Martin

I 36 språk tenderar satsavstånden mellan närmast relaterade koncept att minska. Forskare vid MIT menar att detta talar för Chomskys teori om universell grammatik. Det här är en väldigt spännande nyhet från linguistiken. Det är inte så ofta vi har en linguistisk världsnyhet. Nej. Men det här är faktiskt ganska stort.

Mm. Åtminstone ända sedan Noam Chomsky slog igenom sina... berömda linguistiska idéer om universell grammatik så har man haft den här diskussionen bland linguister, filosofer, järnforskare. Det är en ganska bred diskussion. Och det här var ju det som Noam Chomsky gjorde sig ett stort namn på.

Och det som han är väldigt känd för. Sådana som vi kanske känner till honom inte minst som en politisk tänkare, en politisk aktivist. Men det här är ju hans livsverk. Och den här idén om universell grammatik och universella egenskaper i språk... Att det finns nånting som alla språk har gemensamt och som då skulle kunna spåras till hur hjärnan fungerar och sånt där. Det var ju inte svårt att hitta empiriskt stöd för den idén. För man har ju aldrig kunnat hitta nånting som verkligen är samma i alla språk. Nånting som är en sån här gemensam nämnare.

Boris

Men nu har man då hittat en sån grej som existerar på nån slags metanivå.

Martin

Ja, det är en grej helt enkelt som man kan mäta och undersöka. Och som går att testa i massor av olika språk. Det man har undersökt är ett konceptuellt avstånd mellan ord och ordens avstånd från varandra i meningar. Och det man har kommit fram till är att ord som är innehavsmässigt, semantiskt relaterade, de förekommer närmare varandra i meningar.

Och det här är ett mönster som man har kunnat upptäcka empiriskt i 37 olika språk. Där man har haft databaser med exempel och meningar. Som man säger riktiga meningar skrivna på de här språken, tagna från kanske böcker, nyhetsartiklar och vad det kan vara för någonting. I alla de här 37 språken ser man att ord som är relaterade till varandra- är närmare varandra än det skulle vara i en slumpmässig ordning.

Det är skillnad mellan olika språk, men till och med i de språk som är minst känsliga för den här effekten. Det finns ju vissa språk, till exempel tyska och japanska, där ordföljden mattas. Man kan kasta om ordförhållanden ganska mycket i en mening för att man har andra språkliga markörer som bär mening. Olika former av substantiv och verb och sånt där. Men till och med i de språken ser man att de här relaterade begreppen dyker upp närmare varandra.

Boris

Men jag skulle vilja veta vad det är för corpus de har undersökt egentligen. Det står ju bara att de har databaser av språkexempel från 37 olika språk. Men det här måste ju, tänker jag, utvecklas över tid. Om man tar liksom svenska språkets utveckling till exempel, så har ju till exempel placeringen av definita verbet gått mot att bli mer mittenorienterat eller mer vänsterorienterat.

För att det är mycket lättare att läsa meningen så fort man har lokaliserat definita verbet. Och det är liksom en ganska ny grej. Det har inte varit så särskilt länge. Inte ens liksom... Jag tror det är någonting som började någon gång när man började sprida information om hur man skriver lättläst överhuvudtaget.

Martin

Ja, det står ju inte här vad de har använt för corpus. Men jag tror att man i allmänhet använder... Aktuella språkexempel. Det skulle inte vara någon poäng att sitta och göra det här på hundra år gamla romaner eller sånt där. Utan man har aktuella språkexempel. Och gissningsvis så har man en mix mellan olika typer av källor. Så att man inte har bara till exempel nysartiklar eller bara romaner eller sånt där.

Man kanske till och med har lite tweets och Facebookmedieranden och sådana saker nu för tiden. Med Corpus. Så det här var lite intressant. Det är svårt att bedöma för de som inte är neurolingvister själva vilken betydelse det har. Men jag tycker i alla fall att det är en intressant idé det här att man kan mäta matematiskt, hitta en sådan här egenskap i språket.

Boris

Men om man skulle spekulera i varför språket skulle tendera att bete sig på det här sättet då? Jag tänker att det är...

Martin

De har ju en hypotes i alla fall, forskarna, som uttrycks. Och det är att... hjälper det mycket lättare att få. en mening om de relaterade begreppen kommer nära varandra. Jag har ett kul exempel här. Två meningar då som betyder samma sak men som är olika svåra att förstå. Den ena meningen är John threw out the old trash sitting in the kitchen.

Den andra meningen, John threw the old trash sitting in the kitchen out. Och uppenbarligen så är den första meningen lättare att förstå därför att den är så svår. Through och out kommer precis bredvid varandra. Om det istället kommer sju ord mellan through och out så är det som att man tappar sammanhanget i meningen. En kortare version av samma sak skulle kunna vara John threw out the trash respektive John threw the trash out. Även om det där inte blir särskilt mycket kognitiv dissonans.

Boris

Men det känns ju ganska rimligt att språk alltid skulle gravitera mot att bli mer kondenserat och mer effektivt med färre... Ja,

Martin

förutom om det är tyska. Jag tyckte när jag läste det där första exemplet att det lät som en helt normal tysk mening.

Boris

Ja, det finns ju såklart avarter. Och så finns det estetiska preferenser, så finns det olika styrningar av språk. Det finns ju i länder som till exempel Island, där hittar man ju på egna ord för allting som händer i teknisk utveckling eller vad det nu är för någonting. och man har en massa egenheter för sig. Men på det stora hela så borde ju kommunikation också vara syftet till att vara ekonomiskt. För syftet med att kommunicera är att just kommunicera och nå fram. Och ju mindre information man behöver baka in för att säga samma sak, desto mer effektiv användning är det. Jag tycker det låter ganska rimligt.

Martin

Ja, men det sätter också fingret på ett problem med den här hypotesen, åtminstone om man försöker koppla det till Chomsky-skolan av lingvistik. För det de är ute efter är att det finns en sorts dedikerat språksystem i hjärnan. –som är anpassade för språk och som lämnar de här mönstren. Språk alltid fungerar på ett visst sätt. Men man skulle också kunna tolka det här som att det handlar om– –en arbetsminneseffekt.

Så det som du säger handlar snarare om ekonomi. Det är ekonomiskt och effektivt att gruppera relaterade begrepp– –därför att vi har begränsat arbetsminne som behövs nu i processad språk. Så man skulle kunna spekulera i att det här är en mekanism– –som går igenom i alla möjliga olika hjärnfunktioner inom arbetsmiljön. Det är inte bara språk och att det därför inte alls är ett bevis för att det finns en dedikerad språkmodul i hjärnan.

Boris

Ja, men jag vet inte, jag har inte läst jättemycket om det här men jag tycker att det låter framförallt väldigt intuitivt. Och sen så är det ju så att människor är också benägna att hellre göra samma sak två gånger, tänka samma tanke två gånger än att ägna sig åt någonting nytt. För att ha någon anledning så går det åt mer energi till att göra det. Och jag tänker att det är också en typ av uttryck för att man ska vara sparsam med sin energiförbrukning. Oavsett om det är liksom mikromaktnivå eller om det är någon typ av språklig funktioner.

Martin

Du skulle också kunna förklara varför folk årtionde in och årtionde ut fortsätter att fascinera sig för Chomskys teorier och försöker bevisa dem empiriskt och så vidare.