Button-svg Transkribering

Expressen gör panegyrisk intervju med inrikesminister Ygeman (S), ställer inga kritiska frågor om ministergärningen

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 8 933 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Har du sett den här intervjun med Anders Igman, Boris? Ja,

Boris

men jag var tvungen att läsa den två gånger för att den... Ja, men den är... Ja, ni hör ju att jag hackar och stammar, va? Den är så förbannat... Osmaklig och hovsam och hovsam och jag vet inte vad. Och de här instuckna grejerna med att han gapskrattar och han gapskrattar. Han verkar ha skrattat sedan den här jävla intervjun. Och det förstår jag. Att ställa sig inför en så korkad reporter. Kan man inte göra om det gäller att ändå flatskratta?

Martin

Nej, den var verkligen exceptionell på det sättet. Inte en enda kritisk fråga, inte minst en lilla tuggmotstånd eller utmaning. Utan en ren sån här... Jag vet inte vad man läser i sån här intervjuer, men det är väldigt ovanligt att man läser en intervju med en minister som bara lägger sig så otroligt platt och bara försöker liksom hylla och fjäska.

Boris

Det var så förbannat inställsamt så att de har redan börjat ställa insiktet på att det är Jiggeman som tar över efter Stefan som har försvunnit någonstans.

Martin

Samtidigt tycker jag att hela saken är välgjord. Alltså till och med jag, som till skillnad från dig Boris, inte tillhör Ygeman-förlangen utan till och med Chekarevi-förlangen. Så till och med jag får lite ståpäls och känner så här, herregud vilken man, vilken pondus han har Ygeman. Vilken välordnad och vettig person han verkar vara. Vilken skön humor han har Anders Ygeman. Tänk att ha en sån ledare istället för den här bortkomna pajasen som vi har nu.

Boris

Ja, men jag är på väg att lämna Ygeman-falangen, dock inte gå över till Shakarabi-falangen. Jag blir nästan lite orolig, varför man känner det här som en... Man ser att pastorn är ett svårskött pastorat och man håller på att skämta om någonting. Och sen plötsligt ser man det besannas. Att jag har ju liksom aldrig varit riktigt allvarlig faktiskt. I tanken på att Yggemans har kunnat bli statsminister.