Martin

Jag tänkte vi skulle avsluta med ett brev. Och det här är en av våra favoritkategorier Boris. Det gäller en ung person som ber oss om råd. Härligt. Jag vill bara tacka för ett grymt bra jobb. Första gången jag stötte på er radiosändning var nog för snart ett år sedan. Det var ett ganska märkligt avsnitt fullt med ljudstrul och jag själv fattade inte alls poängen med vad ni gjorde då. Men jag tog upp er på Facebook och nyss ens så hittade jag tillbaks i radion.

Skillnaden är verkligen remarkabel. Ni är en sann motkraft till gammel media och ju mer seriösare tonfall ni hittar desto mer fantastisk blir er insats. SR och TT behövs inte längre nu när ni är här och det känns oerhört spännande och kul. Anledningen till att jag skriver är för att jag blir lite skärdrad efter varje lyssnarbrev med avhopp från det ena och det andra.

Jag är inte och har aldrig varit politiskt aktiv men jag jobbade i Sverige för landstinget som receptionist på en vårdcentral. Och jag känner varje dag hur plågsamt det är att behöva jobba i ett system där all typ av kommers och värdeskapande utbyte saknas, trots att vårdcentralens verksamhet naturligt nog är livsviktig. Och varje gång jag hör om någon libertarian som slår sig fri och gör sin egen grej så bränner det till lite.

Jag vill också, men mitt problem är... jag kan inget. Jag har haft ett ganska konstigt livsresa och jag ska inte trötta er om personliga detaljer, men jag tror att jag inte kan stå på egna ben särskilt väl i det här orwellianska samhället. Tack för mig! Och jag vet inte, jag känner mig så rådvill. Jag vill iväg och så fort jag inte är bunden av något kontrakt så ska jag se till att retera bara för att slippa må dåligt i onödan. Men det hissnar lite när jag tänker på hur jag ska hitta en väg som fungerar.

Och då särskilt ur en libertariansk synpunkt. Hur startar man eget utan idéer eller nödvändig kompetens liksom? Nå, där ska inte sluta någon sorts tigabrevsliknade pekoral. Jag ville mest ventilera ur mig lite efter det senaste lyftnadbrevet. Det är fint att det rör sig i Sverige om en sakta och ganska rejält under ytan. Jag vill gärna försöka göra mitt och så småningom kanske hitta mitt frihetliga spår att utforska alldeles från ingenstans.

Men jag kan inte se hur än. En får kanske ha tålamod. Hur som, ni är ett grymt jobb och kan hjälpa till på något sätt framåt 2016 så står jag gärna till tjänst om det skulle vara så. Keep it free, lätt vidre hälsningar.