Martin

Mats Edman kontra produktivt att älta massarbetslöshet som inte finns diskuterar istället hur utrikesfödda ska få utbildning, hur lågutbildade ska få jobb och hur utländska examiner kan accepteras smidigare.

Boris

Ja, det här har jag ju tjatat om i riksdagen hur länge som helst för att... Vi mäter ju arbetslöshetsmåttet är ju väldigt märkligt allmänt så att säga. Det man borde ju titta på är sysselsättningsgraden av den totala befolkningen. Det är ju en så att säga mycket rimligare. Och det är ju därför det bästa beviset är ju som vi pratade tidigare om i USA.

Där sysselsättningsgraden i befolkningen liksom rekordsjunker. Medan arbetslösheten går ner också. Och snarare är det en bra grej att arbetslösheten är hög. Och sysselsättningsgraden ökar. Det betyder att det är fler som söker jobb, det är färre som inte söker jobb, och det är fler som får jobb. Det är vad det betyder. För arbetslöshet är egentligen en mått av hur många som söker jobb, och inte hittar det.

Och det man inte vill ha, det är en stor andel som... Alltså att ingen söker jobb. Och samtidigt är det en färre och färre andel som jobbar. Då är arbetslösheten noll. Men det är ju ingen bra samhällsutveckling. Man vill ju att människor söker jobb. Sen finns det naturliga arbetslöshet som är med människor som är mellanjobb och sånt som alltid finns. Sen finns det strukturella arbetslöshet och så vidare. Men tittar man på svensk arbetslöshet så är det ganska intressant.

Nämligen att vi har arbetskraft, visst i högkompetenta yrken. Extremt stor arbetskraftsbrist i specialiserade och högkvalificerade arbeten. Vi har enorm arbetskraftsbrist i lågkvalificerade yrken. Och också ett överskott helt enkelt av arbetskraft som är lågutbildade. Samtidigt som vi har en överutbildning.

Alltså folk pluggar till saker som inte ger jobb. Hälsopedagoger till exempel är ett väldigt bra exempel. Endast 5% av dem som går ut som hälsopedagoger i Gävleborg, som pluggar till det, jobbar någonting ens i närheten av sina examina. Resten tar arbeten som endast kräver gymnasiekompetens. Vilket betyder att människor som endast har gymnasiekompetens blir ju undantryckta.

Och tar arbeten som endast kräver grundskolekompetens. Och de som endast har grundskolekompetens, ja, tough luck. De har ingenting. Så det är ett jättemärkligt problem vi har i Sverige. Samtidigt så fokuserar vi ju helt och hållet på just det här arbetslöshetstalet. Och ser du inte de här? Och det var ju faktiskt det för Erik Reinfeldt. Kommer ni ihåg det här när han sa, ät ni svenska mitt i livet?

Och det var ju exakt det här de syftade på. Vad journalisten sa före, någonting som aldrig blev spritt, var ju... Man frågade honom... Socialdemokraterna tycker att det är massa arbetslöshet och vill ha stimulansåtgärder i ekonomin. Och då sa han, det är ju arbetskraftsbrist i den specialiserade, stora delar av arbetsmarknaden. Om vi kör stimulansåtgärder, då kommer vi få en skenande inflation ju.

Och vi kommer få en enormt stor arbetskraftsbrist, ännu större arbetskraftsbrist med belånade pengar. Däremot har vi ett strukturellt problem, nämligen att många utrikesfödda helt enkelt är arbetslösa för att de inte har tillräckligt bra utbildning.

Hanif

Ja,

Boris

eller för att arbetsmarknaden är så hårt reglerad.

inom industrin. Och industrin har ju varit den stora equalizern i historiskt sätt, nämligen att man kan ganska snabbt ställa sig på bandet och och lära sig en arbetsuppgift och vara ganska högproduktiv. Medans då har man blivit totalt utstängd av det för att man har skrivit in en rad i kollektivavtalet att från och med nu kräver man gymnasiekompetens. I och för sig, de som var inom industrin, massor av dem som jobbar inom industrin har inte en gymnasiekompetens. Men de är skyddade, de är inlasade. Medans all ny arbetskraft som kommer in måste ha gymnasiekompetens.

Hanif

Och därför är det inte konstigt att vi tappar monteringsjobb och liknande till andra länder. Och att det som skulle kunna vara en equalizer idag är tjänst- och servicesektorn. Där det skulle kunna finnas hur mycket, utan överdrift, hur mycket jobb som helst om vi hade en avreglerad och mycket smidigare arbetsmarknad. Där är vi nog på att bubbla lite matta och besvikna på Moderaterna att man faktiskt inte har drivit avregleringen.

