Martin

Paulina Noiding. Borgerligheten har målat in sig i ett hörn av åsiktskorridoren. Det här är en debatt som har blåsat upp igen, inte minst efter Angelot Martíus kolumn på Expressen häromdagen. Där hon sa att hon var med och byggde upp den destruktiva åsiktskorridoren i migrationsfrågor. Och på mina nöjdningar tror jag att det här är en text som vi kommer att minnas.

Alltså texten av Angelotte Marteus. För att det nu börjar hända saker med den här debatten och åsiktskorridoren. Så att på sätt och vis så får ju Marteus en eloge här för att hon går ut och säger det här. Men elakt nog så var det en nöjding att söka på Angelotte Marteus äldre artiklar. Hennes gamla angrepp på Timbro, svenskan och så vidare. och konstaterar att det är väldigt lättvindigt som Mattias och andra journalister har slängt anklagelser om främlingsfrihet omkring sig.

Boris

Ja, och lika lättvindigt kommer de nu att kräva begränsningar i invandring och sådana saker. Alltså, åsiktsjournalister är röv för vinden och uttrycker om åsikter de ska uttrycka för att säkra sin anställning eller sina kontrakt. Det är den obehagliga sanningen.

Martin

Ja. Ja, vi får se hur det går, som Paulina Neudin skriver

Boris

Men åsiktskorridoren här menar jag är... Det finns en åsiktskorridor där i princip alla trampar omkring idag. Oavsett om man vill ha fri invandring eller oavsett om man vill ha olika former av begränsningar och regleringar. Det är oerhört svårt att hitta debattörer som hävdar att den grundläggande frågan...

Alltså, det faller ju ens om hur vi ska ta hand om dem som kommer hit. Väldigt få vågar hävda att men låt vem fan som helst komma hit och ge dem möjlighet att ta hand om sig själva. Ingen nästan petar på frågan om det vi ofta tar upp på Radio Bubbla. Hur ser arbetsmarknaden ut? Hur ser människors möjlighet att ta tag? Hitta ett jobb ut och hur ser arbetsgivarens möjlighet att erbjuda människor jobb ut? Det undviker man hela tiden. Man är väldigt fast i korridoren om att hur ska staten ta hand om dem som kommer hit?