Martin

Utvecklingsbiologen Fredrik Lanner, först med att genmodifiera mänskliga fosterceller med CRISPR-metoden, låter dem inte utvecklas mer än 14 dagar. Där har vi alltså rört oss från mitokondrierna in till cellkärnan. Fredrik Lanner är en forskare på Karolinska institutet, min egen arbetsplats. Han använder CRISPR-tekniken som för övrigt också uppfanns i Sverige, i Umeå, och som har varit Nobelpristippad.

Det är säkert bara en tidsfråga. Det är en metod som gör att man på ett mer precis sätt än förut kan klippa ut och klistra in DNA på specifika platser i kromosomerna. Det är egentligen en del av ensälliga mekanismers immunförsvar. De använder CRISPR för att skydda sig från främmande DNA som till exempel ett virus skulle kunna försöka placera in i deras DNA.

Detta är då alltså ännu mer etiskt kontroversiellt än att modifiera mitokondrier. Och tydligen så är det i Sverige som det här görs först, med foster som då inte tillåts utvecklas mer än två veckor. Men det är klart att om det här fungerar på foster som kan utvecklas i två veckor så ser man ju inga egentligen medicinska eller tekniska hinder mot att foster skulle kunna få utvecklas till full gång i en tid.

Det vill säga att vi här har i så fall en fungerande metod för att sätta in eller flytta på gener mer eller mindre efter behag.

Gustav N

Jag tycker att den här CRISPR-tekniken är väldigt intressant från ett tekniskt perspektiv. Första gången jag hörde talas om den så föreställde jag mig att det var någon typ av apparat, som kanske en mikroskop med lite inbyggda knivar eller något sånt där som kunde skära i DNA-molekyler och bygga om dem. Men sen har jag förstått att du nämnde det kortfattat här, men CRISPR är egentligen en bit av DNA från en ensällig organisk.

Martin

Ja, precis. Clustered regularly interspaced short palindromic repeats. Det gör i sig inte så mycket, men om man kombinerar det med enzymer som klipper och klistrar i DNA så har man ett system som på ett väldigt riktat sätt kan sätta in och ta bort gener på olika ställen i kromosomerna.

Gustav N

Så att man har en bit bit-DNA. som är programmerad på det sättet där det är programmerat. Om den kommer i kontakt med en sån här sekvens av annat DNA så ska den klippa av den. Precis. Det är en otroligt intressant teknik faktiskt. Väldigt intressant innovation. Kul att man använder själva DNA-mekanismen själv för att manipulera DNA. Det är väl logiskt på ett sätt, men samtidigt väldigt fantasiägande tycker jag.

Martin

Visst är det det.

Gustav N

Men det här är en teknik som är mer omfattande och kontroversiell och riskfylld, eller hur? Jämfört med det vi pratade om nyss med att byta ut mitokondriedna enbart.

Martin

Ja, precis. Den genetiska variationen i mitokondrierna spelar inte så stor roll för hur vi utvecklas ifall det inte finns något anlag för sjukdom. Så att man skulle nästan kunna säga att man skulle kunna ha mitokondier från vem som helst och ändå vara ungefär samma person. Möjligen skulle kunna vara lite skillnad i ens topprestationsförmåga när det gäller att springa maraton eller något sånt. Men med CRISPR-tekniken så skulle man ju då komma mycket närmare det som ibland kallas för designer babies.

Man skulle kunna då modifiera gener som är associerade med kroppslängd, hårfärg, intelligens, risken för andra sjukdomar som till exempel Alzheimer. Och därför så får du en mycket större etisk sprängkraft.

Gustav N

Om man kan göra nästan vilka modifikationer som helst, man kan klippa och klistra i DNA på det här sättet, då måste man ju kunna dels förstöra DNA eller göra helt hopplösa kombinationer och eventuellt, som jag tror att det nämns i artikeln, att man skulle kunna av misstag, förhoppningsvis inte avsiktligt, uppfinna nya genetiska sjukdomar som då introduceras i en designerbaby av något slag och sedan propageras i genpoolen. Via den personens barn, barn, barn och så vidare. Det är lite läskigt tanke faktiskt.

Martin

Så skulle det kunna vara.

Gustav N

Men det måste vara väldigt oförutsägbart antar jag exakt vad som händer. Särskilt om det handlar om att någonting går lite fel. Och sen så kan man ju inte rimligen säga till någon som är född på det här sättet att eftersom vi gjorde ett litet misstag med ditt DNA så får inte du fortplanta dig. Så att när man väl har tryckt på knappen, då är det här ute i genpolen.

Martin

Absolut. Jag tror att både av etiska skäl men kanske framförallt av praktiska skäl, just för att det inte ska gå fel, ser nog de flesta framför sig att man ska använda genesekvenser som redan finns. Men den tekniska möjligheten finns ju att göra lite allt möjligt. Och det är klart man kan föreställa sig någon forskare som sitter och är frestad att göra en storstädning, plocka bort alla DNA-sekvenser som inte verkar behövas. Sätta in några nya. Det är i alla fall sådana impulser som jag får när jag sitter och tittar på programmeringskod.