Boris

Man har ju fokuserat på rotor ut, vilket jag tycker... Det visar ju snarare på vilken effekt, alltså vilken potential det finns i en avreglering, tycker jag. Men problemet är att det är väldigt smala. Det är en extremt smal grupp. Du får ju en exponentiell sysselsättningstillväxt om du tar bort den hårda beskattningen. Och problemet vi har i Sverige är att vi har högre lönekostnader.

Så betyder det att en person som får en lön, då är det ju en inkomst som redan blivit beskattad till 50%. med arbetsgivaravgifter och löneskatt. Och sen ska den i sin tur finansiera en annan person som du ska dra 50%. Det är det som kallas skattekyl. Då är det plötsligt liksom... Av den originalsumman så är det plötsligt ganska stor andel av den summan har gått ifrån skatt från att du köper en tjänst.

Och det är någonting man måste tänka på i framtiden om man vill ha en smidigare ekonomi. Vi måste få ett skifte egentligen där vi kanske... slutar beskatta inkomster utan börjar beskatta egendom istället. Som till exempel USA har en större del att man beskattar egendom i större utsträckning istället för löner. Det skulle betyda att tjänsteindustrin skulle få en extremt stor lyft.

Fast vår industrin är fortfarande......skattindustrin. Skattesystemet är anpassat efter femtiotalssamhället på något sätt. Det är billigt att köpa in maskiner och sådana investeringar, men det är dyrt att köpa in arbetskraft. Sverige är extrem i den märkelsen att folk gör allt jobb själva.

Alltså, 7-11 i andra länder, så jobbar det sju pers på 7-11. I Sverige står det en person. Vi har automatmaskiner, självservering, alla de här sakerna. Konsumenten tar på sig att göra arbetsuppgifter som annars sköts av tjänster i andra länder. Medan i Sverige, på grund av att vi har så höga lönekostnader, så är det billigare att köpa en avancerad maskin som gör det där, kaffet och allt det där, automatiskt.

För att en maskin är skattemässigt väldigt lönsam för att det kan du dra av och det är en investering och den behöver du slippa skatta på lika mycket. Medans tjänster är extremt dyrt.

Martin

Vi har en länk i ekonomiavdelningen faktiskt. Ekonomifakta. Sverige har lägst andel lågkvalificerade jobb i hela EU. Endast 5% av jobben kräver mindre än grundläggande utbildning. Vi är till och med mest extrema i EU. Det är 5% jämfört med EU-snittet som är knappt 9%. Störst trifla i Europa har Cypern med 16-17% Sen är det Spanien, Portugal, Lettland. Men Sverige ligger allra längst ner i den här listan.

Boris

Den är ju också lite märklig den grejen. För den utgår faktiskt inte från om jobbet de facto kräver kompetensen. Den kollar bara på om den... Den kollar på om det krävs för att få jobbet. Vilket är en annan sak. Om vi tar exemplet med industrin. Det är klart att mycket av industrijobben inte kräver gymnasiekompetens egentligen för att utföra dem. Men formellt gör det. Och den här mäter formell. Vilket betyder att... Det betyder inte att de jobben inte finns. Utan bara att man kräver gymnasiekompetens i ganska stor utsträckning i onödan.

Hanif

Just där du pratade om skiftet i verkstadsindustrin. Sverige gick ju över i en stor del andel bearbetning med hjälp av avancerade maskiner, robotar. Med den gamla icke gymnasieutbildade arbetskraften. Man vidareutbildar internt helt enkelt svetsare och fräsare och så vidare. Och svarvare. Sen kommer ju kravet på att de måste vara gymnasieutbildade. Det hade ingenting med den verkliga utvecklingen av produktionsprocessen att göra.

Boris

Sen undrar jag vad det är man lär sig i gymnasiet på något sätt som ger dig... Också att det är gymnasiekrav, inte att du har gått gymnasielinjen, utan bara ett allmänt gymnasiekrav. Så om det går estetiska linjer i gymnasiet, liksom, jag vet inte vad man lär sig där som, så att säga, gör dig till en extremt mer produktiv industriarbetare.

Hanif

Nej, du kan ju komma som hälsopedagog och sköta en gigantisk automatiserad svarv.