilket innebär att det blir en slags omfördelning från de som har de här sedlarna, inte har hunnit växla in dem till nya. till de som redan var digitala, de som redan hade pengar på banken och var inne i banksystemet. Det var säkert inte intentionen, förutom att den uttalade intentionen är att se till att de här så kallade svarta ekonomin ska försvinna. Så tror jag man kan tänka i alla fall.

Johnny

Intressant, men det var inte avsikten i alla fall.

Martin

Nej, precis. Men det är ju alltid så när staten gör någonting. Man pratar ju om unintended consequences med alla lagar och prismanipulationer. Det här är ju någonting som den gamle Bastiat skrev om på 1800-talet. I artikeln pratar man också om Nikkei India Composite Purchasing Managers Index som vi har i slags in...

Det här är en index som mäter inköpschefers framtidsutsikter. Det här indexet sjönk från 54,4 till 49,1 på en enda månad efter beslutet. Det är en nedgång på 10%. Det här är en nedgång ner till samma nivå som 2014. Det är en väldigt stark och dramatisk nedgång.

Och det man ska komma ihåg är att entreprenörer agerar utifrån hur man bedömer sina framtida utsikter att tjäna pengar. Även om det här skulle vara en överdriven reaktion från inköpschefernas sida så kommer de definitivt agera på sina egna framtidsutsikter. Och det här är ju en oerhört dramatisk nedgång.

Goldman Sachs avslutar med en konklusion där de säger att detta är negativt på kort sikt men ökade intäkter för staten är positivt på lång sikt. Med detta kan vi konstatera att man även är vänster på Goldman Sachs analysavdelning.

Johnny

Är det bara korkade? Vad ska man tro med sådant uttalande?

Martin

Jag vet inte. I finansvärlden säger man att Goldman är the smartest guy in the room. Men jag ställer mig tveksam.

Johnny

Om det är sant att de är så smarta så måste det innebära att de har väldigt skruvade värderingar. De struntar i alla trasiga fönster och istället sätter de väldigt stort värde vid pengar just i staten.

Martin

Det krävs ju någon form av... Järnkapacitet att förstå modern Keynesiansk ekonomi, men det är ju inte samma sak som att ha vett.