Gustav N

Tror du vi kan hitta socienen och bara ta bort den?

Martin

Ja, socienen tror jag är vad man skulle kalla för en komplex, polygent nedärvning med partiell penetrans. Det vill säga, det finns inte en sociogen utan det finns gener i hela genomet och förmodligen så är det i största allmänhet de som gör att vi är receptiva för olika tankar och för att bilda grupp på olika sätt.

Så det är möjligt att man skulle behöva ta bort hela förmågan hos människan att ansluta sig till en politisk ideologi för att bli av med vänsterideologier med hjälp av genmodifiering.

Gustav N

Det skulle väl inte vara någon förlust?

Martin

Säg inte det. Jag tycker att det bidrar till mänskliga rikedomen. Att vi kan se folk som organiserar sig för det de tror på.

Gustav N

Det låter som att du har så scenen, Gustav. En sak som jag funderar om när jag läser den här artikeln är att Fredrik Lanner, han säger, jag vet inte om det är bara en sån här brasklapp, men han säger att han inte alls är för att man ska hålla på att designa DNA. utan han gör det här av någon annan orsak.

Och sen säger han att Så han menar att han måste göra den här grundforskningen och den är moraliskt bra. Man ska inte förbjuda den, men man ska inte använda den här tekniken till det absolut mest uppenbara användningsområdet som det också pratas om i årtionden, när man pratar om den här möjligheten, även om den rent praktiskt har dykt upp nu. Men vad är det han vill göra då, till skillnad från att göra designer babies, och hur kan man dra gränsen?

Martin

Gränsen är naturligtvis om man den modifierar, fostrar och sedan kastar. låter fostren utvecklas till, förlåt, embryon. Sen låter embryona utvecklas till foster som får leva vidare.

Gustav N

Men vad är poängen med att modifiera DNA i embryon om man aldrig får låta dem leva vidare?

Martin

Det är ju kul! Det är en kunskapsvinst i sig. Man kan lära sig alla möjliga saker som är svåra att förutse av den här typen av grundforskning.

Gustav N

Okej, så man ska hålla på och skapa en massa embryon och experimentera på dem och kasta bort dem för att det är kul.

Martin

Ja, nu tryckte jag mig ju lite känslomässigt, men jag menar ju att kunskap om världen alltid har ett värde. Och sen kan man ju möjligen förutsäga tillämpningar som har att göra med genmodifieringar av andra arter än människor. Till exempel genmodifiering av myggor för att förhindra spridningen av Zika-viruset eller någonting annat i den vägen.

Gustav N

Kanske kan fixas så myggorna inte sticks längre, det skulle jag tycka var bra.

Martin

Ja, man skulle möjligen kunna göra så att de sticker andra arter i alla fall.

Gustav N

Hon sticker bara folk som har zoocenen. Hahaha Jag ska mejla Fredrik Lander och tipsa honom om just den grejen. För jag tror det skulle vara poppis nämligen. Det var ute efter om det kanske är så att man får modifiera vissa embryon men inte andra. Till exempel att man får göra det för att bli av med en sjukdom. Som den här britska läkaren gjorde i Mexiko i förra inslaget. Men man får inte göra det, som han säger, av estetiska skäl.

Martin

Ja, och där går det ju egentligen inte att dra någon gräns. Anlag har positiva och negativa effekter. Vissa sjukdomsfrånkallande anlag påverkar också andra saker. Som till exempel intelligensnivå, som ju är någonting som många människor uppfattar som attraktivt, som är korrelerat med olika positiva utfall i livet.

Gustav N

Det är ett märkligt resonemang delvis, därför att jag tycker att det är det mest uppenbara användningsområdet för det här. Jag vet inte hur många år som science fiction-litteraturen har pratat om designade DNA-molekyler och sånt där. Men framförallt så verkar det för mig som att givet att den här tekniken finns så kommer det att finnas en väldigt stor efterfrågan. Och då undrar jag, finns det överhuvudtaget någon realistisk möjlighet att stoppa det här?

Givet att vi har liksom 300-400 olika juridikationer i världen. Hur ska man hindra världens alla länder från att stoppa designer-babies? När det står folk och är beredda att betala miljontals kronor, tiotals miljoner kronor för att stoppa in en extra IQ igen eller ta bort en socien och sånt där från sina blivande barn.

Martin

Ja, håller du med? Det kommer naturligtvis inte att gå. Och det är troligt att den här framtiden redan är här. Det vill säga att det finns kliniker som redan idag, mer eller mindre experimentellt, erbjuder den här typen av tjänster. Om man vet vad man ska leta.

Gustav N

Jag har ju hört att Läkare utan vänster ska bygga en medicinsk piratplattform på havet någonstans. Kanske att man kan åka dit och få lite specialdelar.

Martin

Vilken underbar framtidsversion. Man hoppar på Läkare utan vänster-båten, stannar i Mariahamn, man köper ett flak öl, och man tar en liten terapistation.