Martin

Björn Ranelid, Saudi-Arabien är en diktatur. Det kan inte Stefan Löfven förneka. Statsministern bör avskaffa sin rädsla för de rätta orden.

Boris

Ja, men sen har vi också Bernard Henri Lévy, Frankrikes svar på Björn Ranelid. Jag tror att liksom människors sätt att klä sig formar deras tänkande väldigt mycket. Både kännetecknas av att de alltid är brunbrända och har vita skjortor uppknäppta till naveln. Jag tror det formar både deras språk och tänkande. I och för sig, båda uttalarna gör ju de här texterna bra, va? Som Tomas sa, man ska vara materialist. Folk lär sig styr väldigt mycket.

Thomas

Människors sociala varor styr hur deras...

Boris

Är man för uppknäppt så blir man lite slapp i tanken, tror jag, och språket.

Martin

Den aktuella frågan här är alltså att Stefan Löfven svävat på målet när det kommer till att beskriva Saudi-Arabien. Han vill inte säga rakt ut att Saudi-Arabien var en diktatur. Och Björn Ranelid är uppdragare över det här och han har skrivit en artikel. Och den är fylld av såna här fantastiska Ranelid-formuleringar. Bara för att plocka en favorit här kan jag inte låta det bli. Ordet är människans främsta uppfinning genom tiderna och det färdas med ljusets hastighet. Men själen är ännu snabbare. Innan ni hinner blinka rör jag vid Saudi-Arabiens, Kinas, Indiens och Afrikas hjärta.

Thomas

Han glömde Mörkrets hjärta där va? Som romanförfattare.

Boris

Och bör det ändå inte vara hjärtan? Eller tänk att de här äldre har samma hjärta? Nej, de har ett hjärta. Det är Mörkrets hjärta.

Thomas

Men jag gillar ju den där typen av formleringar. Det är lite som Johannes evangeliet va. I bionysen var ordet kött och togs en boning bland oss. Det är lite apropå messianism. Jag tror inte Björn Raneligt behöver träffa Jesus. Han behöver nog bara titta i spegeln.

Martin

Ja, alla gånger så tycker jag att han lyfter nivån ofta i debatten med de här formuleringarna. Jag gillar Björn Raneligt.

Thomas

Han är rätt i det här fallet. Jag gillar Björn Raneligt på ett sätt. Han var en av de första som jag har träffat. He's a loony but he's our loony. På något sätt va? Genomgående så tar han... Jag skulle dels inte kunna skriva så... Dels skulle jag inte drömma om att skriva så... Jag skulle nog kanske inte ens gå ut på det sättet... Men genomgående går han ut i rätt saker. Han har ju alltså i sak rätt. Men han gör det på ett vansinnigt sätt.

Och det tycker jag man kan säga om Henri Bernard Levi också. Att han har genomgående... Alltså... Han har aldrig, inte vad jag minns någon gång, tagit ställning för ondskan eller domheter och sånt där. Men bägge gör det på ett väldigt flamboyant sätt som blir liksom att de dödar sitt budskap därför att de gör det som liksom någon Bob Rammer eller Oscar Wilde artat var det.

Alltså inte i de höjderna givetvis men likväl. Så att jag tycker, nej jag gillar Björn Arne lite. Jag har aldrig läst en bok av Björn Ranelid. Alltså aldrig en roman av Björn Ranelid. Det är jag nästan inte stolt över. Men jag gillar honom.

Boris

Ja, jag har ju läst Ranelid. Men just det här med svenskhet är intressant. Det är för att... Fascinationen inför Björn Ranelidds sätt att prata och predika visar på klyftan i det svenska samhället. För Ranelidds läser sig av en grupp människor som är komplett åtskilda från den svenska frikyrkan.

Där är Ranelids sätt att tala hos en bra predikant... Det är precis samma sätt att prata fast de ofta tycker att predikanterna är bättre än Ranelid. De är inte lika självupptagna. Det visar hur vi har, just där vi började med att prata om att referensramarna så, de finns inte längre, de är gemensamma. Om folk hade samma referensramar skulle de flesta som löser ramar dit på kultursidan, det är en form av den svenska frikyrkan, vilka han är också. Men det ser man inte riktigt av, han är en lite stavlig kille som är med i tv ibland och säger konstiga saker.