Martin

Nobelpriset i litteratur tilldelas Svetlana Aleksejevich för hennes mångstämiga verk Ett monument över lidande och mod. Det här är en person som jag aldrig har hört talas om tills jag fick veta att hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Jag tänkte att du Boris kunde berätta lite om den här författaren. Ja,

Boris

jag stod till själv på henne för första gången för 20 år sedan när jag jobbade på Ordfront och basade för deras marknadsavdelning. Då var det en redaktör som ville ut Svetlana. Och då var det just Bön, så jag var den första i Sverige som gav ut henne, och Bön föddes till Nobel. Och det var väldigt svårt att få ge ut den boken, för vi hade ju sådana möten där vi varje månad fastställde vilka böcker vi skulle ge ut.

Och då skulle de olika redaktörerna som var ute och fiskade på marknaden och letade komma med förslag. Och det är en redaktör som föreslog, som vilja ta sig an Svetland Aleksejevich och ge ut Bön för Tjernobyl. Hon hade ganska dålig cred just då, därför att vi hade nyss nästan kuppartat sig till att vi hade gett ut en bok som hon hade föreslagit.

Det var Bröstens historia, kvinnobröstens roll genom historien. Och när förlaget insåg vad vi hade gjort så var de lite upprörda och var väldigt misstänksamma mot allt de föreslog därefter. Men vi lyckades stånga igenom utgivningen av den boken trots att jag själv gillar inte henne som författare faktiskt. Däremot tycker jag att hon är en viktig författare.

Det är ofta det man glömmer bort i svensk kulturdebatt och offentlig samtal. Man ska vara beredd att ge plats åt sånt man själv inte tycker likadant om. Därför att det kan vara ett viktigt inslag i debatten. Och rent litterärt finner jag henne lite för, faktiskt, sentimental. Men det är ett ryskt och vitryskt drag. Jag litar inte riktigt på det. Där man beskriver hennes litterära metod som att hon intervjuar 1200 människor och sen kokar hon ner det här och lägger inte till någonting själv.

Och det blir en mäktig köra av röster. Alltså för mig är det snarare så att det hela blir väldigt konstruerat och framförallt saknas sammanhangen i hennes skildringar. Det finns mycket... Det är monumentala lidande berättelser av just de här mängderna av röster. Men du får inget sammanhang kring Tjernobyl. Du vet liksom att folk ledde och var heroiska och drabbades av fanansmoster.