Transkribering
Nya jordgubbssorter väljs på grund av konsistens och färg framför arom, de var sötare förr
Martin
Nya jordgubbsorter väljs på grund av konsistens och färg framför arom de var sötare för.
Boris
Martin
Det handlar alltså om jordgubbsavel. Det berättas i den här artikeln från KIT, den nya Bonnier-sajten för datadriven kvalitetsjournalistik. Förr i tiden var de flesta jordgubbar som ordnades i Sverige av en sort som heter sefir. De var stora, söta och friska men de hade kort hållbarhet. Efter en eller två dagar så blev de muggliga så det var svårt att transportera och lagra dem.
Det var också svårt att odla dem och man behövde mer bekämpningsmedel. Men nu är Sephir nästan helt borta. Om man vill ha Sephir nu så får man åka till odlingar som har självplock. De har den ibland för då har de inte så många transportproblem. Och det kan tydligen vara en bra idé, därför att de jordgubbar som säljs i stället idag, de har prioriterat att de ska ha bra konsistens och lång hållbarhet.
Och att det ska vara lättare att odla dem. Och om det har skett på bekostnad av att de inte smakar lika bra. Så gör inte det så mycket. De här nya jordgubbarna har utvecklats för marknader där man inte äter jordgubbar på samma sätt som i Sverige. Där man inte lägger några jordgubbar i en skål med mjölk och äter dem som de är. Utan där jordgubbar snarare är en sorts dekoration.
Att man sätter dem ovanpå någonting och de ska vara som en röd färgklick på maten. Inte en smakupplevelse i sig. Så de har mindre socker och håller sig bättre. gu.se Men smakar inte. Eller förlåt, de smakar mindre. Man får ett bättre konsistens.
Boris
Men där är det så att... Man kommer ju, med största säkerhet, eller det kommer ju bli så att man faktiskt, och de pekar på den här också, ser till att man får fram snygga, slagtåliga jordgubbar med mera smak. Det är ju bara att odla fram. De amerikanska blåbären är ju ett utmärkt exempel på detta. De var ju länge oätliga, alltså de var stora, jättevackra och smakade träfiber.
Alltså, de var jävla snygga. göra paj på. Men nu har det ju kommit lika stora, lika vackra och extremt saftiga och goda blåbär från USA. Det blir samma sak med jordgubbar.
Martin
Det vore väldigt intressant. Det är en spännande affärsidé för svenska biologi-entreprenörer att återskapa en riktigt härlig klassisk sefir-smak på jordgubbarna. Det kan också vara så, som det skrivs i den här artikeln, att... Det kan handla om hur pass fullmogen en jordgubbe är. Med de här mer härdiga jordgubbarna så kan man skeppa ut dem till kunderna utan att de är helt fullmogna.
Det är en fördel att göra så. När de är fullmogna, man plockar dem vid rätt tillfälle, så är de väldigt goda. Men tyvärr så möjliggör det i genetik att vi kan få dem i ett sämre skick. För att de är röda och stora och slagtåliga i tidigare skeden. Som en sidonotering måste jag säga att... ...att kit.se har kommit igång ganska bra.
Det här är då till exempel en lång, lång artikel om jordgubbar. Med biologiska perspektiv, gastronomiska perspektiv, historia, receptidéer. Det här är inte så dumt faktiskt. Lisa Förer, Vinblad har skrivit och Amanda Senneby har illustrerat. Och vi har ju pratat tidigare om KIT, nya Bonniersatsningen. Det är en entreprenör som... misstänkt nog själv heter Bonnier i efternamn som startade det här företaget.
Det är väldigt förvånande, ett helt sammanträffande är jag säker på. Och sen gick då Bonnier-koncernen in med en väldigt stor investering. De petade in tiotals miljoner i det här projektet. Och nu vill KIT bli en sån här ny mediakanal som vi har sett några exempel på i övriga världen. En av mina favoriter som jag brukar prata om ibland är Vokativ.
Som jag tror är väldigt mycket intressantare. Det är en del av det här med att de har gjort såna här innovativa saker. Och som jag har förstått det så vill KIT vara någonting lite liknande. Men de verkar inte ha kommit igång riktigt med den här datadrivna journalistiken som de pratade om innan de satte igång. Men faktum är att vi har haft flera intressanta artiklar av de här på Bubbla. Till exempel det här reportaget om Kinoa och att Bolivia inte vill släppa från sig Kinoas genetik och såna här saker. Den var också från KIT. Så vi fortsätter hålla ögonen på det här nya Bonia-projektet.